Naturvård

Här kan du läsa mer om pågående LONA-projekt och om vattenkvaliten i kommunen.

LONA – bidrag för lokala naturvårdsprojekt

Alla kommuner har ett ansvar för det lokala naturvårdsarbetet i sin kommun. Det sker genom fysisk planering och konkreta åtgärder. Genom bidrag från Naturvårdsverket finns det möjlighet att få bidrag för lokala naturvårdsprojekt, oftast förkortat LONA. Bidraget är till för att stimulera och uppmuntra kommuners och idéella föreningars arbete med naturvård med syftet att skydda och utveckla naturen, göra den tillgänglig för människor och förbättra folkhälsan.

För 2023 och 2024 beslutades att endast dela ut bidrag för LONA-projekt som inriktar sig mot våtmarksprojekt på grund av neddragning i Naturvårdsverkets budget.

Vem kan söka LONA-bidrag?

Det är kommunen som ansöker om LONA-bidrag från länsstyrelsen men även lokala aktörer som föreningar, företag eller markägare kan initiera projekt. Naturvårdsarbetet kan genomföras av kommunen i egen regi eller i samarbete med lokala aktörer samt föreningar, företag, markägare med flera.

Läs mer om LONA-bidraget på Naturvårdsverkets hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Pågående LONA-projekt i Leksands kommun

Här kan du läsa mer om våra pågående LONA-projekt.

Entréer

Vi har många fina märkta vandringsleder, kommunala naturreservat och andra besöksvärda natur/friluftsområden där det saknas anvisade entréer/p-platser. Detta vill vi åtgärda för att öka tillgängligheten till ett antal natur- och friluftsområden i kommunen.

Informationsmaterial

Trots all information som finns digitalt efterfrågas foldrar/informationsskrifter och kartor. Syftet med detta projekt är att göra natur- och friluftslivsområden mer tillgängliga och nå fler genom att ha tryckt information.

Torrträd och plast

Jakt är en populär aktivitet och stort arbete läggs på att ordningställa jaktpass och fixa ved att elda med. Dock blir det en hel del plastskräp i anslutning till jakttorn mm och vidare sågas en del torrträd ner till ved. Syftet med projektet som drivs i samarbete med Jägareförbundet är att plastbanta i skogen då plasten kan ha många negativa effekter för djur och natur. Vidare är syftet att öka kunskapen om torrträdens betydelse och att torrträden ska bli kvar i skogen.

Brenäs

Brenäsviken blev föremål för restaurering 2006 och har blivit en värdefull våtmarkslokal främst för fågellivet. Brenäs byalag initierade projktet med önskemål om att ta nya tag genom att gräva och fräsa för att öka den biologiska mångfalden i Brenäsviken och strandängarna intill.

Vattenkvalitet

Här kan du läsa om vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag.

Hög kvicksilverhalt

Enligt Vattendirektivet har en större del av Sveriges sjöar för höga kvicksilverhalter. Detta beror bland annat på försurningen som har lakat ur kvicksilver från skogsmarken. Det är främst i västra Leksand som många sjöar och vattendrag är påverkade av försurningen.

Leksands kommun utför därför kalkning av ett antal sjöar och vattendrag. Detta arbete görs i samarbete med bland annat Länsstyrelsen.

Övergödning

Övergödning är inget stort problem i kommunen. Däremot kan enskilda sjöar och mindre vattendrag bli övergödda på grund av påverkan från jordbruk och enskilda avlopp.

Provtagning i sjöar och vattendrag

Recipientprovtagning i sjöar och vattendrag utförs främst genom länsstyrelsens miljöövervakning, men även genom Dalälvens vattenvårdsförening.

Klicka här för att läsa mer hos Dalälvens vattenvårdsförening Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mer information i VISS

Information om de olika vattenförekomsterna och deras status hittar du i VISS (Vatteninformationsystem Sverige), som är en databas med en karta som täcker alla större sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten.

Klicka här för att läsa mer om VISS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kalkning

I västra Leksand har vattnen ännu inte återhämtat sig efter det försurande nedfallet som skedde tidigare decennier.

Varför kalkar man?

Uppvärmning, industriprocesser och trafiken ger bland annat stora utsläpp av kväve- och svavelföreningar, som i slutändan hamnar som surt regn på mark och i vatten. Berggrunden och jordmånen avgör hur mycket försurat nedfall som marken och vattnet tål utan att ta skada. Skogsbruk bidrar på vissa växtplatser (ståndorter) till ökad försurning av mark och vatten.

Vissa arter hotas

Vi som bor i Leksand får mycket sur nederbörd som kan resultera i försurade sjöar och vattendrag. Det gör att vissa arter som till exempel kräftdjur, mört, öring, snäckor, musslor, planktonalger och vissa insekter som dag- och nattsländor får det svårare att överleva. Det blir med andra ord artfattigt. När försurningen fortskrider minskar algtillväxten och nedbrytningen hämmas. Vattnet blir klarare, vilket vanligtvis brukar tyda på bra förhållanden, men är i detta fall tecken på en kraftig störning av det naturliga kretsloppet.

Regionala delmål

Riksdagen antog 1999, 15 miljökvalitetsmål. Ett av målen är Bara naturlig försurning. Som en följd av detta har ett regionalt delmål antagits, november 2003, som innebär att år 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i Dalarna vara drabbade av försurning som orsakats av människan.

Kommunalt kalkningsprogram

Vi försöker på konstgjord väg att återställa balansen med hjälp av kalkning. Kommunens kalkningsprogram startade i början av 1980-talet. I Leksands kommun sprider vi årligen cirka 500 ton i sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen samordnar kalkningsarbetet i Dalarna och statliga bidrag finansierar största delen av kommunens insats. Målet för kalkningen är att pH inte ska understiga 5,6 någon gång under året i vatten med öring, gädda och abborre. I sjöar med mört, vattendrag med flodpärlmussla, kräftor och elritsa skall inte pH understiga 6,0 någon gång under året.

120 vattenprover per år

Även om det sura nedfallet minskat de senaste åren kommer försurningen att orsaka negativa effekter under lång tid framåt, varför kalkningen måste fortsätta. Metoderna för kalkspridning har genom åren blivit mer och mer förfinade, allt ifrån planering, spridningsunderlag, spridningssätt och framför allt uppföljningen. I vår kommun tas cirka 120 vattenprover per år där pH, alkalinitet, konduktivitet och färgtal analyseras. Av resultaten kan man utläsa hur våra vatten mår och om några kalkgivor ska justeras. Alla dessa resultat sammanställs och utvärderas av länsstyrelsen för att nå så bra resultat som möjligt.

Olika metoder för att sprida kalk

Mer information om kalkning

Läs mer om kalkning på Länsstyrelsens samt Havs- och vattenmyndighetens hemsidor.

Länk till Länsstyrelsen Dalarna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länk till Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.