Sommarnöjen i kvarteret Diakonen

Mitt i kvarteret Diakonen, nordväst om S:t Persgården, finns två sommarnöjen. Det västra bedöms härröra från nationalromantiken under det tidiga 1900-talet medan det östra har detaljer som är tidstypiska för tiden kring 1900-talets mitt.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Sommarnöjen, Diakonen 3

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö).

Byggherre: Anders Haglund, ursprungliga villan

Byggår: 1911, ursprungliga villan

Placering och översiktlig beskrivning

Mitt i kvarteret Diakonen, nordost om S:t Persgården, finns två sommarnöjen. Den västligaste av dessa har en välbevarad nationalromantisk karaktär, och är sannolikt ombyggd från en äldre ekonomibyggnad. Fasaden utgörs av en blottlagd faluröd timmerstomme med vita knutbrädor. Byggnaden har blyspröjsade fönster med vita foder, och en framträdande balkong/inbyggd trappa i väster. Taket täcks av tvåkupigt taktegel, och på det norra takfallet finns en mäktig kronskorsten. Den andra byggnaden bär en karaktär mer typisk för tiden kring 1900–talets mitt och är inklädd i faluröd liggande fasspontad panel samt locklistpanel (olika på olika fasader). Fönstren är tvåluftsfönster utan spröjs med vita foder. Även byggnadens knutbrädor är vita. Mot norr finns en inbyggd trappa med profilsågade detaljer. Väggen bakom trappan är målad mörkgrön. Byggnadens sadeltak täcks av tvåkupigt taktegel och längst upp finns en enkel skorsten med lätt utkragning.

Miljö och omgivning

På en grusparkering norr om byggnaderna finns en karaktäristisk ljusgrön ljuslykta med klotglas sannolikt från tiden kring 1900–talets mitt. Lyktan är karaktäristisk och av ett slag som idag är ovanligt.

Arkitekturstil

Nationalromantik och modernism. Trapporna, kronskorstenen, de blyspröjsade fönstren är typiska för det tidiga 1900–talets nationalromantik i Leksand. Det var även under denna period som liknande hus först i högre utsträckning började förekomma. På det andra huset är detaljer så som fönster och skorsten tidstypiska för tiden kring 1900–talets mitt, varför byggnaden bedöms vara yngre.

Utmärkande detaljer och byggnadsdelar i välbevarat äldre skick

Kronskorsten, inbyggda trappor med profilsågade detaljer, blyspröjsade fönster.

Historik

Under 1800–talets första hälft var tomten en del av den stora gård som beboddes av kronobefallningsmannen Lars Fredrik Ros (1777–1848) med hustrun Lovisa Fredrika, född Wahrlund. Anders Haglund, disponent på Norsbro sågverk 1899–1903, lät uppföra bostadshuset med uthus på tomten år 1911. Huset är i villastil med träpanel och placerades indraget från gatan med förgård i enlighet med municipalsamhällets ursprungliga plan som knyter an till trädgårdsstadsidealet. Byggnaden blev rätt snart pensionat och fick en smal påbyggnad mot söder mitt på huset. Pensionatet hade 10 rum med 16 bäddar. År 1963 byggdes en större byggnadskropp med rum söderut längs Fiskgatan. Vidare placerades tidigt två härbren på tomten. Härbrena var placerade med framsidan mot väster och inreddes för turistboende. Lindbergs pensionat öppnades 1917 av Alma Lindberg. Fastighetsägare blev senare Åke Fastén. Pensionatet upphörde 1969 och lokalerna kom att användas som sjukhem.

Värdebeskrivning

Det äldre, västligt belägna härbret har särskilt kulturvärde. Det östra yngre härbret har ett kulturvärde. Byggnaderna kan berätta om turismens utveckling i Leksand från tiden omkring sekelskiftet år 1900 och hur bland annat äldre timmerbyggnader omdanades för att användas som sommarnöjen. Vidare kan byggnaderna genom sin utformning berätta om den historiskt återblickande och ibland romantiserande stil som blev vanlig vid anläggandet av exempelvis sommarnöjen under tidigt 1900–tal. Den äldre byggnaden har dessutom hög utformningsmässig och materialmässig kvalitet.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga stomme, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial. Befintliga skorstenar.
  
• Byggnadernas befintliga fasadutformning och färgsättning.
  
• Befintliga äldre blyspröjsade fönster. Befintlig utformning beträffande övriga fönster.
  
• Befintliga äldre dörrar.
  
• Befintliga inbyggda trappor med tillhörande farstukvistar, och profilsågade detaljer i trä på trappor och farstukvistar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.