Rektangeln 5

Fastigheten Rektangeln 5 ligger i norra änden av Torget, på norra sidan av Bygatan, och består av ett långsmalt affärs– och bostadshus i tre våningar med fasader i gult tegel och sadeltak täckt med enkupigt lertegel.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Rektangeln 5

Arkitekt: Nils Hjelm, arkitekt SAR

Byggår: 1952

Placering och översiktlig beskrivning

Fastigheten Rektangeln 5 ligger i norra änden av Torget, på norra sidan av Bygatan, och består av ett långsmalt affärs– och bostadshus i tre våningar med fasader i gult tegel och sadeltak täckt med enkupigt lertegel. Mot norra fasaden, på baksidan, i hela husets längd, ansluter en envånings byggnadskropp med flackt pulpettak och med fasad av likadant gult tegel. Längs västra halvan av baksidan har denna lägre byggnadskropp utökats norrut med förrådstillbyggnad i liggande gulmålad träpanel. På framsidan mot Torget har byggnaden skyltfönster i bottenvåningen, de övre våningsplanen har tre tvåvånings burspråk i gulfärgad slätputs i två fönsterbredder. På vardera sidan ansluter balkonger med gulmålade balkongfronter mot burspråken. Enlufts, vitmålade fönster i tre olika bredder är symmetriskt placerade på alla fasader. På baksidan bryts symmetrin vid de två trapphusens fönstersättning. Den mellanbreda fönstertypen bestod ursprungligen av tvåluftsfönster men de har nyligen bytts mot pivåhängda enluftsfönster. Byggnaden har sockel av granit.

Fasaden är murad med gult tegel, troligen från något tegelbruk i Skåne såsom Lomma, Bara eller Östra Grevie. Det fanns även tegelbruk kring Uppsala som producerade gult tegel. Fasaderna är murade i 10–skiftigt munkförband med springande kopp, det vill säga det går att följa en koppsten diagonalt uppåt längs fasaden. Portarna har markerade omfattningar av utskjutande tegelsten. Långsidornas takfot är dekorativt mönstermurad medan gavlarna avslutas med stenar ställda på högkant. Balkongfronterna är av gulmålad korrugerad plåt. På taket finns sju skorstensmurar av gult tegel. På baksidan finns fyra takkupor, försänkta i takfallet. Gavelsprången är minimala och avslutas med plåtbeslag.

Arkitekturstil

Byggnaden är uppförd i slutet byggnadssätt mot Torget. Byggnaden förevisar en modernistisk tegelarkitektur med intressanta murförband och inslag av diskret dekorativ mönstermurning. Fasadkompositionen är symmetriskt och regelbundet uppbyggd vilket skänker byggnaden en strikt men samtidigt inte sluten karaktär, då burspråk och balkonger bidrar till öppningar och rumsliga förbindelser mellan inne och ute.

Historik

På platsen låg vid storskiftet 1819–1826 Byåkerns gräns mot Pigåkern i norr. Fram till tiden efter andra världskriget var platsen obebyggd. Rektangeln 5 uppfördes 1952 och ritades av arkitekt Nils Hjelm (1908–1970). Nils Hjelm kom från Korsnäs utanför Falun och blev 1933 anställd som arkitekt på Erik Wåhlins arkitektkontor i Stockholm. Från 1951 drev Hjelm egen arkitektverksamhet varför Rektangeln 5 torde höra till hans första helt egna arbeten. I byggnaden fanns från början lokaler för apoteket och för folktandvården. I källaren huserade Ottossons möbler. När apoteket flyttade till kvarteret Köpmannen på 1970–talet efterträddes det av Restaurang Bosporen som fortfarande håller till i samma lokaler.

Värdebeskrivning

Rektangeln 5 har kulturvärde. Byggnaden är ett tidigt exempel på de trevånings modernistiska affärs– och bostadshus av hög kvalité som förväntades inrama det nya Torget i Leksands–Noret. Byggnaden markerar Torgets avslut mot norr och skyddade samtidigt mot nordliga vindar. Byggmaterial och de omsorgsfulla murförbanden berättar om hög kvalité i utformning och utförande.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform, minimala gavelsprång och takvinkel.
  
• Befintlig utformning av taktäckningsmaterial med enkupigt lertegel.
  
• Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadkomposition med portar, fönstersättning, burspråk, balkonger.
  
• Befintlig utformning av fasadmaterial med gult tegel i munkförband och dekorativ takfot, putsade burspråk och balkongfronter av korrugerad plåt.
  
• Befintliga utformning av fönster och fönsteromfattningar.
  
• Befintliga färgsättning på tegelfasad, gul färgsättning på de putsade burspråken, gul färgsättning på balkongfronterna., vit färgsättning på fönster och balkongdörrar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.