Tregården 10

En gulputsad villa i en våning med indragen altan vid entrén i sydöstra hörnet och valmat tak klätt med tvåkupigt lertegel.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Tregården 10

Byggår: 1940

Placering och översiktlig beskrivning

En gulputsad villa i en våning med indragen altan vid entrén i sydöstra hörnet och valmat tak klätt med tvåkupigt lertegel. Fönstren är företrädesvis kopplade tvåluftsfönster med ursprungliga fönsterluckor. Blyinfattade fönster förekommer. Sockeln är av betongsten och har låga källarfönster. En skorsten finns placerad i vardera änden av taknocken. Huset är placerat med stor förgård mot Bygatan. Mot gatan finns ett äldre ståltrådsstängsel av typ Gunnebo fästat vid staketstolpar och överliggare av svartmålade vinkeljärn.

Arkitekturstil

Funktionalistisk stil med klassicistiska inslag.

Historik

Tomten ligger på vad som vid storskiftet 1819–1826 var en del av Byåkern. Huset uppfördes 1940 åt Per Larsson–Jones, som drev firma för elektriska installationer. Vid diskussionerna om husets färgsättning 1940 gjordes prover vilket resulterade i att vitt med brytning i gult förordades. Färghandlaren Viktor Tapper som konsulterades rekommenderade gröna fönsterluckor.

Värdebeskrivning

Villan på Tregården 10 med tillhörande trädgårdsanläggning har särskilt kulturvärde. Byggnaden uppfördes 1940 i lågmäld och stram funktionalistisk stil med klassicistiska inslag och är i sin helhet samt i detalj en värdefull källa till kunskap och förståelse om den moderna epokens bebyggelse i Leksand och Sverige. Funktionalismen syftade bland annat till att belysa skönheten i en läsbar konstruktion och enkel men högkvalitativ detaljutformning, något som tydligt avspeglas bland annat genom byggnadens enkla veranda mot byvägen i söder, med frilagda pelare som tydligt framhåller byggnadens konstruktion. Byggnadens klassicistiska entréparti, ljusgula färgsättning och valmade sadeltak utgör exempel på detaljer som har en mer tydlig förankring i 1920–talets nyklassicism och traditionell svensk byggnadskonst överlag. Liknande historiska återblickar och anpassningar till äldre svensk byggnadskultur var ett relativt vanligt förekommande men idag sällan omskrivet drag i 1930– och 1940–talens svenska funktionalism. Byggnaden kan således även bidra till att återspegla en alternativ och allt mer ovanligt förekommande sida av 1900–talets bebyggelsehistoria, vilket är avgörande för dess värde. Att byggnaden är uppförd med höga utformningsmässiga, detaljmässiga och materialmässiga kvaliteter förstärker ytterligare dess värde. Exempelvis förekommer flera ytor i sandsten och samtliga av de äldre fönstren och dörrarna är hantverksmässigt tillverkade, nätta och i hög kvalitet.

Vidare är trädgården tidstypisk för 1940–talet och kan berätta om dåtidens villaträdgårdsideal. Husets placering mitt på tomten syftade till att skapa ett mer grönskande gaturum med ökad ljustillgång, vilket är kännetecknande både för det trädgårdsstadsideal som historiskt präglat kvarteren Trädgården och Tregården, samt för funktionalistiska stadsplaneideal.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens stomme i lättbetong, form och takform.
  
• Byggnadens placering på tomten, indragen från gaturummet.
  
• Befintlig utformning beträffande tvåkupigt tegeltak, plåtinklädda enkla skorstenar och spetsvinkliga stuprör.
  
• Befintlig utformning och karaktär beträffande byggnadens ljusgula slätputsade fasad med sockel i mönstergjuten betonghålsten.
  
• Befintliga fönster med karm, blyspröjsade och ospröjsade bågar, smidesdetaljer och rutor. Befintlig färgsättning på fönster med engelskt röda fönsterbågar mot vita karmar.
  
• Befintliga fönsterluckor, dock har dessa ommålats från sin ursprungliga kromoxidgröna färgsättning, och kan vid tillfälle målas tillbaka till ursprunglig kulör.
  
• Befintliga ytterdörrar och befintlig engelskt röd färgsättning på ytterdörrar.
  
• Befintlig utformning beträffande byggnadens entréparti i norr och veranda i söder.
  
• Befintliga ursprungliga belysningsarmaturer.
  
• Befintlig karaktär beträffande trädgårdens disposition och växtlighet. Befintlig eller ursprunglig utformning beträffande grindstolpar, staketanordningar och andra trädgårdsdetaljer.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.