Provinsialläkarbostaden, Läkaren 6

Gården uppfördes år 1871 eller något senare som bostad åt medicine licentiat Strickert Landgren, (1835–1898), provinsialläkare i Leksand 1870–1895. Byggnaderna härrör från bondesamhällets timmerhuskultur och salsbyggnaden hör hemma i det tidiga industrisamhället.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Provinsialläkarbostaden, senare Doktor Landgrens och Doktor Ekelunds med flera. Läkaren 6

Placering och översiktlig beskrivning

En gård i fyrkantstruktur med större reveterat bostadshus i söder, ett mindre långsmalt timmerhus i öster, ett mindre timmerhus i norr och uthuslänga i väster. Det större bostadshuset är troligen en salsbyggnad i timmer i 1 ½ våning med gulreveterade fasader och gula slätputsade pilastrar, dekorativ kapitäl sammanbyggt med takfot i trä och sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel samt ett parti solceller. Stuprören är spetsvinkliga. Två skorstensmurar på nocken. Fönstren är symmetriskt placerade tvåluftsfönster målade i engelskt rött med slätputsade fönsteromfattningar. På södra långsidan har väggen förhöjts till en bred takkupa med två fönster. Mot gården finns en veranda. Det mindre bostadshuset i öster är i två våningar och kan vara två enkelstugor i timmer som placerats gavel mot gavel och klätts in med rödfärgad locklistpanel. Sadeltaket är täckt med tvåkupigt lertegel. Två skorstensmurar är placerade på bakre takfallet. Spetsvinkliga stuprör. Fönstren är tvåluftsfönster varav de på nedre botten har tre spröjsade rutor per båge. Fönsterfoder och vindskivor är vitmålade. Den mindre stugan i norr har stomme av rödfärgat timmer.

Den sluttande trädgården är terrasserad med gamla terrasmurar. Mot Rättviksvägen finns stödmurar, ett rött spjälstaket, grindstolpar av huggen granit och grindar i smidesjärn.

Arkitekturstil

Byggnaderna härrör från bondesamhällets timmerhuskultur och salsbyggnaden hör hemma i det tidiga industrisamhället.

Historik

Gården uppfördes år 1871 eller något senare som bostad åt medicine licentiat Strickert Landgren, (1835–1898), provinsialläkare i Leksand 1870–1895. Landgren var Leksands förste provinsialläkare då befattningen inrättades i augusti 1870. Provinsialläkare var en statlig befattning. Det är troligt att gården var en tjänstebostad eftersom provinsialläkarna från Strickert Landgren ända fram till Nils Håkansson, 1945–1963, hade gården som bostad. Björn Millén var Leksands siste provinsialläkare men det är obekant om han bodde på gården. Dock bosatte han sig i samma kvarter. Provinsialläkare ersattes från 1973 av distriktsläkare.

Strickert Landgren var gift med Hanna, född Engblom, och tillsammans hade de fem döttrar. En av döttrarna var Lillie Landgren, trädgårdsmästare, som byggde upp Torshälls trädgårdsskola på Tibbleberget och skrev böcker om trädgårdsodling. År 1896 efterträddes Landgren av medicine licentiat Johan Alfred Ekelund, född 1849. Från 1896 var Ekelund ordinarie provinsialläkare i Leksands distrikt. På fastigheten var 1922–30 Pensionat Hagbacken inrymt. Det större bostadshuset moderniserades troligen 1935 med takkupan, nya fönster med mera. Gården finns förevigad på en akvarell från 1870-talet och kallades då Landgrens.

Mitt emot doktorsbostaden på södra sidan av Rättviksvägen lät Kopparbergs läns landsting bygga en sjukstuga ungefär samtidigt. Sjukstugan som var den fjärde i ordningen i landstinget var färdig 1877. Den Östra vägen som gick från Norsgatan vid nuvarande Z-torget över åkrarna norrut blev i och med doktorsbostadens etablerande och uppbyggandet av sjukstugan mer trafikerad och kallades från 1870-talet för Sjukstugevägen. Fram emot sekelskiftet omkring år 1900 började vägen kallas för Hantverkaregatan.

Värdebeskrivning

Provinsialläkarbostaden har särskilt kulturvärde och speglar en större gård anlagd under industrisamhällets tidiga skede omkring 1870 för en högre tjänsteman inom den sjukvård som under 1800–talets andra hälft var i en snabb utveckling. En utveckling som även blev tydlig i Leksands–Noret med närvaro av utbildad läkare och uppbyggandet av sjukstuga.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt taktegel och spetsvinkliga stuprör. Befintliga skorstensmurar.
  
• Befintliga utformning av timmer, locklist– respektive putsfasader samt befintlig fasadkomposition och fönstersättning.
  
• Befintlig gul respektive faluröd färgsättning på fasader samt förekommande vit och engelskt röd färgsättning beträffande fönster, fönsterfoder och vindskivor.
  
• Befintlig utformning rörande fönster, fönsteromfattningar och verandans utformning.
  
• Befintlig utformning rörande trädgården med terrassmurar, stödmurar, grindstolpar och grindar av smidesjärn.
  
• Vid renovering bör utformning lika ursprunglig eftersträvas.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.