Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Timmerhusen på Nya Käringbergsområdet

Nya Käringbergsområdet är en utvidgning norrut av Käringbergsområdet som genomfördes på 1970–talet och enbart bestod av småhus.

Timmervilla från slutet av 1970–talet på Nya Käringbergsområdet.

Timmervilla från slutet av 1970–talet på Nya Käringbergsområdet. Huset är beläget på naturtomt med stora tallar och tomten omgärdas av gärdesgård, ett tidstypiskt inslag i Leksand. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Timmerhus längs Beckoxvägen samt vid Likagovägen och Sommargåsvägen:

  • Ånan 2
  • Ånan 3
  • Ånan 4
  • Ånan 5,
  • Ånan 6
  • Styrmannen 4
  • Styrmannen 5
  • Styrringen 1
  • Styrringen 2
  • Styrringen 3
  • Rångan 4
  • Sturbåthuset 1
  • Svickan 1

Historik

Nya Käringbergsområdet är en utvidgning norrut av Käringbergsområdet som genomfördes på 1970–talet och enbart bestod av småhus. Mitt i området ligger ett gammalt sommarnöje. Planering pågick våren 1976 med idén att området skulle bestå av blandade hustyper. Mot Siljansvägen (dåvarande Tällbergsvägen) skulle dock husen ha träfasad av timmer eller träpanel. Timmerhusen byggdes under åren 1977–1978.

Värdebeskrivning

Timmerhusen på Nya Käringbergsområdet har särskilt kulturvärde och berättar liksom timmerhusen i Käringbergsområdet om den betydelse som man i Leksand under efterkrigstiden lade vid att utveckla samhället med en tydlig koppling till Leksands historia och traditionella byggnadskultur.

Värden/var varsam med – timmerhus (särskilt kulturvärde):

  • Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupiga takpannor i lertegel eller betong. Befintliga skorstenar.
  • Befintlig utformning av timmerfasader samt befintlig utformning rörande fasadkompositioner, fönstersättning och sockel med förekommande källar– och souterrängvåningar samt garage.
  • Befintlig utformning rörande fönster, förekommande blyspröjsade fönster, fönsteromfattningar, förekommande fönsterluckor, dörrar och farstukvistar.
  • Befintlig brunlaserad eller motsvarande färgsättningar av timmer samt förekommande alternativa färgsättningar såsom röd slamfärg. Befintliga färgsättningar av fönster, fönsterfoder, vindskivor, dörrar, portar och farstukvistar.
  • Befintlig färgsättning på sockel och källarfönster.
  • Befintlig utformning av förekommande gärdesgårdar och stolpar och portaler av rotstolpar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

  • I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
  • Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
  • Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
  • I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: