Solvi, Kronan 2

Fastigheten berättar genom sin utformning om den historiskt återblickande och ibland romantiserande stil som blev vanlig vid anläggandet av exempelvis sommarnöjen under tidigt 1900–tal.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Solvi, Kronan 2

Byggherre: Bernhard Haij

Entreprenör: Byggmästare Hallmans Per Karlsson

Byggår: 1910

Placering och översiktlig beskrivning

En tvåvånings rödfärgad lång­smal timmerbyggnad med utkragad övervåning och sadeltak täckt av tvåkupiga betongtakpannor. Sockeln är av huggen granit. Mot Gropgatan finns en farstukvist med vitmålade svarvade stolpar, räcke med grönmålade fronter, dekorativhuggen dörromfattning och gulmålad rombmönstrad dörr med dekorativt smidda gångjärnsband över dörrens hela bredd. Farstukvistens gavelfält är dekormålat och har årtalet 1910, listen är vågmönstrad. Mot hörnet på samma fasad finns en gulmålad dörr skyddad av ett mindre skärmtak. På gårdssidan är västra delen av övervåningen försedd med en inbyggd veranda påminnande om en loftgång. Verandan har öppningar mot gården, ett fönster på gaveln och dess tak skjuter ut i en annan vinkel än det stora takfallet. Fönstren är en–, två– eller treluftsfönster med småspröjsade rutor alternativt blyinfattade smårutor. Fodren är vitmålade. På baksidan finns en dubbeldörr mot en uteplats. Dörren har gulmålad bröstning medan det övre partiet består av blyinfattade smårutor. På gatusidans takfall mot nock finns två höga kronskorstenar.

Byggnaden är placerad indragen från Gropgatan på samma linje som grannen Kronofogdens. Mot Gropgatan finns två grånade timmerbyggnader (en trösklada med en vidbyggd vedbod samt en portliderbyggnad med insatta blyspröjsade fönster).

Byggnaderna har rödfärgade knutskallar, portar, fönsterfoder, vindskivor och takfotsbrädor. Mellan byggnaderna finns ett grånat högt plank med ett tak täckt med stickspån. I nordöstra hörnet av tomten står en mindre rödfärgad timmerbyggnad med en hög kronskorsten, troligen ett före detta härbre som inretts för övernattning. I nordvästra hörnet av tomten står ett stolphärbre inrett för övernattning med gulmålad dörr, utanpåliggande trappa upp till övervåningen och blyspröjsade fönster med vita foder. På gården finns en flaggstång, en majstång samt en från Rättviksvägen grusad uppfartsväg kantad av en björkallé. Mot Rättviksvägen kantas tomten av ett rödfärgat spjälstaket med staketstolpar av granit.

Arkitekturstil

Gården är inspirerad av nationalromantiken.

Historik

Platsen var innan gården tillkom en del av Västeråkern. Julius Bernhard Haij (1859–1920), docent i zoologi vid Lunds universitet, besökte omkring sekelskiftet år 1900 Leksand och fann på denna ängsmark en mycket ovanlig gräshoppsart i hela fem exemplar. Han blev så förtjust i platsen att han på en del av ängen lät uppföra gården. Haij avslutade sin tjänst på grund av sjukdom 1910 och bosatte sig i det nybyggda huset. Efter Haij ägdes gården av häradshövding Vilhelm Anrep. Efter Anrep övertog Leksands Missionsförsamling gården och har där bedrivit bland annat lägergård för ungdomar under namnet Missionsförbundets ungdomsgård, hyrt ut rum för resande eller till kvällskurser.

Värdebeskrivning

Solvi har särskilt kulturvärde. Fastigheten med byggnader, trädgård och infartsväg är synnerligen välbevarad. Få jämförbara sådana anläggningar finns bevarade överhuvudtaget och ingen av en sådan dignitet i centrala Leksand. Fastigheten berättar genom sin utformning om den historiskt återblickande och ibland romantiserande stil som blev vanlig vid anläggandet av exempelvis sommarnöjen under tidigt 1900–tal.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt takpannor. Befintliga skorstenar.
  
• Befintlig utformning av timmerfasaderna samt befintlig utformning rörande fasadkompositioner, fönstersättning, entréparti, sockel och trappor av huggen granit.
  
• Befintlig utformning rörande fönster, fönsteromfattningar, dörrar och farstukvist.
  
• Befintlig färgsättning av timmer i röd slamfärg respektive förekommande i huvudsak grånade fasader med rödfärgade detaljer. Befintlig vit färgsättning på fönster, fönster– och dörrfoder samt gul färgsättning på dörrar samt förekommande grön färgsättning på farstukvist.
  
• Befintlig utformning av staketstolpar av granit och rödfärgat spjälstaket. Befintlig utformning av tomten i sin helhet med befintlig utformning av grusad infartsväg med björkallé.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.