Tele– och posthuset, Häradsdomaren 11

Byggnaden är uppförd i en 1950–talsmodernism som leker med den klassiska arkitekturen med synliga pilastrar och gesimser som ser ut att utgöra byggnadens bärande delar utan att egentligen vara det.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Tele– och posthuset, Häradsdomaren 11

Arkitekt: Ahlboms arkitektkontor, Stockholm 1953; arkitekt Sven Löfström, Stockholm, tillbyggnad 1966; Agnas arkitektkontor, tillbyggnad med takkupa 2019

Byggår: 1954

Placering och översiktlig beskrivning

En envåningsbyggnad i en L–formad byggnadskropp längs Sparbanksgatan och längs Torgets södra sida. I öster ansluter en mer kvadratisk byggnadskropp där bland annat telekommunikationsutrustningen härbärgerades. Fasaden har pilastrar och gesimser i lättbetong. Under fönstren har tavlor av Grythytteskiffer med fräst yta och sågade kanter fällts in i fasaden. De valmade branta takfallen är täckta av skiffer. På den större byggnadskroppens samtliga takfall finns takfönster, ursprungligen fanns ett mindre antal takfönster. I nordvästra hörnet mot Torget har nyligen taket byggts om till ett från takfallen utskjutande burspråk med vertikala skiffertäckta väggar och stora glaspartier samt flackt tak.

Arkitekturstil

Byggnaden är uppförd i en 1950–talsmodernism som leker med den klassiska arkitekturen med synliga pilastrar och gesimser som ser ut att utgöra byggnadens bärande delar utan att egentligen vara det. Pilastrarna ramar in fasaden i upprepande fält med utmärkande smala fönster och skiffertavlor.

Historik

Kungliga byggnadsstyrelsen lät uppföra nytt tele– och posthus i Leksand 1954. Byggnaden ritades av arkitekt Yngve Ahlbom. Målsättningen var att åstadkomma en låg byggnad som harmoniskt samspelade med bygdens skogklädda berg i bakgrunden. Det var också viktigt att byggnaden var låg för att släppa in rikligt med dagsljus på Torget. Ursprungligen var väggarna grovputsade i rödaktig sandfärg mot gesims och pilastrar i samma färg som älvdalssandsten. Fönsterinramningen gick i dalablått. Den ursprungliga entrén var placerad mot Sparbanksgatan och hade efter idé av arkitekten portar i glas inramade av skuren järnplåt bildande dekorativa mönster. Portarna var detaljritade av konstnären Dagmar Lodén.

Interiört var byggnaden påkostad med trappa i älvdalssandsten, en yttre hall med golv och golvfast bord av svart skiffer, en vägg av gröna postboxar och telefonhytter klädda med ekfanér. Postkontoret hade golv av svart skiffer och postdisk i polerad eternit och skiffer. Ovanför dörren till postmästarens rum fanns en slipad stenmosaik föreställande en duva av konstnären Akke Hugh Malmeström. Telehallen hade tre svarta skifferpelare samt en 21 kvadratmeter stor mosaikvägg av Malmeström. Mosaikväggen var gjord av 60 000 grovhuggna stenar hämtade från många olika platser i Sverige. Sittmöblerna var gjorda i mattsvartlackerad järn med sitsar av amerikansk ek.

Arkitekt Yngve Ahlbom hade från början ritat förslag till påbyggnad med en våning med en så kallad »automatstation« vilken aldrig förverkligades. År 1966 gjordes en av arkitekt Sven Löfström om– och tillbyggnad mot gården med så kallad automatsal för telestationen. Agnas arkitekter har ritat tillbyggnaden i form av takkupan som nu gjort att vindsvåningen rymmer kontorslokaler.

Värdebeskrivning

Tele– och posthuset har trots vissa förändringar särskilt kulturvärde. Byggnaden uppfördes i en exklusiv men lågmäld modernistisk stil som anspelar på den klassiska arkitekturen och har vidare mycket höga utformningsmässiga, arkitektoniska och materialmässiga kvaliteter. Byggnaden berättar om hur staten organiserade telekommunikationer och posttrafik på en mindre ort i Dalarna under folkhemmets och välfärdsstatens expansiva skede efter andra världskriget. Tele– och posthusens betydelse innebar centrala placeringar och stor omsorg om arkitektur, utformning och materialval samt konstnärlig utsmyckning.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintligt takmaterial och takfot med synliga takstolsutskott.
  
• Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadkomposition och förhållandet mellan sockel, sockelgesims, putsade väggfält, pilastrar, gesims och inramning med fönster och skiffertavlor.
  
• Befintlig skiffertäckt sockelgesims, skiffertavlor och övriga dekorelement.
  
• Befintliga fönster och fönsteromfattningar.
  
• Befintliga gul färgsättning på putsade fält, sandfärgad färgsättning på takfot, pilastrar och övrigt listverk, vit färgsättning på omfattningar runt fönster och skiffertavlor, blå färgsättning på fönster.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.