Tregården 18

Tregården 18 har kulturvärde och berättar om den egnahemsbebyggelse som kom till under municipalsamhällets första tid då idéer om trädgårdsstaden och hus med förgård främjades.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Tregården 18

Placering och översiktlig beskrivning

Byggnaden är uppförd i hörnet Fiskgatan–Bygatan i två våningar med sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. I taknocken, förskjutet mot norr, finns en skorstensmur. Fasaden består av en gulmålad locklistpanel. Fasaden mot Fiskgatan har en fronton som skjuter upp i taket. Fönstren är två eller enluftsfönster. I fasaden finns även lunettfönster på vindsvåningen. Mot gården finns ett inbyggt trapphus. På norra gaveln finns en ingång i ett utbyggt litet vindfång med en liten inhägnad takterrass eller balkong. Sockeln är låg och består av granit. Mot Fiskgatan finns en rad med mycket låga källarfönster. På tomten finns en uthuslänga i rödfärgad panel. Fastigheten inhägnas mot gatorna av ett spjälstaket med staketstolpar av granit samt grindstolpar av granit och grindar av dekorativt smidesjärn.

Arkitekturstil

Byggnaden är troligen ursprungligen ett så kallat dubbelkorsplanshus. Byggnaden har under 1900–talet genomgått ett par moderniseringar varvid den tilläggsisolerats och ena skorstensmuren har avlägsnats. Korsplanshus och dubbelkorsplanshus blev vanliga under industrisamhällets framväxt under i slutet av 1800–talet.

Historik

Platsen var vid storskiftet 1819–1826 norra delen av Byåkern. Gården uppfördes omkring 1910 av Mases Anders Andersson. Huvudbyggnaden innehöll två bostadslägenheter varav båda troligen hyrdes ut, eventuellt om Mases Anders själv bodde på bottenvåningen. Uthuset fick uppföras längre österut på tomten än vad som var planerat. Detta på grund av tomtgränsen mot den så kallade Landgrenska tomten norrut. År 1936 moderniserades huset. I slutet av 1940–talet övertogs gården av Lind Anders och Brita Larsson som på 1950–talet lät göra en grundlig renovering. Lind Anders var delägare i och disponent för Norsbro sågverk. Lind Brita var släkt med Mases Anders.

Fasaden var ursprungligen delad genom en midjelist. Träpanelen var målad i ljusare kulör medan listverk, vindskivor, fönsterfoder med mera var målade i en mörkare kulör.

På den så kallade Landgrenska tomten norr om Tregården 18 stod vid tiden för storskiftet en mindre stuga. I början av 1900–talet ägdes stugan av systrarna Landgren. När Fiskgatan i början av 1900–talet skulle tas upp i sin fulla bredd enligt byggnadsplanen måste stugan flyttas inåt på tomten. Stugan har senare tilläggsisolerats.

Värdebeskrivning

Tregården 18 har kulturvärde och berättar om den egnahemsbebyggelse som kom till under municipalsamhällets första tid då idéer om trädgårdsstaden och hus med förgård främjades. Husen på Fiskgatan från denna tid har uppförts indragna från gatulinjen med förgård.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt lertegel. Befintlig utformning rörande skorsten.
  
• Befintlig utformning av sockel och locklistpanelen. Befintlig utformning rörande fasadkomposition och fönstersättning.
  
• Befintlig gul färgsättning rörande träpanel.
  
• Befintlig utformning av uthus, staketstolpar och smidesgrindar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.