Tingshuset, Rättvisan 1

Tingshuset är uppfört i nationalromantisk stil och utgörs av en stor rektangulär byggnadskropp om 1 och ½ våningsplan med källare. Byggnaden är ritad av Gustaf Ankarcrona.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Tingshuset, Rättvisan 1

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Nedansiljans domsaga

Entreprenör: Sockenbyggmästare Hallmans Per Karlsson

Arkitekt: Gustaf Ankarcrona

Byggår: 1918

Placering och översiktlig beskrivning

Tingshuset är beläget norr om Kyrkallén. I väster finns Leksands gymnasieskola, och i öster Sammilsdal. Intill byggnaden i norr finns Tingshusets vaktmästarbostad. Byggnaden utgörs av en stor rektangulär byggnadskropp om 1 och ½ våningsplan med källare, samt en utskjutande absid mot norr. Byggnaden vilar på en massiv sockel av granit huggen i rätblock som genombryts av mörkgröna spröjsade källarfönster i liv med byggnadens övriga fönstersättning. Byggnaden är murad i tegel. Fasaden ovan sockeln karaktäriseras av en tunt rappad järnvitriolgul putsfasad där tegelstrukturen bryter igenom. Byggnadens fönster är symmetriskt utplacerade i fasaden och utgörs med några få undantag av mörkgröna spröjsade fyrluftsfönster där de övre bågarna är kvadratiska, och de nedre stående med fyra respektive sex fönsterrutor per båge. Fönstren ligger inte i liv med fasaden, utan är lätt indragna. Med jämna mellanrum i fasaden finns karaktäristiska ankarslutar. Fasaden avslutas mot taket med en profilerad gesims i puts.

Taket är ett valmat sadeltak utom över korabsiden i norr, där taket är uppbrutet i fem triangulära takfall efter absidens femdelade utformning. Samtliga tak är täckta av enkupigt taktegel. Taket genombryts med jämna mellanrum av takkupor i mörkbrunt trä med pulpet– eller sadeltak och spröjsade en– eller tvåluftsfönster. Längst upp på taket finns två skorstenar i plåt. På byggnadens framsida finns en framträdande mittrisalit med sadeltak och ett monumentalt entréparti där den massiva spegeldörren i ek omgärdas av en granitdekoration. Till porten leder även en stor dubbeltrappa i granit med smidesräcken. Ovan dörren finns en belysningsarmatur med koppartak. På mittrisaliten finns även ankarslutar i form av siffrorna 1918, årtalet då byggnaden färdigställdes. Det finns också ett ankarslutar som föreställer en våg genombruten av ett svärd omgärdad av en cirkel, vilket antyder byggnadens funktion av tingshus. Mittrisaliten har inget takutsprång, utan fasaden möter takteglet i liv. Det finns även en sekundär entré med ekport på byggnadens västra kortsida. Byggnaden är i sitt sammanhang monumental och belägen på en öppen yta som förstärker detta intryck.

Miljö och omgivning

Byggnaden angränsar till Kyrkallén, en utmärkande allé med björkar som utgör en fortsättning på Norsgatan mot kyrkudden. I öster finns Sammilsdal som är en viktig social knutpunkt i Leksand. Byggnaden är en av många offentliga byggnader belägna invid kyrkudden, som varit en viktig social och administrativ knutpunkt i Leksands socken under lång tid. Framför byggnaden finns en öppen yta med en liten rektangulär plantering som inramas av markplattor i röd sandsten. Även i anslutning till entrén finns sådana markplattor.

Arkitekturstil

Nationalromantik. Byggnadens salsbyggnadslika form med brant valmat sadeltak och mittrisaliter anspelar mot den svenska barockens högreståndsbyggnader. Många av de byggnader som Ankarcrona ritade i Leksand bär en liknande utformning. Andra viktiga stildrag är byggnadens symmetriska fönstersättning och fönstrens utformning samt mittrisaliten med dess olika detaljer i form av ankarslutar, monumental granitportal och tillhörande dubbeltrappa.

Utmärkande detaljer

Samtliga ankarslutar, entrépartiets utformning som den beskrivs ovan, fasadens uppbyggnad och utformning med tunt rappat tegel.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är i sin helhet tillsynes välbevarad, men har möjligen genomgått vissa fönsterbyten.

Historik

På storskifteskartan 1826 finns här Pastors kålgård och Spetalsåkern. Långt in på 1900–talet var åkermarken på Tingshusets norra, östra och södra sida hävdad. Idén om ett nytt tingshus går att spåra till år 1900. Det gamla tingshuset ansågs för gammalt och trångbott.

Det nya tingshuset ritades av Gustaf Ankarcrona, som även formgav interiör, inredning och inventarier såsom möbler. Entreprenör var sockenbyggmästare Hallmans Per Karlsson. Namnen på alla dem som utförde olika delar av byggnaden och inventarierna finns förtecknade: granitsockeln är utförd av granit från Leksand och höggs av bröderna Grop Per och Grop Erik Persson; det fasta byggnadssnickeriet är gjort av Norsbro sågverk utom en stor del av inredningen som är gjord på plats av bygdens snickare; exteriöra och interiöra smiden, beslag och järnarmatur är gjorda hos C.J. Grönlund och Johan Käck; armatur och lyktor i vestibulen är tillverkade av kopparslagare Kock Anders Eriksson; möblerna tillverkades hos Andersson & Normans möbelsnickeri; tapetarbetena utfördes av sadelmakare Oskar Jonsson; målning av fast inredning gjordes av Viktor Tappers färghandel; möbelmålning gjordes av Sam Uhrdin d.ä. I byggnaden har även inrymts utställningslokal för Leksands Konstsällskap på 1930–talet. På 1950– och 60–talen gjordes vissa ändringar i byggnaden. På 1990–talet lades tingsrätten ned, fastigheten såldes och huset byggdes om efter ritningar av Gunnar Mattsson för att bli Leksands Konstmuseum. Omkring år 2010 stängdes konstmuseet och byggnaden kom att användas av kulturskolan i Leksand.

Värdebeskrivning

Tingshuset har särskilt kulturvärde. Byggnaden berättar om den omvandling som Leksands–Noret genomgick kring sekelskiftet år 1900 med etableringen av en tätortsbildning och skapandet av ett antal byggnader av monumental karaktär för såväl viktiga samhällsfunktioner som för privat bruk. De offentliga byggnaderna kom till genom särskilt stora ansamlingar av resurser och engagemang av lokala krafter och formades med för orten helt nya stilideal i området kring kyrkan. Gustaf Ankarcrona har ritat flera av dessa byggnader, såsom tingshuset och församlingshemmet, och han införde byggnadsstilar i Leksand vilka knyter an till aristokratins byggnadskultur och i nationalromantisk anda återkopplar till svenskt 1600– och 1700–tal. Tingshuset är också uppfört med särskild omsorg om material och detaljer vilket bidrar till dess särskilda kulturvärde.

Värden/var varsam med:

• Byggnaderna i sin helhet, men särskilt:
  
• Byggnadens befintliga form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Byggnadens befintliga fasadutformning och färgsättning, tegelmur tunt rappad med järnvitriolfärgad puts som avslutas med en profilerad gesims mot taket.
  
• Befintlig utformning av byggnadens sockel/grund, räta huggna liggande granitblock och källarfönster i liv med övriga fönster.
  
• Befintligt enkupigt taktegel.
  
• Entrépartiernas och den södra mittrisalitens utformning i sin helhet, med granittrappa, smidesräcken, ekportar/dörrar, belysningsarmatur och granitdekorationerna kring porten.
  
• Samtliga ankarslutar, särskilt på byggnadens framsida.
  
• Befintlig utformning på takkupor, fönster samt fönsteromfattningar. Den befintliga fönstersättningen.
  
• Miljön kring tingshuset, i synnerhet beträffande de öppna områdena mellan byggnaden och Kyrkallén samt mellan byggnaden och Sammilsdal. Dessa ytor förstärker byggnadens monumentala karaktär och är därför särskilt viktiga för hur den uppfattas från omgivningen.
  
• Befintliga röda markstensplattor kring byggnadens huvudentré och planeringen söder därom.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.