Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Trädgården 8

En och enhalvplansvilla i ljusmålad träpanel placerad indragen från gatan på hörntomt vid korsningen Fiskgatan och Faluvägen. Byggnaden har korsplansform och är uppförd med intryck från jugendstilen.

I kvarteret Trädgården finns flera exempel på planering med trädgårdstaden som ideal – småhus indragna från gatulinjen, komplementbyggnader mitt i kvarteren och mångfaldig grönska mot gaturummet.

I kvarteret Trädgården finns flera exempel på planering med trädgårdstaden som ideal – småhus indragna från gatulinjen, komplementbyggnader mitt i kvarteren och mångfaldig grönska mot gaturummet. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Trädgården 8

Byggherre: Skräddarmästare Erik Stenholtz

Byggår: Omkring 1910

Placering och översiktlig beskrivning

En och enhalvplansvilla i ljusmålad träpanel placerad indragen från gatan på hörntomt vid korsningen Fiskgatan och Faluvägen. En något lägre vinkeltillbyggnad ansluter längs Faluvägen. På västra fasaden och taket finns en karnap eller ett burspråk som kragar ut utanför fasadliv. Taktäckningen består av tvåkupigt lertegel. Fönstren har bytts mot nya fönster med tjockare bågar i samband med renovering omkring år 2010. Ett uthus i rödfärgad liggande träpanel och vita portar och dörrar är byggt mot brandmuren vid tomtgränsen.

Arkitekturstil

Byggnaden har korsplansform och är uppförd med intryck från jugendstilen. Utmärkande drag är sockeln i huggen granit, fasad av spontad liggande stockpanel som ska efterlikna timmer, korspostfönster med småspröjs i övre lufter är typiskt för jugendstilen, halvvalmat mansardtak täckt med lertegel, dekorativt skorstenskrön, kraftiga knutbrädor, sockellist och fönsterfoder.

Färgsättningen är ändrad. I enlighet med stilidealen och husets ursprungliga utformning markerades skillnad mellan väggpanelytor och listverk i färgsättningen.

Historik

Tomten var vid storskiftet 1819–1826 en del av Byåkern. Den bebyggdes för första gången med det befintliga huset omkring år 1910. Det exakta årtalet för byggåret har inte gått att finna i byggnadsnämndens för Leksands–Norets municipalsamhälles handlingar. En tomtindelning för kvarteret U46 (senare kvarteret Trädgården) pågick omkring 1912 då skräddarmästare Erik Stenholtz medverkade. Huset kan dock redan då ha stått på plats. Uthuset byggdes om 1925 efter ritningar av byggnadsingenjör Carl Ingels. På 2010–talet revs uthuset och ersattes av ett nytt med rödfärgad panel men med vitmålade dörrar och portar.

Värdebeskrivning

Trägården 8 har kulturvärde och berättar om Norets tätortsomvandling efter branden 1902 och boendeformer för nya yrkesgrupper i samhället. Fastigheten tillsammans med övriga ursprungliga fastigheter i kvarteret Trädgården berättar om ett av de ideal som var vägledande i utvecklingen av Leksands–Norets municipalsamhälle i början av 1900–talet, nämligen trädgårdsstadsidealet. Idén, som i Sverige starkt företräddes av arkitekt Per Olof Hallman, som också utformade byggnadsplanen i Leksands–Noret, innebar bland annat småskalig bebyggelse med hus indragna med förgård från gatulinjen. Tanken om trädgårdsstaden syftade till att i motsats till tanken om den slutna stenstaden skapa och främja områden där gaturummen upplevdes som öppna, grönskande och med variationsrikedom. Som ett led i detta placerades byggnaderna ofta indragna från gatulinjen och utrymmet däremellan fylldes med växtlighet. Kvarteret Trädgården är en av de bäst bevarade och sammanhängande miljöerna av det slaget som kom till i Noret. Huset är välbevarat i ursprunglig stil.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadens befintliga placering, stomme, volym, form, karnap, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial av lertegel. Befintlig utformning rörande skorsten.
  • Befintlig utformning av sockel och stockpanelfasaderna. Befintlig utformning rörande listverk samt befintlig utformning rörande fasadkomposition och fönstersättning.
  • Befintlig stil rörande fönster och fönsteromfattningar.
  • Befintlig utformning av uthus.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

  • I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
  • Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
  • Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
  • I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: