Uthus på Tregården 12 med flera

Uthusbyggnaderna mot brandmurarna i kvarteret tregården har särskilt kulturvärde och berättar om det byggnadssätt som efter branden 1902 växte fram för att skydda tätorten mot större sammanhängande eldsvådor.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Uthus på fastigheterna Tregården 4, 12 (Bröms), 15, 16, 19 och 20.

Byggherre, stallet på Tregården 12: Anders Bröms

Entreprenör, stallet: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Arkitekt, stallet: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Byggår, stallet: 1938

Placering och översiktlig beskrivning

Tomtgränserna i centrala delarna av kvarteret Tregården avskildes med brandmurar vid byggnation efter branden 1902 och i enlighet med det nya municipalsamhällets byggnadsordning. Mot brandmurarna uppfördes vanligen uthusbyggnader. De främsta bevarade exemplen på detta byggnadssätt finns i kvarteren Trädgården och Tregården. I kvarteret Tregården är uthusen synnerligen välbevarade såsom exempelvis på fastigheterna Tregården 4 respektive Tregården 12. I något fall utvecklades uthusbyggnaderna till små bostadshus. Ett sådant märkligt exempel är byggnaden mot brandmuren på Tregården 15.

Uthus med stallar på tregården 12: Stallarna är uppförda med väggar av murtegel med mörka portar och stickbågiga fönsteröppningar med småspröjsade fönster.

Historik

Ritningar till stallar på Tregården 12 upprättades av byggnadsingenjör Nils Skoglund. Anders Bröms hade hästar för transporter i Noret men han ägnade sig även åt travhästar. Hästarna hystes till en början in i Gamla sparbankens stallar men när stallarna revs 1937–38 för att lämna plats åt den nya Sparbanksgatan flyttade Bröms hästarna till sin fastighet Tregården 12 dit familjen flyttat 1933. Några av hästarna blev legendariska hästar som användes vid hästskjutsar i Noret såsom hästen Suleika. Ett senare exempel var Sickan som fortfarande 1964 användes exempelvis vid körning av flyttlass. Bland travhästarna fanns Ulla, Cent, Sunsson, Solkungen c:a 1969 och Erb c:a 1970. Anders Bröms son Helge Bröms fortsatte med hästar och hästskjutsar och körde bland annat turister och brudpar. All post mellan järnvägsstationen och posthuset gick med hästskjuts ända fram till den 12 maj 1972. Den sista postskjutsen körde Helge Bröms med hästen Gumman. Hästarna betade i hagar på grannfastigheten Ohldéns. Stallarna på Tregården 12 ändrades något 1965 då garageportar upptogs på gaveln. Kvar i stallarna finns ännu idag en spilta, en box och höskullen.

Värdebeskrivning

Uthusbyggnaderna mot brandmurarna i kvarteret tregården har särskilt kulturvärde och berättar både om boende och verksamheter som präglat livet i Noret under 1900–talet och det byggnadssätt som efter branden 1902 växte fram för att skydda tätorten mot större sammanhängande eldsvådor. Mindre bostadshus mot brandmurarna berättar om de möjligheter till boende som på olika sätt ordnades på bakgårdsutrymmen under första hälften av 1900–talet. Uthusen kan berätta om de småskaliga verksamheter som var fundamentala för samhällsutvecklingen i Noret under industrisamhällets framväxt. Inte minst stallarna på Tregården 12 berättar om hur transporter med hästskjuts var ett normalt inslag i vardagslivet samt hur hästarna stallades och utfordrades mitt i centrala Noret under nästan hela den modernistiska epoken fram till 1972, vilket är anmärkningsvärt.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial av lertegel eller plåt.
  
• Befintliga grunder och fasader av träpanel, tegel eller puts. Befintliga fasadkompositioner och fönstersättningar och placering av portar.
  
• Befintliga färgsättningar rörande träpaneler, puts och tegelväggar.
  
• Befintliga fönster, fönsteromfattningar, dörrar och portar, eventuella farstukvistar, takkupor och skorstenar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.