Yrns, Yr Ollas 1
En tidigare bondgård bestående av två bostadshus, ett gårdshus och en bod med pulpettak.
.JPG)
Yrns är en av få kvarvarande äldre bondgårdsmiljöer på Noret. Huvudbostaden (till höger i bild) är ett korsplanshus sannolikt tillkommet under 1800–talets senare hälft. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Yrns eller Yr Ollas, Yr Ollas 1
Placering och översiktlig beskrivning
En tidigare bondgård bestående av två bostadshus, ett gårdshus och en bod med pulpettak. Det större bostadshuset är ett mindre korsplanshus och gårdshuset bildar två längor i en fyrkantsbyggd form medan det andra och smalare bostadshuset står parallellt med gårdshuset men utanför den kringställda strukturen. En del av gårdshuset har sannolikt sitt ursprung i gårdens traditionella ekonomibyggnader vilka i övrigt är borta.
Arkitekturstil
Gården hör hemma i bondesamhällets timmerhuskultur.
Historik
På storskifteskartan är gårdsplatsen en del av Broåkerns sydvästligaste del. Gården bör därför ha byggts upp någon efter 1820–talet. En syskongård norrut, Yr Kalles, är riven. På Yrns fanns skjutsstation och Yr Olof (Olle) Mattsson var dessutom fjärdingsman, som biträdde kronolänsmannen med polisverksamhet, vägtillsyn med mera. Det berättas att Yr Olle då finkan vid tingshuset var överbelagd tog rannsakningsfångar med sig hem och kedjade dem vid köksbordet. Gården var också en träffpunkt för folk som kom landsvägen från Tibblehållet. På Yrns träffades man, pratade och drack kaffe. Gården klarade sig knappt undan den förödande branden i Noret 1902. I förberedande syfte hade alla inventarier burits ut, dörrarna lyfts av och alla djuren hade släppts ut och sprang åt alla håll.
Värdebeskrivning
Gården har kulturvärde och är en av få miljöer som, trots ofullständigt byggnadsbestånd, berättar om byn Norets bondgårdsmiljöer och den traditionella timmerhuskulturen före 1900–talet.
Värden/var varsam med:
- Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
- Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel. Befintliga skorstenar.
- Befintliga timmerfasader. Befintlig utformning rörande locklistpanel samt befintlig fasadkomposition och fönstersättning.
- Befintlig faluröd färgsättning samt vit färgsättning beträffande fönster, fönsterfoder, vindskivor och förekommande knutbrädor.
- Befintlig utformning rörande fönster och fönsteromfattningar.
Karta över kulturmiljöer
I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.
- I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
- Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
- Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
- I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.
Teckenförklaring till kartan
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.
Viktigt om bedömningar
Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.
De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.
Plan och bygglagen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidan uppdaterad: