Smalåkern 20

På fastigheten finns två flerbostadshus ställda i vinkel mot varandra och därigenom bildande en gård i söderläge.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Smalåkern 20

Byggherre: Leksandsbostäder

Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Arkitekt: Byggnadsingenjör Benny Agnas ritkontor

Byggår: 1976–77

Placering och översiktlig beskrivning

På fastigheten finns två flerbostadshus ställda i vinkel mot varandra och därigenom bildande en gård i söderläge. Ett av husen står längs med Stationsgatan medan det andra huset står parallellt med den senare uppförda nedfarten mot riksvägen. Husen är uppförda 1976–77 av liknande typ som flerbostadshusen på Byåkern 7 respektive Grewesmühl 18. De är i två våningar med fasader av rödfärgad lockpanel midjelister, farstukvistar och portar av trä och vita tvåluftsfönster med två spröjsade rutor per luft. Balkongerna är indragna och har fronter av vitmålad korrugerad plåt. Sadeltaken är täckta av betongpannor som kragar över vindskivan. Husen ligger i en sluttning och endast det västra huset har källare. Längs Stationsgatan finns carportar med fasader av rödfärgad träpanel.

Arkitekturstil

Husen är byggda i en särskild lokal variant av modernism som anpassats till traditionellt byggnadsskick. Byggnaderna är uppförda endast i två våningar vilket ansluter till en idé som i början av 1950–talet formulerades i Leksand om att anpassa och samspela ny bebyggelse med befintlig äldre bebyggelse och med kulturlandskapet. Husen ansluter så till flerbostadshusen i kvarteret Prinsen och kvarteret Vinkeln. De föregående husen har fasader av puts respektive tegel medan husen i kvarteret Byåkern fick fasad av rödfärgad lockpanel i trä vilket var en ny idé i mitten av 1970–talet. Husen ansluter därför genom träpanelen och rödfärgen till det traditionella byggnadsskicket i Leksand. Inspirationen till fönsterfodren kom enligt uppgift från Leksands stationshus som låg i blickfånget från ritkontoret. Husen ansluter i övrigt till den etablerade idén om »hus–i–park« så att gårdar bildas mellan husen.

Historik

Platsen var vid storskiftet 1819–1826 en del av Smalåkern som gett kvarteret dess namn. Marken brukades fram till mitten av 1970–talet. På platsen för flerbostadshuset längs Stationsgatan stod en villa som kan vara den som E. G. Jansson lät uppföra 1946 på fastigheten Smalåkern 9. Entreprenör för villan var Johan Lekzén. Villan revs strax före uppförandet av flerbostadshuset. De nya husen uppfördes av Leksandbostäder.

Värdebeskrivning

Flerbostadshusen på Smalåkern 20 har särskilt kulturvärde och berättar om byggandet av nya flerbostadshus i anpassad stil med låga huskroppar och rödfärgad träpanel. Den nya bebyggelsen var ett led i en etablerad idé om hur Leksands–Noret skulle utvecklas och moderniseras utan att man bröt mot landskapets och bebyggelsens kulturvärden. Idén blev en framgångsfaktor för utvecklingen av Leksand.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Ursprungliga betongtakpannor överkragade vindskivan.
  
• Befintliga utformning rörande fasader med stående lockpanel horisontellt delad av midjelist, befintlig fasadkomposition med indragna balkonger och uteplatser samt fönstersättning.
  
• Befintlig utformning rörande fönster med foder och bågar, entrépartier med glasade trädörrar med sidoljus och farstukvistar med skyddande sadeltak.
  
• Befintlig färgsättning av fasader och farstukvistar i faluröd slamfärg, vita färgsättning rörande fönsterfoder, vindskivor, balkongfronter, grå färgsättning på socklar och källarvåning samt brun färgsättning rörande ytterdörrar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.