Smedjan, Noret 62:51
Smedjan är placerad på älvstranden strax öster om Bryggarbacken med ena gaveln mot Strandvägen och den andra mot älven.
Smedjan är belägen intill Österdalälven på Norets strandplan. Byggnaden kan vara uppförd redan under 1800–talet men nyttjades från omkring år 1922 som smedja. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Smedjan, Noret 62:51
Placering och översiktlig beskrivning
Smedjan är placerad på älvstranden strax öster om Bryggarbacken med ena gaveln mot Strandvägen och den andra mot älven.
Arkitekturstil
Byggnaden har sitt ursprung i det byggnadsskick med träpanelklädda regelstommar som blev vanligt i och med industrisamhällets intåg i det av timmerhuskulturen präglade äldre bondesamhället.
Historik
Byggnaden kan vara uppförd på 1800–talet, då som förrådsbyggnad i samband med godshantering för sjötransport kanske för bryggeriet som fanns i backen ovanför. Från 1899 nyttjades troligen byggnaden som magasin för den då nystartade Leksands Åkdonsfabrik som anlades nära bredvid. Byggnaden tycks ha klarat sig undan den stora branden i Noret 1902 och användes från 1903 som magasin av Andersson & Normans möbelsnickeri, som 1903–1915 låg strax norr om byggnaden. År 1922 fick hovslagare Duf Erik Edvard Larsson tillstånd att inreda magasinet till smedja då han skulle ha sysselsättning när det var ont om jobb. Flera smeder har därefter använt smedjan för sina verksamheter. Den senaste var Birger Liss som här hade smidesverkstad från mitten 1900–talet fram till början av 2000–talet.
Värdebeskrivning
Smedjan har särskilt kulturvärde. Den berättar om de hantverk och småindustriverksamheter som i och med industrisamhällets intåg och Norets omvandling till tätort från och med andra hälften av 1800–talet bedrevs på de för jordbruk obrukbara och översvämningsutsatta strandplanen nedanför Norets radby. Värdet förstärks av att byggnaden är endast en av få kvarvarande byggnader som kan berätta om denna utveckling i Norets historia.
Värden/var varsam med:
- Byggnadens befintliga form och volym.
- Den befintliga och tydliga indelningen av byggnaden i två olika byggnadsskeden med den norra, äldre delen respektive den södra, senare delen.
- Den äldre delens befintliga fasader med den rödfärgade liggande fasspontpanelen, de stora smårutiga fönstren och det tvåkupiga lertegeltaket.
- Den senare delens befintliga fasader med den rödfärgade stående panelen, tvåluftsfönstren och taktäckningen med fibercementliknande skivor.
- Den befintliga skorstensmuren.
- Norra gavelns befintliga portar med den liggande fasspontpanelen och hästskorna på väggen ovanför respektive tillbyggnads befintliga garageportar med den diagonalspikade panelen.
- Den befintlig verkstadsinteriören med härd och övrig inredning.
Karta över kulturmiljöer
I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.
- I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
- Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
- Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
- I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.
Teckenförklaring till kartan
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.
Viktigt om bedömningar
Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.
De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.
Plan och bygglagen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidan uppdaterad: