Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Sidans innehåll

Avlopp, dricksvatten och dagvatten

De flesta hushåll i Leksands kommun är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet. För enskilt avlopp krävs att du söker tillstånd.

Kommunalt avlopp

De flesta hushåll i Leksands kommun är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet, VA-nätet. Har du frågor om avloppet kontaktar du det kommunala bolaget Dala vatten och avfall AB.

VA-planering

Kommunen har ansvar för att planera och ordna vatten- och avloppsförsörjning i ett större sammanhang om det behövs, med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.

En del av VA-planeringen ska utgöras av en vattentjänstplan. Den innehåller kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses, samt kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna VA-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.

Alla kommuner i Sverige ska ha en vattentjänstplan enligt Lagen om allmänna vattentjänster (LAV).

Leksands kommun och Dala Vatten och Avfall AB har gemensamt tagit fram en vattentjänstplan för Leksands kommun. Planen beslutades i kommunfullmäktige 2025-06-16.

Leksands kommuns Vattentjänstplan redovisar Leksands kommunala VA-försörjning, det framtida behovet av kommunalt VA, samt skyfallsbedömning för den allmänna VA-anläggningen. Planen ska revideras vart 4:e år men har en planeringstid för 10–15 år fram i tiden.

I vattentjänstplanen nämns områden som är aktuella för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Områdena är indelade i utbyggnadsområden, VA-utredningsområden och bevakningsområden.

Enskilt avlopp

För att få anlägga eller ändra ett enskilt avlopp behöver du tillstånd av miljöenheten. I vissa fall räcker det med anmälan för BDT-avlopp, det vill säga avlopp för bad-, disk och tvättvatten.

Innan du planerar att anlägga ett enskilt avlopp är det bra att undersöka om det finns möjlighet att ansluta till kommunalt avlopp eller gå ihop med grannfastigheter för att anlägga ett gemensamt avlopp.

Ansökan/anmälan om enskilt avlopp

I ansökan/anmälan ska du ange vilken typ av avlopp du önskar, avstånd till vattentäkter, vattendrag och sjöar. En situationsplan över fastigheten ska bifogas. Det krävs också en eller flera provgropar på den tänkta platsen för avloppsanläggningen för att kunna bedöma om marken är lämplig. Läs informationsbladet om avlopp innan du fyller i och lämnar in ansökan.

Rening av avloppsvatten

Avloppsanordningen består vanligtvis av en slamavskiljare (ofta kallad trekammarbrunn) där slam och fasta partiklar avskiljs och därefter renas avloppsvattnet i en infiltration eller markbädd. Det finns även till exempel sluten tank (septiktank), minireningsverk och filterbäddar. Slamtömning av slamavskiljare utförs av Dala vatten och avfalls entreprenör.

Alternativa toalettlösningar är till exempel mulltoa, förmultningstoalett och urinsorterande toalett. Slutna tankar beviljas normalt endast för snålspolande vattentoalett.

Rening från bakterier och fosfor

Rätt utförda infiltrationsanläggningar och markbäddar renar oftast vattnet effektivt från bakterier medan reningsförmågan beträffande näringsämnen, som till exempel fosfor, kan vara sämre. Det är därför viktigt att välja fosfatfria disk- och tvättmedel om du har en enskild avloppsanordning. Vissa minireningsverk renar däremot fosfor bättre men bakterier sämre. Därför krävs ofta någon form av efterpolering efter reningsverket.

I Naturvårdsverkets allmänna råd om små avlopp anges ett antal funktionskrav som ska uppfyllas för en avloppsanordning. Områden ska geografiskt delas in i normal och hög skyddsnivå. För hög skyddsnivå gäller till exempel att reduktionen av fosfor ska vara minst 90 procent.

Några råd vid skötsel av eget avlopp

  • Använd fosfatfria disk- och tvättmedel.
  • Häll inte olja, fett och andra kemikalier i avloppet.
  • Kontrollera att det inte finns slam i sista kammaren och att det på slamavskiljarens utlopp finns monterat ett T-rör, som ska hindra slam från att föras vidare ut i infiltrationen.
  • Kontrollera, gärna i samband med slamtömning, att slamavskiljarens skiljeväggar är hela och att slamavskiljaren och tanken är tät.
    Kontrollera att det inte är stillastående vatten i infiltrationsrören. Det kan indikera att infiltrationsbädden är igensatt av slam eller förlagd för djupt. Detta innebär sämre rening.
  • Träd och buskar ska inte växa på infiltrationen eftersom rötterna kan orsaka stopp och skador på anläggningen.
  • Dag- och dräneringsvatten får inte vara anslutet till avloppsanordningen.

Om avloppsanordningen inte fungerar kan den förorsaka förorening av din eller grannens dricksvattenbrunn eller bidra till övergödningen av sjöar och vattendrag.

Tvättmedel för privat bruk får inte innehålla mer än 0,2 procent fosfor. Förbudet innebär att försäljning av tvättmedel som innehåller högre halter av fosfor inte är tillåtet. Fosfor ingår i tvättmedlet i form av fosfat eller fosfonat. Maskindiskmedel får inte heller innehålla fosfor.

Anledningen till förbudet är att fosfor orsakar övergödning i våra sjöar och hav. Östersjön har påverkats kraftigt av utsläppen av fosfor. Tvättmedlen står för en betydande del av fosforutsläppen från hushåll med enskilda avlopp. Fosfor är en ändlig resurs som bör återvinnas i kretsloppet.

Miljöenheten inventerade enskilda avlopp i några byar per år under åren 2008-2019. Vid inventeringen gjordes en bedömning av avloppsanordningens status och vid behov uppmanades fastighetsägarna att åtgärda sina avlopp.

Inventeringarna gjordes i prioriteringsordning med början i områden med stort tryck på exploatering eller med problem med vatten och avlopp. Inventering av återstående områden kommer att ske under åren framöver. Det krävs också uppföljning av de avlopp som har inventerats, men inte åtgärdats trots brister.

Resultat från tidigare inventeringar

Vid de inventeringar som genomförts har det visat sig att drygt hälften av fastigheterna bedöms ha avloppsanordningar som inte uppfyller dagens krav på godtagbar avloppsrening. Resultatet brukar bli ungefär detsamma vid inventeringar i andra kommuner. Det kan till exempel handla om att infiltration saknas eller att slamavskiljaren har för liten volym. Bristfälliga avloppsanordningar kan orsaka förorening av grundvattnet, smittspridning och bidra till övergödning av sjöar och vattendrag.

2008: Olsnäs och Lundbjörken

2009: Styrsjöbo, Rönnäs, Gråda

2010: Plintsberg, Laknäs, Östanhol

2011: Heden, Almo, Sunnanäng

2012: Lima, Hjortnäs

2013: Lycka, Vargnäs, Åjer, Ytterboda, Överboda, Sätra, Bodlindor, Norr och Söder Bergsäng

2014: Västberg, Kullsbjörken, Norr och Söder Lindberg, Risholen, Slättberg, Risa, Torrberg, Björkberg, Bastberg, Åsleden

2015: Berg, Hisvåla, Kilen, Almberg, Almbergsbjörken

2016: Hyttkvarn, Perhansbodarna, Vålberg, Bäckeberg, Ål-Tällberg, Oxberg, Rexbo, Helgbo, Östra Insjön med flera

2017: Fors, Norr Rälta, Rältlindor

2018-2019: Hästberg, Åkersbodarna - påbörjat men inte slutfört

Mer information om planering och anläggande av enskilt avlopp

På webbplatsen Avloppsguiden finns det utförlig information om olika tekniklösningar, länkar till tillverkare och entreprenörer och annan värdefull information vid planering och anläggande av avlopp.

Avgifter

För prövning av ansökan och anmälan om enskilt avlopp tas följande avgifter ut:

  • För ansökan om WC-avlopp är avgiften 8000 kronor.
  • För ansökan om BDT-avlopp är avgiften 4000 kronor.

För handläggning av ansökan om förlängt slamtömningsintervall eller uppehåll i slamtömning är avgiften enligt taxan 1000 kr.

Avgift för alla ärendetyper framgår av Taxa för prövning och tillsyn inom Miljöbalkens område.

Miljösanktionsavgift

Att installera en avloppsanläggning utan tillstånd innebär att man kan få betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kronor. För avlopp som kräver anmälan är miljösanktionsavgiften 3 000 kronor.

Kommunalt dricksvatten

Dala vatten och avfall AB är det kommunala bolag som ansvarar för produktion och distribution av det kommunala dricksvattnet.

Vattnets hårdhet

Vattnets hårdhet har att göra med innehållet av kalcium och magnesium. Mjukt vatten ökar risken för korrosionsangrepp medan hårt vatten kan ge kalkavlagringar. Vid mjukt vatten behövs mindre mängd tvättmedel. Läs doseringsanvisningen på förpackningen.

Det kommunala dricksvattnet är medelhårt i hela kommunen, förutom i Tällberg som har mjukt vatten.

Vattenskyddsområde

De flesta vattentäkter har fastställda skyddsområden. Bor man inom skyddsområde för vattentäkt finns särskilda föreskrifter och restriktioner när det gäller till exempel jord eller bergvärmeanläggningar, avlopp, hantering av petroleumprodukter, industriell verksamhet, väghållning, transport av farligt gods, spridning av bekämpningsmedel, gödsling med mera.

Det är viktigt att känna till om man bor inom skyddsområde för vattentäkt och vilka regler som gäller. Är du osäker kan du kontakta miljöenheten eller Dala vatten och avfall AB.

Eget dricksvatten

Utanför tätorterna har många egen vattentäkt i form av grävd eller borrad brunn. Ofta håller dricksvattnet i enskilda brunnar god kvalitet men i otäta brunnar kan ytvatten med högt bakterieinnehåll läcka in. Även problem med höga metallhalter kan förekomma. Kommunen ansvarar inte för vattnets kvalitet i enskilda brunnar, men miljöenheten kan ge råd.

Anläggande av brunn

Det krävs inget tillstånd för att borra dricksvattenbrunn för ett enskilt hushåll. Om brunnen ska försörja fler än två hushåll är det däremot klassat som vattenverksamhet och kan behöva anmälas till Länsstyrelsen Dalarna.

Vid grävning eller borrning för vattentäkt är det viktigt att lokalisering sker till lämplig plats, till exempel på tillräckligt avstånd från avloppsanläggning, värmepump, djurhagar och andra möjliga föroreningskällor. Vid borrning bör du anlita en certifierad brunnsborrare.

För råd vid anläggande eller skötsel av brunn, läs mer på Livsmedelsverkets och Sveriges geologiska undersöknings (SGU) webbplatser.

Provtagning

Provtagning av dricksvatten bör göras regelbundet. Vid anmärkning på vattenkvaliteten bör åtgärder vidtas snarast. Beställning av provtagning görs direkt hos ackrediterat laboratorium.

Markera gärna Leksands kommun som mottagare av kopia på följesedeln. Har du frågor om ditt dricksvatten och om provtagning kan du kontakta miljöenheten.

Registrera din brunn i brunnsarkivet

Du kan nu registrera din brunn i brunnsarkivet hos Sveriges geologiska undersökning (SGU). Fördelar med att registrera sin brunn är:

  • De som vill borra efter vatten eller värme har större möjlighet att ta hänsyn till din brunn.
  • Kommunen kan se placeringen av din brunn i samband med detaljplaner eller andra förändringar som skulle kunna påverka brunnen.
  • Räddningstjänsten har större chans att kunna skydda din brunn vid en miljöolycka.

Gemensamt dricksvatten

Många byar har ordnat vattenförsörjningen gemensamt genom en vattenledningsförening eller annan form av samfällighet, vilket kan vara en fördel jämfört med om alla fastigheter har både egen brunn och avlopp.

Det är ofta en fördel med gemensamma vattenanläggningar eftersom längre avstånd till avlopp och andra tänkbara föroreningskällor kan hållas och det kan bedrivas en bättre kontroll av vattenkvaliteten.

Gemensamma vattentäkter för mer än 50 personer, som distribuerar mer än 10 kubikmeter per dygn eller vattentäkter som försörjer en livsmedelsverksamhet omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter.

Miljöenheten har tillsyn på gemensamma vattentäkter. Vi kontrollerar till exempel den egenkontroll som ska bedrivas.

Provtagning och tillsyn

Provtagning ska göras regelbundet. Vid anmärkning på vattenkvaliteten bör åtgärder vidtas snarast. Det är vattenledningsföreningen som är ansvarig för anläggningen.

Beställning av provtagning görs direkt hos ackrediterat laboratorium. Vattenledningsföreningar kan beställa ett abonnemang så skickas färdiga provväskor och flaskor från laboratoriet.

Miljöenheten har ansvar för att kontrollera att vattenledningsföreningen sköter sin egenkontroll och utför provtagning enligt gällande föreskrifter. Kontakta miljöenheten om ni har frågor om provtagning eller annat relaterat till vattenförsörjningen.

Dagvatten

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från tak, vägar och andra hårdgjorda ytor. Dagvattnet kan innehålla en mängd olika föroreningar som till exempel kommer från trafiken. Eftersom dagvattnet normalt inte renas är det viktigt att tänka på att inte släppa ut kemikalier till dagvattnet. Undvik till exempel att tvätta bilen på gatan utan välj istället att tvätta den i en fordonstvätt som renar tvättvattnet.

Inget dagvatten till avloppet

I delar av Leksand finns ett separat dagvattennät som mynnar direkt i till exempel Österdalälven. Det förekommer också att fastigheter har dagvattnet anslutet till avloppsnätet. Det orsakar dock stor belastning på avloppsreningsverken. Därför arbetar Dala vatten och avfall AB aktivt med att motivera fastighetsägare att koppla bort stuprören från avloppsledningen genom att ett bidrag betalas ut för åtgärder. Det är inte tillåtet att koppla på dagvatten till avloppsnätet där det går att ordna lokalt eller det finns ett separat dagvattennät.

Dagvattenstrategi

Kommunstyrelsen antog den 3 oktober 2022 en dagvattenstrategi för Leksands kommun.

Sidan uppdaterad: