Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Trädgården 11

Huset är uppfört i en brytningstid mellan jugendstil och nationalromantik. Det representerar en lågmäld villastil som var vanlig i Leksands–Noret i början av 1900–talet.

Flera av de småhus som byggdes i kvarteret Trädgården hade ursprungligen tidstypisk jugendkaraktär med exempelvis korspostfönster med småspröjsade överlufter och mansardtak.

Flera av de småhus som byggdes i kvarteret Trädgården hade ursprungligen tidstypisk jugendkaraktär med exempelvis korspostfönster med småspröjsade överlufter och mansardtak. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Trädgården 11

Byggherre: Erik Östberg

Entreprenör: Erik Östberg

Byggår: 1913

Placering och översiktlig beskrivning

Fastigheten ligger mitt i kvarteret Trädgården längs Faluvägen indraget från gatulinjen. Huset är i korsplansform och har en och en halv våning, träfasad i liggande spontpanel som målats med ljust grå eller grön umbra med vitmålade lister, foder och vindskivor. In mot gården ansluter en mindre och något lägre byggnadsdel. Mot vinkeldelen har entrén kompletterats med en inglasad veranda i samband med senaste renoveringen. Taket är ett mansardtak täckt med tvåkupigt lertegel. Huset står på en gråmålad källargrund, som kan vara byggd av betongsten som putsats. Fönstren är till övervägande del korspostfönster med spröjsade överlufter. Fönstren i takkupan mot Faluvägen är dock tredelade med mittposter av trä och småspröjsade rutor i samtliga lufter. Skorstenen har dekorativt utformat krön. Källarfönster är låga med två lufter i en stil som var vanliga från 1940–talet och framåt. Mot brandmuren finns ett uthus med rödfärgad liggande träpanel och fernissade portar av trä samt brutet tak täckt av lertegel. Längs Faluvägen finns staketstolpar av granit och två ståtliga lövträd.

Arkitekturstil

Huset är uppfört i en brytningstid mellan jugendstil och nationalromantik. Det representerar en lågmäld villastil som var vanlig i Leksands–Noret i början av 1900–talet.

Historik

Tomten var vid storskiftet 1819–1826 en del av Byåkern. Vid sekelskiftet ägdes tomten av disponent Anders Haglund. Gården uppfördes av byggnadssnickare Erik Östberg, född 1877 i Siljansnäs. På innergården uppfördes omkring 1922 ett gårdshus om tre rum och kök i diskret nationalromantisk stil med rödfärgad träpanel. Huset revs omkring år 2005. År 1934 moderniserades bostadshuset och lyftes upp en nybyggd källarvåning av betong­sten. Troligen fick huset då centralvärme. Sannolikt byttes även småspröjsade fönster i korspostfönstrens överlufter mot glas utan spröjs. Troligen kom även takkupan till då. Fönstren i takkupan var före senaste renoveringen tvåluftsfönster utan spröjs medan färgsättningen var utförd med gul träpanel och vita listverk. Omkring år 2010 har huset renoverats varvid de ändrade fönstren bättre speglar ursprunglig utformning.

Värdebeskrivning

Trädgården 11 har kulturvärde och berättar om Norets tätortsomvandling efter branden 1902 och boendeformer för nya icke–jordbrukande yrkesgrupper. Fastigheten tillsammans med övriga ursprungliga fastigheter i kvarteret Trädgården berättar om ett av de ideal som var vägledande i utvecklingen av Leksands–Norets municipalsamhälle i början av 1900–talet, nämligen trädgårdsstadsidealet. Idén, som i Sverige starkt företräddes av arkitekt Per Olof Hallman, som också utformade byggnadsplanen i Leksands–Noret, innebar bland annat småskalig bebyggelse med hus indragna med förgård från gatulinjen. Tanken om trädgårdsstaden syftade till att i motsats till tanken om den slutna stenstaden skapa och främja områden där gaturummen upplevdes som öppna, grönskande och med variationsrikedom. Som ett led i detta placerades byggnaderna ofta indragna från gatulinjen och utrymmet däremellan fylldes med växtlighet. Kvarteret Trädgården är en av de bäst bevarade och sammanhängande miljöerna av det slaget som kom till i Noret. Huset är välbevarat och har vid den senaste renoveringen återfått flera av de detaljer som speglar en ursprunglig stil.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadens befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial av lertegel. Befintlig utformning rörande skorsten.
  • Befintlig utformning av träpanelfasaderna, listverk, grund samt befintlig utformning rörande fasadkomposition och fönstersättning.
  • Befintlig utformning rörande fönster och fönsteromfattningar av trä.
  • Befintlig utformning av färgsättning med olika färgsättning på väggpanel och listverk.
  • Befintlig utformning av staketstolpar av granit och uthus.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

  • I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
  • Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
  • Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
  • I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: