Sockenstugan, Sockenstugan 3

Sockenstugan, som färdigställdes 1914, är en byggnad om 1 och ½ våning och angränsar till kyrkvallen och Kyrkallén, som varit viktiga sociala knytpunkter och samlingsplatser i Leksand.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Sockenstugan, Sockenstugan 3

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Leksands landskommun

Entreprenör: Sockenbyggmästare Hallmans Per Karlsson

Arkitekt: Gustaf Ankarcrona

Byggår: 1913–14

Placering och översiktlig beskrivning

Sockenstugan är belägen invid Kyrkalléns anfart mot Kyrkudden. I nordlig riktning finns förutom kyrkvallen Kyrkogårdsförvaltningen, Klockaregården och Gästis. I söder f.d arrendatorsgården och i sydöst Leksands hembygdsgårdar. Sockenstugan, som färdigställdes 1914, är en byggnad om 1 och ½ våning, med brant valmat sadeltak och röd locklistpanel. De flesta detaljer är målade med bruten vit färg. Längst upp på taket, som täcks av enkupigt taktegel, finns tre raka svarta plåtskorstenar. Byggnadens långsidor pryds av mittrisaliter (framträdande mittpartier) med sadeltak. Den norra utgör byggnadens huvudentré, med en farstukvist som består av ett framskjutande valmat plåttak som vilar på en slät profilerad gesims ovanpå fyra släta och enkla rundkolonner. Till dörrarna, två par bruna spegeldörrar med svarta smidesdetaljer, leder en monumental granittrappa. Ovan entrén finns en skylt med texten »Leksands sockenstuga, Anno 1914« Byggnadens fönster utgörs av vita småspröjsade tvåluftsfönster i trä med profilerade, vita fönsteromfattningar som ansluter till en lätt profilerad gesims mellan fasadfälten och taket. Längst upp på mittrisaliterna finns lunettfönster.

Miljö och omgivning

Byggnaden angränsar till kyrkvallen och Kyrkallén, som varit viktiga sociala knutpunkter och samlingsplatser i Leksand. Byggnadens närmiljö är omvandlad till en lekplats som avgränsas av ett rött enkelt brädstaket, detta eftersom byggnaden idag nyttjas som förskola.

Arkitekturstil

Nationalromantik blandat med stram klassicism. Byggnadens salsbyggnadslika form med brant valmat sadeltak och mittrisaliter anspelar mot den svenska barockens högreståndsbyggnader. Många av de byggnader som Ankarcrona ritade i Leksand bär en liknande utformning. Andra viktiga stildrag är byggnadens symmetriska fönstersättning och fönstrens utformning samt entrépartiet i stram klassicistisk tappning.

Utmärkande detaljer

Byggnadens form och fasaduppbyggnad med många profillister runt enkla faluröda fasadfält. Långsidornas mittpartier med entréer, fönstersättning och på byggnadens framsida den karaktäristiska skylt som beskrivs ovan.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är i sin helhet tillsynes välbevarad.

Historik

Byggnaden föregicks av en äldre sockenstuga som också låg nära Kyrkvallen. I stugan hölls från 1600–talet sockenstämman och även ting fram till 1822 då ett särskilt tingshus uppfördes. Den nya sockenstugan ritades av Gustaf Ankarcrona och byggdes av sockenbyggmästare Hallmans Per Karlsson 1913–14. Leksands landskommuns möten och sammanträden ägde rum här fram till 1962 då det nya kommunalhuset vid Torget togs i bruk. Intill stugan finns ett minnesmärke i gjutjärn över Majorens eller Leksands kompani 1628–1901, som hade Kyrkvallen som samlingsplats.

Värdebeskrivning

Sockenstugan har högt kulturvärde. Byggnaden uppfördes i början av 1900–talet efter ritningar av Gustaf Ankarcrona och har exteriört mycket höga utformningsmässiga och materialmässiga kvaliteter. Byggnadens karaktär samspelar dessutom med flera av de andra offentligt anknutna byggnaderna som ritades av Ankarcrona i anslutning till Kyrkudden kring sekelskiftet år 1900 och är således mycket viktig för platsens karaktär. Dess historiska funktion som sockenstuga och lokal för styret och förvaltningen av socknen och lands­kommunen har också betydelse för värdet. Förvisso representerar sockenstugan, genom uppförandet av en ny byggnad i en ny arkitekturstil och med en viss värdighet och resning, en ny och större betydelse för den offentliga lokala politiska maktens manifestation i socknens traditionella religiösa och politiska centrum. Å andra sidan speglar kanske byggnaden också genom sin förhållandevis modesta storlek, de begränsade resurser som den småbrukarpräglade bygden var villig att lägga på denna slags byggnad vid tiden för den demokratiska nationalstatens genombrott.

Värden/var varsam med:

• Byggnaderna i sin helhet, men särskilt:
  
• Byggnadens befintliga form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Byggnadens befintliga färgsättning, faluröd med vita detaljer i form av exempelvis fönster, fönsteromfattningar och profilsnickerier. Mörkbruna dörrar.
  
• Befintliga snickerier i form av exempelvis knutbrädor, profillister, gesimser, entrépartiet i norr med kolonner, fönsteromfattningar och knutlådor.
  
• Befintlig utformning på partier som täcks av röd locklistpanel.
  
• Befintligt enkupigt taktegel.
  
• Befintlig grundmur och entrétrappa i huggen granit.
  
• Den befintliga fasadkompositionen beträffande symmetrisk fönstersättning och förhållandet mellan röda fasadfält och de detaljer som idag är vitmålade.
  
• Befintliga fönster samt fönsteromfattningar.
  
• Befintliga ytterdörrar och smidesdetaljer i anslutning till dessa.
  
• Befintlig utformning på skylten »Leksands Sockenstuga anno 1914«.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.