Söderlundska gården, Udden 1

Söderlundska gården består av en stor reveterad (putsad) byggnad i två våningar med två flygelbyggnader i söder.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Söderlundska gården, Udden 1

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Söderlundska gården består av en större reveterad (putsad) byggnad i två våningar med två flygelbyggnader i söder. Flygelbyggnaderna är uppförda c:a 1990 i en stil som påminner om två rivna företrädare. Många detaljer på byggnaderna, däribland fönsteromfattningar och utformning på farstukvistar håller för sin tid hög kvalitet och utformningen tycks vara medveten. Norr om gården finns Norsgatan, i väster Hemslöjden och i öster en öppen yta med trädgårdsmark tillhörande gården. Därbortom finns Posthuset. I söder finns en brant sluttning mot Österdalälven.

Den äldre manbyggnaden på Söderlundska gården utgörs av en stor korsplansformig byggnad med timmerstomme som reveterats med ljusgrå spritputs. Knutlådor och fönsteromfattningar är slätputsade och avfärgade i rosa–röd kulör, sannolikt bränd terra. Byggnaden vilar på en blågrå putsad grund och har ett förhållandevis brant sadeltak med enkupig taktegeltäckning. På taket finns två murade skorstenar, en äldre smal skorsten med utkragning och en nyare bred utan utkragning. Byggnadens fönster är i huvudsak mörkbruna tvåluftsfönster där varje båge har tre lätt stående rutor avdelade av spröjs. Byggnadens fönsteromfattningar är utförda i slätputs och är mönsterdekorerade ovantill och nertill, vilket förekommer på flera reveterade bostadshus i Noret, däribland Gästis och Prostgårdens manbyggnad. På byggnadens södra sida finns ett tillbyggt trapphus/farstukvist som är inklätt i en ålderdomlig slätpanel med gråvit linoljefärg. Ytterdörren, som är belägen under ett mindre skärmtak, är en mörkbrun parspegeldörr med rutor i övre speglarna. Ovanför dörren finns en överluft med fyra rutor. Även i norr finns en ingång i form av en brun dörr under ett svart plåttak. Denna ingång är emellertid nytillkommen. Byggnadens stuprör har spetsvinklig form med koniska utlopp från hängrännorna. Byggnadens takfot är sågformad efter takpannorna.

Miljö och omgivning

Öster om gården finns en trädgårdsanläggning med grusväg, buskar och vissa äldre träd. Anläggningen ligger försänkt gentemot Norsgatans vägbana och avskiljs från densamma av ett karaktäristiskt smidesstaket. En grind leder in till trädgården från Norsgatan. Invid staketet på trädgårdssidan finns tre storvuxna lindar.

Arkitekturstil

Byggnadens detaljutformning är utan stark anknytning till någon särskild arkitekturstil.

Utmärkande detaljer

Byggnadens putsade fönsteromfattningar, den ålderdomliga panelen på trapphuset i söder. Trädgårdsanläggningen i öster samt det staket som omgärdar den. Byggnadens vindskivor.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnadens exteriör och färgsättning har förändrats flera gånger sedan den senast inventerades under 1970–talets slut. Den dåvarande guldockrafärgade spritputsen är idag gråvit, och de gråblå detaljerna har blivit röd–rosa. Fram tills nyligen var husets fönster kromoxidgröna, men de har på senare tid målats mörkbruna. De svarta plåtdetaljer som finns över bland annat skärmtak och farstukvistar samt de vita stuprören och hängrännorna var tidigare i omålad galvaniserad plåt. Trots detta finns fortfarande många äldre detaljer bevarade, däribland flera äldre fönster och byggnadens trapphus/farstukvist.

Historik

På storskifteskartan 1826 låg här en glest kringbyggd gård som ägdes av »Capitainen E. Sahlmark«. Under andra hälften av 1800–talet innehades gården av skomakare A.G. Vikström, född i Husby socken 1832. Vikström kom till Leksand 1855 och drev skomakeri till 1903. Han var känd för sin tillverkning av svenskskor eller så kallade becksömsskor. År 1899 sålde Vikström gården till familjen Söderlund för 15 000 kronor. Söderlund hade kommit i ekonomiskt trångmål och tvingats sälja den stora gården tvärs över Norsgatan för att flytta till skomakare Vikströms gård, som senare kom att bli känd som Söderlundska gården. Åren 1905–16 drev Johanna Berg pensionat och matsalar på gården. Här fanns även Konditori & Café, som innehades av Victor Jeppson och senare övertogs av Sven Gudmundsson, son till Anders Gudmundsson. Leksands kommun hyrde lokaler på gården för delar av sin förvaltning under åren 1950–62. Fram till 1980–talet fanns här Söderlings skrädderi. På 1980–talet var gården i mycket dåligt skick och rivningshotad men den räddades och renoverades. Gårdshusen var dock i så dåligt skick att de ersattes av nya byggnader.

Värdebeskrivning

Söderlundska gården har särskilt kulturvärde. Flygelbyggnaderna som ersatts av nya byggnader under 1980–talet, dock på ett varsamt vis, har ett kulturvärde. Gården och särskilt huvudbyggnaden med sin reveterade fasad och höga utformningsmässiga kvalitet kan berätta om hur den gamla bondbyn Noret från och med 1800–talets senare hälft förändrades mot en tätort med funktioner och karaktär frånskild byarna. Byggnadens betydelse för berättelsen om Norets utveckling mot tätort förtydligas av att den bland annat inhyst ett skomakeri, ett pensionat och konditori. Trädgården invid byggnaden har höga kvaliteter och är viktig för gårdens karaktär i sin helhet.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial och befintliga skorstenar.
  
• Befintlig utformning beträffande fasadkomposition och fasadmaterial (spritputsade fasadfält och slätputsade detaljer). Befintlig utformning av byggnadens grund/sockel.
  
• Befintlig färgsättning utom på byggnadens fönster och dörrar, som vid tillfälle bör målas kromoxidgröna för att bättre passa med färgsättningen i övrigt.
  
• Befintlig fönstersättning samt befintliga fönster, fönsterkarmar och fönsterbågar.
  
• Befintligt trapphus/farstukvist i söder, samt befintlig slät panel på trapphuset/farstukvisten.
  
• Befintliga dörrar samt befintliga dörromfattningar.
  
• Befintlig utformning beträffande formen på byggnadens stuprör.
  
• Trädgårdsmiljön öster om gården samt smidesstaketet (inkl. grindar) som omger trädgården.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.