Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Z-torget och Z-huset, Köpmannen 5

Z-huset är ett affärs- och bostadshus i två och ½ våning där huvudbyggnaden uppfördes 1915 men omgestaltades kring 1900-talets mitt.

Z-torget och till höger Z-huset. Till vänster finns Bobergska fastigheten som är sammanlänkad med Z-huset.

Z-torget och till höger Z-huset. Till vänster finns Bobergska fastigheten som är sammanlänkad med Z-huset. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Z–torget och Z–huset eller Z–gården, Köpmannen 5

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Fru Beda Zetterström

Entreprenör: Byggmästare Hallmans Per Karlsson

Arkitekt: Byggnadsingenjör Kurt Danielsson, Borlänge

Byggår: 1936–37

Placering och översiktlig beskrivning

Torg i korsningen mellan Norsgatan–Hantverkaregatan samt affärs– och bostadshus på norra sidan av torget. Affärs och bostadshuset är uppfört i tre våningar varav den översta är indragen från fasadlivet till en så kallad kungsvåning.

Torget uppkom på 1930-talet då en äldre gård på platsen revs av trafiksäkerhetsskäl. Idag är den fyrkantiga öppna ytan ett småstensbelagt gångfartsområde med en liten plantering i mitten och vattenspel i form av en puckformad diabassten. På torget finns också några sittplatser i form av Leksandsstolar i metall och trä samt en bänk i betong med sittyta i trä invid planteringen.

Z–huset uppfördes kring 1937 och är en gulbrun spritputsad byggnad med grå sockel och flackt sadeltak som är valmat mot öster. Taket täcks av tvåkupigt taktegel. Ovanpå taket finns karaktäristiska smala tegelskorstenar med enkel utkragning ovan. Byggnaden har flera av sina ursprungliga hängrännor och spetsvinkliga stuprör bevarade. Byggnadens översta våning är indragen från fasadlivet och utrymmet nyttjas för balkonger. Även på byggnadens andra våning finns balkonger. Den balkong som är belägen i hörnet mellan Z–torget och Hantverkaregatan är rundad på ett sätt som är mycket typiskt för funktionalismen. Samtliga balkonger har matt gulgröna släta skivfronter med ett nätta stålräcken ovan. Byggnadens bottenvåning domineras av stora symmetriskt utplacerade skyltfönster och en entré med dörrnisch där det finns en gulgrön plåtdörr. Övriga fönster är i huvudsak vita två– eller treluftsfönster med mycket nätta fönsterbågar i trä utan spröjs. Samtliga äldre fönster ligger i princip i liv med fasaden, och saknar fönsteromfattning/brädfodring, vilket förstärker det nätta intrycket.

Z–huset är beläget vid Z–torget där många byggnader och fasader fortfarande är välbevarade från den modernistiska epoken 1930–1980.

Arkitekturstil

Funktionalism. Karaktärsdrag som tydligt återknyter till stilen är den rundade balkongfronten mot hörnet mellan Hantverkaregatan och Z–torget, byggnadens enkla och avskalade fasadkomposition och stora sammanhängande fönsterytor. Även om byggnadens form med kungsvåning inte nödvändigtvis är typisk endast för funktionalismen var det en frekvent utnyttjad lösning för att kringgå regler om högsta våningstal mot gatulinjen. Byggnadens fasad har överlag fått en sammansättning som är typiskt funktionalistisk, med en glasdominerad bottenvåning och en mer sluten övervåning. Hus i klassicistisk stil har ofta en omvänd utformning med tung botten och nättare övervåningar.

Utmärkande detaljer

Byggnadens form, med kungsvåning. Utformningen av balkongen i hörnet mellan Z–torget och Hantverkaregatan. Byggnadens kvarvarande spetsvinkliga stuprännor. Byggnadens och torgets namn återknyter till Zetterströms Järnhandel, vilken tidigare låg norr om torget. Den röda byggnaden i gatulivet norr om Z–huset inrymde järnhandeln. Namnet är också utmärkande eftersom det håller en typiskt funktionalistisk klang som rimmar väl med utformningen på huset och torget i stort.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick: Z–huset är i sin helhet tillsynes välbevarad från när byggnaden uppfördes. Byggnaden har dock ändrat kulör vid tillfällen, och på senare tid genomgått några fönsterbyten på översta våningsplanet bland annat. I samband med detta har några dörrpartier brädfodrats.

Historik

Z–torget uppkom hösten 1933 efter bortflyttandet av urmakare Bergs gård, som låg i hörnet av Norsgatan och Hantverkaregatan. Byggnaden stod långt ut i hörnet och i och med den ökande trafiken och den dåliga sikten skedde en rad olyckor i korsningen. Namnet Z–torget på den nya öppna platsen kom till efter den nya byggnaden Z–huset eller Z–gården, som i sin tur är taget efter Zetterströms järnhandel, mer känd som Z. Den tomma platsen kallades först »den öppna platsen«, sedan »Z–plan« och slutligen Z–torget.

