Prinsen 8
Ett mindre trähus i ett och ett halvt plan med rödfärgad locklistpanel och sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel.
.JPG)
Sidokammarstuga eller enkelstuga på fastigheten Prinsen 8. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Prinsen 8
Placering och översiktlig beskrivning
Ett mindre trähus i ett och ett halvt plan med rödfärgad locklistpanel och sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Mitt på nocken en skorstensmur. Mot gården en mindre takkupa samt en inbyggd farstukvist med plåttak. Fönstren är tvåluftfönster med tre spröjsade rutor i varje båge. Mot Fiskgatan finns låga tvåluftsfönster på övervåningen. Fönster, fönsterfoder, vindskivor och knutbrädor är vitmålade. Huset är placerat mot Fiskgatan. På gården ett större uthus byggt mot brandmuren mot angränsande fastighet norrut. Uthuset som är inrett som bostad har sadeltak täckt med tvåkupigt tegel och rödfärgad lockpanel och går i övrigt i samma stil som det större bostadshuset. Mot brandmuren finns en skorstensmur. Trädgården omges mot gatan av gärdesgård och mot fastigheten i norr av ett rödfärgat plank.
Arkitekturstil
Huset hör hemma i timmerhuskulturen och kan möjligen vara en enkelstuga eller sidokammarstuga som senare byggts om varvid skorstensmuren placerats mitt i huset i nockläge.
Historik
Platsen var vid storskiftet 1819–1826 en del av Pigåkern. Sannolikt är huset uppfört kring mitten av 1800–talet, möjligen som en soldatgård. Noretkännaren Nils Larsson har benämnt gården som ett soldattorp och kallat den för »Prinstorpet«. Sannolikt är det samma gård som i byggnadsnämndens handlingar 1923 benämns »Gamla Prinsgården«. Detta år gjordes en omfattande ombyggnad efter ritningar av byggmästare Per Karlsson vilket även inkluderade uthusbyggnaden. Gården beboddes då av Karin Printz. På 1940–talet beboddes gården av C. O. Bröms som lät bygga till uthuset 1947.
Värdebeskrivning
Gården Prinsen 8 har kulturvärde och berättar om de mindre gårdar som under 1800–talet kom till både i Noret och i Leksandsbygden i övrigt. Dessa gårdar hade inte någon tillhörande mark för jordbruk utan gårdsägarna försörjde sig som soldater kombinerat med något hantverk eller enbart genom hantverk. Vanligen hade man även djur såsom höns och getter, kanske en gris.
Värden/var varsam med:
- Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
- Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel. Befintliga skorstenar.
- Befintlig utformning av fasader i locklistpanel respektive lockpanel. Befintlig utformning rörande fasadkomposition och fönstersättning.
- Befintlig faluröd färgsättning samt vit färgsättning beträffande fönster, fönsterfoder, vindskivor och knutbrädor.
- Befintlig utformning rörande fönster och fönsteromfattningar.
- Befintlig utformning rörande gärdesgård.
Karta över kulturmiljöer
I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.
- I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
- Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
- Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
- I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.
Teckenförklaring till kartan
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.
Viktigt om bedömningar
Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.
De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.
Plan och bygglagen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidan uppdaterad: