Tregården 15

Ett vinkelbyggt trähus i en och enhalv våning med fasspontpanel och snickarglädje.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Före detta Juvasgården, Tregården 15

Placering och översiktlig beskrivning

Ett vinkelbyggt trähus i en och enhalv våning med fasspontpanel och snickarglädje. De branta takfallen är täckta med tvåkupigt lertegel. Fönstren är korspostfönster med småspröjs. Grunden är av huggen granit. Fasaden har knutbrädor, sockellist, midjelist och snickarglädje i grön kulör lika fönsterfodren och avvikande från fasadens i övrigt gula kulör. Vindskivor, spröjs och fönsterbågar är vitmålade. Skorstenen förefaller vara ursprunglig. Mot vardera gatan finns en mindre takkupa. In mot gården finns ett utbyggt trapphus. På tomten finns ytterligare ett hus längs med Sveagatan vilket är uppfört i början av 2000–talet.

Arkitekturstil

Jugendstil med inslag av snickarglädje.

Historik

Platsen var vid storskiftet 1819–1826 en del av Pigåkern. Enligt en uppgift är huset byggt 1904 och det finns med på en karta från 1906. Uppgiften stämmer med husets stil där fönstren exempelvis förefaller höra hemma i jugendstilen omkring 1900–1910. På vykort från tiden omkring 1910 med vy söderifrån är huset mycket likt nuvarande utförande. Skillnaderna är bland annat fönstersättningen på södra gavelns övervåning och på västra långsidans nedervåning samt att det vid den lilla takkupan vid den tiden fanns en liten balkong som idag är borta. Ytterligare en skillnad är att nedervåningens träpanel från början var utförd som liggande fasspontpanel istället för stående. Fönstren har från början varit vitmålade och avvikande från dekorativa fasadelement. Däremot har vindskivorna från början varit i samma färgsättning som övriga listverk.

Fastigheten ägdes på 1920–talet av Juvas Olof Carlsson, »Juvas–Olle«. Han lät förlänga huset med en tredjedel längs nuvarande Sveagatan år 1929. I hörnet mot korsningen Fiskgatan–Sveagatan har fram till omkring år 2000 varit en affärslokal med ingång på hörnet och skyltfönster.

Värdebeskrivning

Tregården 15 har kulturvärde och berättar om framväxten av egnahemshus i Leksands–Noret vid tiden omkring sekelskiftet år 1900. Huset är välbevarat och vid senare tids renovering har intryck hämtats från husets ursprungliga utförande.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt lertegel. Befintlig utformning rörande skorsten.
  
• Befintlig utformning av grund och av träpanelen. Befintlig utformning rörande fasadkomposition och fönstersättning.
  
• Befintlig gul färgsättning rörande träpanel, vit färgsättning rörande fönsterbågar och spröjs, grön färgsättning rörande fönsterfoder, knutbrädor, sockellist och midjelist.
  
• Vindskivorna har från början varit i samma kulör som knutbrädor med mera.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.