På 1820–talet låg på platsen en Hedbysgård och kring sekelskiftet omkring år 1900 urmakare Clas Edvard Bergs gård. I Bergs kök fanns en växelstation för Österdalarnas Telefonaktiebolag. Småningom konkurrerades bolaget ut av Rikstelefon, som från 1901 hade inkopplats på riksnätet i och med att en telefonledning drogs mellan Noret och Falun. I den stora glasverandan på husets gårdssida såldes mjölk innan mejeriet byggdes 1914. År 1913 startade C.W. Wikblad cigarraffär i Bergska huset. Affären flyttade 1929 till granngården, Bobergska fastigheten och blev småningom Gezelius Tobaks– & Pappershandel, som fanns kvar till omkring år 2010. I samband med rivningen av Bergska huset på 1930–talet kom delar av huset att återanvändas i ett husbygge längre upp efter Hantverkaregatans västra sida på fastigheten Köpmannen 4.

Urmakare Bergs hus låg på nuvarande Z–Torget i hörnet av Norsgatan och Hantverkaregatan. Berg hade en liten klockaffär och urmakeriverkstad i hörnet. Vid själva hörnet av huset fanns en så kallad halksten. Namnet Z–huset har sitt ursprung i Zetterströms järnhandel som 1886 startades av Ferdinand Ignatius Zetterström, född 1851 i Hofors. Huset uppfördes av Beda Zetterström. Z–huset, ett affärs– och bostadshus, uppfördes 1936–1937 efter ritningar av byggnadsingenjör Kurt Danielsson, Borlänge.

Väggarna är murade med 3x5x10” högporöst murtegel av Insjöns Tegelbruks tillverkning. Grunden är av betong. Fönstren är kopplade. Balkongerna gjutna i en armerad betongplatta inom järnram och ovanpå lades asfaltsgolv. Det är oklart om familjen Zetterström drev järnhandel i huset då rörelsen vid samma tid överläts till bröderna John och Erik Lange, som drev järnhandeln vidare under namnet Langes Järnhandel till slutet av 1970–talet. På gamla fotografier av huset syns längre upp på fasaden bokstäver som bildar namnet »Z–gården«. Från omkring år 1980 har olika verksamheter huserat i lokalerna som sporthandel och tygaffär.

Värdebeskrivning

Z–huset och Z–torget har särskilt kulturvärde. Z–huset är uppfört i en utpräglad och högkvalitativ funktionalistisk stil med höga utformningsmässiga, arkitektoniska och materialmässiga värden och är ett bra exempel på funktionalismen i Leksand, som är särskilt framträdande kring Z–torget. Att Z–torget, till vilket byggnaden angränsar, är funktionalistiskt hörs i namnet. Platsen tillkom 1933 genom att urmakare Bergs gård som låg i hörnet mellan Norsgatan och Hantverkaregatan bortflyttades i syfte att skapa ett mer trafiksäkert möte mellan de båda gatorna. Det nya torget fick ett slagkraftigt och tidstypiskt futurismklingande namn som hördes i det framväxande mediala bruset och bebyggelsen däromkring omdanades under efterföljande decennier i en lågmäld men högkvalitativ funktionalistisk stil. Z–torget och Z–huset kan även berätta om den nya »moderna« tiden och dess utformningsmässiga ideal och praktiska behov beträffande tätortsutvecklingen i Noret under den moderna epoken 1930–1950, innan bebyggelsen expanderade norrut mot det nya torget. Även om namnet Z–torget är nytänkande har det sin rot i en berättelse som knyter an till en av de första och mest välkända handelsprofilerna i Noret, vilket ytterligare förstärker värdet.

Värden/var varsam med:

  • Z–husets befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial i form av tvåkupigt taktegel.
  • Befintliga tegelskorstenar.
  • Befintlig utformning beträffande hängrännor och spetsvinkliga stuprör.
  • Befintlig utformning beträffande fasadmaterial (spritputs), fasadkomposition och fönstersättning.
  • Utformning lika ursprunglig beträffande fönster och dörrar. Befintliga äldre fönster och dörrar, befintliga detaljer på fönster så som vinkeljärn och befintlig utformning beträffande fönstrens placering i förhållande till fasadlivet. Fönster och dörrar brädfodras inte.
  • Befintliga balkonger och utformning samt färgsättning beträffande balkongfronter och balkongräcken.
  • Nytillkommen brädfodring kring fönster och dörrar bör avlägsnas närmast en sådan åtgärd blir möjlig.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

  • I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
  • Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
  • Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
  • I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: