Stora Gudmundsson, Köpmannen 13

Stora Gudmunsson eller Carl Ohlssons är en stor handelsgård med framträdande reveterad huvudbyggnad i två och ½ våning i nyrenässans stil med enkla gesimser och rundbågiga fönster.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Stora Gudmunsson eller Carl Ohlssons, Köpmannen 13

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Läderhandlare Alfred Kruse 1877; bagare Anders Gudmundsson om– och påbyggnad 1897

Entreprenör, ombyggnad: Byggmästare Jonas Wernfeldt 1897

Byggår: 1877/1897

Placering och översiktlig beskrivning

Stor handelsgård med framträdande reveterad huvudbyggnad i 2 och ½ våning belägen norr om majstångsplatsen och nordost om korsningen Norsgatan–Leksandsvägen. Byggnaden är sammanbyggd med Apotekshuset i norr. På gården i norr finns en långsträckt timmerbyggnad som utgjort antingen bostadsutrymmen eller magasin. Gårdsbyggnaden är uppförd i falurött timmer och har ett flackt sadeltak med tvåkupig taktegeltäckning och har flera bevarade äldre träfönster från olika tidsperioder.

Huvudbyggnaden vilar på en enkel slätputsad grå grund, som sedan övergår uppåt i en vit spritputsad bottenvåning. Vid knutarna finns terrafärgade ljust brunröda slätputsade hörn. Bottenvåningens fasad avskiljs från övervåningens av en enkel midjelist i samma kulör. Bottenvåningens fasad genombryts av stora skyltfönster från olika tidsperioder, vissa i liv med fasaden och andra indragna. Skyltfönstren och dörrarna till butiken längst västerut i byggnaden (Carl Ohlssons) omfattas mot Norsgatan av nätta listverk i kopparplåt. På bottenvåningen finns även ett antal perspektivfönster. Alla skyltfönster på botten­våningen utom ett har terrakottafärgade markiser ovan. Byggnadens övervåning bär en slätputsad vit fasad med rusticerade hörnkedjor i samma terrafärg som beskrivs ovan. Fasaden avslutas mot taket med en enkel svart och terrafärgad gesims. Längs hela fasaden finns stora fyrluftsfönster i trä där de två övre bågarna är små och kvadratiska och de under höga stående (flaggfönster). Kring fönstren finns profilerade foder och överstycken i form av tempelgavlar.

Byggnaden kröns av ett sadeltak som täcks av tvåkupigt taktegel, och ovanpå finns skorstenar i tegel med enkel utkragning. På taket finns också två större takkupor med rundbågiga fönster mot söder. Mot norr har byggnaden påbyggts med ett trapphus med locklistpanel. Trapphuset har ett sadeltak med synliga taksparrar i takutsprånget och bevarade äldre hängrännor och spetsvinkliga stuprör. Fönstren på trapphuset är sannolikt tillkomna kring 1900–talets mitt.

Arkitekturstil

Nyrenässans. Karaktärsdrag som är typiska för stilen är tempelgavlar kring fönster, bandrusticerade hörnkedjor, enkla gesimser och rundbågiga fönster. Tidigare fanns tornspiror på de två fönsterkuporna mot majstångsplatsen i söder, och bottenvåningen hade en fönstersättning lika ovanvåningen. Skyltfönstren är sannolikt tillkomna efter 1900–talets mitt.

Utmärkande detaljer

Skyltfönster i fasadlivet med kopparlister samt entrépartiet till Carl Ohlssons. Bandrusticerade hörnkedjor på byggnadens övervåning. Byggnadens flaggfönster och fönstrens profilerade omfattningar och överstycken. Det ålderdomliga timmerhuset på gården norrut i sin helhet.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Fasadens utformning på övervåningarna beträffande putsdetaljer så som fönsteromfattningar, bandrusticeringar och gesimser, fönster samt fönstersättningen på byggnadens övervåning.

Historik

1826 låg här enligt storskifteskartan Lekatt Olof Matssons stora kringbyggda gård. Lekattsläkten flyttade senare till området söder om Hagbacken, längs nuvarande Hantverkaregatan. År 1877 köpte garvaren och läderhandlaren Alfred Kruse den kvarvarande gårdsanläggningen på sterbhusauktion efter karduansmakaren P.W. Lindberg, som ägt gården sedan mitten av 1864. Kruse drev ett garveri på Övermosidan av älven, där järnvägsbron sedan drogs fram.

På gården i Noret lät Kruse riva portlidret och stugan längs Norsgatan 1879 och uppförde en ny byggnad i ett och ett halvt plan med ljusfärgad panel. Denna byggnad ingår i den nuvarande byggnaden. År 1896 eller 1897 fick Kruse hjärtslag, sålde fastigheten och flyttade till Hantverkaregatan. Garveriet övertogs av Oscar Kullgren från Enköping.

Gården i Noret såldes till Anders Gudmundsson från Risholn (död 1943). Gudmundsson hade vistats i Gävle och där lärt sig till bagare. Genom försäljning av en andel i egendomen Bäckehagen i Falun, fick Gudmundsson loss kapital och flyttade med familjen 1880 till Leksand. Efter köpet av Kruses gård lät han bygga på byggnaden med en våning och förlänga den i östlig riktning. Entreprenör var byggmästare Jonas Wernfeldt (1870–1941), även han ursprungligen från Risholn. Bygget lär ha kostat ofantliga 47 000 kronor. Folk sade om Anders Gudmundsson att om han ändå kunde baka lika stora bullar som han byggde hus. Vindsvåningen stod i det närmaste tom till en början. I den östra delen av huset inrymdes kafé och brödbutik, vilket gick under namnet Stora Gudmundsson och fanns kvar i lokalerna till början av 1970–talet.

Den västra halvan av byggnaden hyrdes ut till Anders Norling, som flyttade sin speceributik från andra sidan av gatan. År 1903 övertogs rörelsen av brodern Olof och Anders Jobs under namnet Norling & Co, då Anders Norling flyttade till Västerås. År 1908 flyttade denna rörelse till det nybyggda grannhuset öster om Stora Gudmundsson. Lokalerna övertogs av Carl Ohlson som drev Garn–, Manufaktur– och Herrekiperingsaffär och skrädderirörelse. Carl Ohlson kom från södra Åkerö och hade startat sin rörelse 1901 i Nils Ericssons hus längre västerut på Norsgatan. Ohlson hade tagit över den skrädderirörelse som hade startats av Nils Ericsson. Med följde alla de kunniga skräddarna, bland andra Karl Stoltz som arbetade som skräddare i rörelsen från 1893 till in på 1950–talet. Carl Ohlsons skrädderi var inrymt i gårdslängan som låg mot granngården Norlings.

Gården bestod i övrigt av de gamla gårdsbyggnaderna. På baksidan mot åkrarna fanns en köksträdgård. I östra uthuslängan fanns en stuga som inreddes till bageri, ett stall för gårdens häst, en drängkammare, en vedbod samt visthusbodar. I västra längan fanns magasinsbyggnader för Carl Ohlsons verksamhet, färdstallar med flera spiltor, svinstia och det så kallade ”högan loft”. Anders Gudmundsson köpte Norets gamla byskola, som placerades med långsidan mot köksträdgården och blev gårdens nya bageri. I det gamla bageriet tillverkades sedan spisbröd.

År 1934 togs större skyltfönster upp på södra långsidan och 1936 installerades centralvärme varvid husets alla 27 kakelugnar revs ut. Eftersom huset i stadsplanen var beläget på torg– och gatumark handlade återkommande frågor kring mitten av 1900–talet antingen om att kapa av huset i västra änden för att underlätta trafiken eller att ändringar av huset inte fick vara för omfattande och påkostade. Det senare med anledning av att municipalsamhället hade rätt att lösa in huset och därför inte medgav större investeringar i byggnaden än 10 % av dess värde. Både 1939 och 1941 avslog byggnadsnämnden ansökningar om genomgripande förändringar och ombyggnader, som skulle ha inneburit att byggnaden fullständigt hade slätats ut i funktionalistisk stil.

