Udden med Kattjerkers humlegård

Kattjerkers humlegård är benämningen på det område som ligger nedanför Norsgatan och mellan Postbacken och Färjbacken.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Udden med Kattjerkers Humlegård, Udden 3 med flera

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Historik

Udden är en utskjutande landtunga som bildats genom Sjölarna, det vill säga de hålvägar och gropar i sandplatån som i hundratals år funnits i området där gamla landsvägsbron anlöper norra stranden. Den nordligaste hålvägen är Postbacken eller Brömsbacken. I södra delen av området går Färjbacken upp från det ursprungliga färjeläget.

Kattjerkers humlegård är benämningen på det område som ligger nedanför Norsgatan och mellan Postbacken och Färjbacken. Eftersom Norsgatan har breddats söderut och landsvägsbrons tillfartsväg lagts rakt över området återstår idag endast en del av platsen för den forna humlegården. Namnet kan förmodligen knytas till den gård som i början av 1800–talet kallades Lekattgården och var belägen på andra sidan av Norsgatan. Lekatt är leksandsmål för lodjur och Kattjerker bör ha syftat på en Lekatt Erik. Odlandet av humle, en ingrediens för öltillverkning, var fram till 1860 påbjudet i lag. På många av gårdarna i Noret fanns sådana humleodlingar i sydsluttningen mot älven. År 1919 förbjöds betning av kreatur och hängande av tvätt på allmänningen mellan Postbacken och kajen. Sluttningen ned mot Postbacken var vintertid en spännande backe för hissnande utförskörning på skidor eller med kälke.

Vid Norsgatan, i kanten mot sluttningen låg under 1800–talets andra hälft Norets byskola, en mindre timmerbyggnad med ingång och förstukvist ut mot bygatan. Härifrån hämtade konstnären Gustaf Ankarcrona sitt motiv till målningen Examen i Leksand, från 1903. Skolan revs strax efter sekelskiftet omkring år 1900 och flyttades och blev bageri på Stora Gudmundssons gård. Det räcke som under 1900–talet byggdes mot sluttningen blev en utmärkt samlingsplats då ofta på lördagarna folk samlades och sittandes på räcket kunde betrakta trafiken genom samhället. Här fanns länge också en stor anslagstavla.

Färjbacken var förr i tiden infarten till Noret söderifrån då landsvägen gick över flottbron.
Majstångsplatsen är känd sedan början av 1800–talet och platsen var under lång tid en träffpunkt i Noret, då trafiken och affärslivet var koncentrerat till Norsgatan. Majstångens grova träfundament fungerade som en anslagstavla och på sydvästra hörnet av Stora Gudmundsson fanns en liten tavla där lantmannaföreningen anslog väderutsikter med mera. I slutet av 1800–talet restes majstången till musik av Leksands Hornmusikkår under ledning av järnhandlare Anders Danielsson. I takt med den ökande turismen blev midsommarfirandet på den trånga platsen till slut så populärt att det hindrade trafiken. Midsommarfirandet flyttade i slutet av 1930–talet till Sammilsdal och den så kallade Gropen.

På Uddens norra sluttning mot Postbacken låg från omkring år 1900 en byggnad, som kan ha varit uppförd av Nils Bröms som ägde marken. Från början av 1910–talet fanns här rum för resande, ”Centrumrummen” och 1916 öppnade i samma byggnad Pensionat Trädgårdsvillan. Samma år förlängdes byggnaden. Pensionatet drevs av Stormats Axel Olsson och hans hustru Duf Kristina, född Larsson. Kristina hade c:a 1910 tillsammans med flera systrar Duf Larsson öppnat Hembageriet i Posthuset ovanför backen. I Trädgårdsvillan fanns också hembageri och småningom startades glasstillverkning, Siljans glass, som senare flyttade till gamla Mejeriet. Trädgårdsvillan blev genom tillbyggnad i flera omgångar med tiden en betydande byggnad om tre våningar med reveterad fasad i sluttningsläge på södra sidan längs hålvägen ner mot älven. Udden med Trädgårdsvillan var under flera decennier i mitten av 1900–talet en central punkt i Leksands turistliv. Här fanns servering och rum att hyra, här fanns möjlighet att avnjuta kaffet i den vackra trädgårdsmiljön med utsikt över älven. Med tiden blev Trädgårdsvillan legendarisk och minnet av den levde länge efter verksamheten flyttat och byggnaden hade rivits i mitten av 1970–talet.

Omkring år 1950 köpte rörelsen Siljans konditori i Brömsgården. Kring år 1964 upphörde verksamheten i Trädgårdsvillan och Stormats öppnade istället först bageri och sedan konditori (1967) i nyuppförda lokaler vid Torget i mitten av 1960–talet. Trädgårdsvillan stod därefter tom med avbrott för sommarkaféverksamhet innan byggnaden revs 1976. Längre ned i backen på samma sida låg Torrbergs smedja, som hade startats 1877 av Ferdinand Ignatius Zetterström under namnet »Norets smides– och hovslagarverkstad«. Rörelsen övertogs av smeden Samuel August Torrberg. Nedanför smedjan låg Redins kopparslageri. Omkring år 1969 övningsbrändes smedjan och kopparslageriet av brandkåren.

På Udden uppfördes på 1980–talet ett klockspel och senare en träbro över till Norsgatan. En mindre serveringsbyggnad och en paviljong har tillkommit i den annars välbevarade trädgårdsanläggningen. Broförbindelsen har ersatts av en nyare bro på 2010–talet med större fundament som påverkat sluttningen i den ursprungliga hålvägen.

Värdebeskrivning

Landskapet med Udden, Postbackens hålväg, Kattjerkers humlegård, Majstångsplatsen och Färjbacken är en central miljö i Noret och berättar om det säregna landskapet längs älven i centrala Leksand med utskjutande uddar, gropar i sandplatån, så kallade sjölar, och den många hundra år gamla hålvägen från älven upp på platån. På 1900–talet påverkades landskapet i grunden genom landsvägsbrons tillkomst. Platserna berättar om hur man färdats till och från Noret, om hur människor nyttjat landskapet, om platsen som en samlingspunkt för Leksandsborna och om turismens centrala betydelse för Leksand. Platsen har särskilt kulturvärde.

Värden/var varsam med:

• Platsen i sin helhet.
  
• Den grusade gångvägen upp från älvstranden.
  
• Landskapets naturliga former och kuperade utbredning, undvik att ytterligare markplanera eller hårdgöra befintliga ytor inom det värdefulla området.
  
• Befintlig växtlighet på Udden.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.