År 1943 satte Falu Nya Boktryckeri AB upp belysta tidningsskåp på den uthuslänga som på gårdens västra sida stod längs nya Riksvägen invid en befintlig telefonkiosk. Året därpå, 1944, ändrades vindskuporna efter ritningar av arkitekt Åke Sjöman. Samtidigt var tinnarnas hållfasthet osäker varför de plockades bort. Samtidigt putsades byggnaden om. Byggnaden blev därmed lite mer avskalad i utsmyckningen jämfört med ursprungligt utförande från 1897. År 1953 revs uthuslängan mot Leksandsvägen med bland annat Lekattgårdens gamla kornlada och källarstuga. I samband med renoveringsarbeten 1960–62 uttryckte byggnadsnämnden tydligt att byggnaden var betydelsefull för samhällsbilden vid Norsgatan, att den »har betydande trevnadsvärden och är specifik för Leksands–Noret varför den på alla sätt bör bevaras«. Troligen byttes fönstren vid denna tidpunkt till fönster med kopplade bågar. Konstnären Erik Arnberg i Falun gjorde förslag till färgsättning som innebar en ljus färgton med mörkare brytning på listverk och snickerier. Enligt uppgift hade en anställd, tillika brorsson till Carl Ohlson, varit i Stockholm och sett det nymålade Konserthuset varför omfattningar och hörnkedjor blev blåa. Vid senare restaurering har den blå kulören ersatts med nuvarande färgsättning.

Bageriet på gården revs och flyttades bort 1965 och kom bland annat att bereda plats för Mittikiosken som byggdes år 1970.

Värdebeskrivning

Stora Gudmundssons eller Carl Ohlsons har särskilt kulturvärde. Byggnaden är en karaktäristisk »portalbyggnad« i Noret och Leksand. Genom sitt centrala och magnifika läge och genom sin utformning utgör byggnaden en betydande beståndsdel i berättelsen om Leksands förvandling från bondby till tätort. Den ovanligt stora byggnaden som ursprungligen var uppförd i nyrenässansstil markerar tydligt hur den gamla bondbyns bebyggelse kom att förändras och anpassas efter det sena 1800–talets nya sociala och ekonomiska förväntningar och funktioner i Noret. Med detta menas bland annat att bebyggelsen omdanades eller nyuppfördes i det sena 1800–talets omåttligt populära nystilar och med inspiration i konceptet »stenstaden«, samt att gårdarna i högre grad kom att användas för storhandel, hantverk och service istället för som bondgårdar. Utvecklingen från bondby till tätort avspeglar förövrigt i sin tur hur samhället som stort förändrades under det sena 1800–talet, och hur detta tog sig uttryck i Leksand. Nationella reformer så som skråväsendets avskaffande 1846 och näringsfriheten 1864 medförde till exempel att en mer omfattande handel kunde bedrivas på landsbygden, och det blev även möjligt för fler att starta verksamheter inom tillverkning och hantverk. De förändringar som byggnaden genomgått under 1900–talet har resulterat i att byggnaden anonymiserats och fråntagits delar av sin ursprungliga karaktär. Trots detta kvarstår byggnaden idag med många höga utformningsmässiga och materialmässiga kvaliteter vilket förstärker dess värde. Byggnaden har därtill i över hundra år utgjort en viktig symbolbyggnad i Leksand och var det första som framträdde i blickfånget först för båtresenärer och trafikanter upp från Färjbacken och sedan också från landsvägsbron.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial. Befintliga tegelskorstenar. Befintlig utformning beträffande äldre spetsvinkliga stuprör.
  
• Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadkomposition, förhållandet mellan slätputs och spritputs. Befintlig utformning av fasad beträffande trapphuset i norr med locklistpanel.
  
• Befintliga putsdetaljer i form av bandrusticerade hörnkedjor, gesimser, fönsteromfattningar och övriga dekorelement.
  
• Befintliga äldre träfönster, samt befintlig utformning beträffande fönster.
  
• Befintliga skyltfönster och dörrar med kopparomfattningar vid ingången till Carl Ohlssons.
  
• Gårdsbyggnaden i norr i sin helhet, förutom soprummet i norr. Särskilt byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel. Befintlig utformning beträffande takmaterial. Befintlig tegelskorsten. Befintliga fönster och dörrar. Befintlig faluröd färgsättning.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.