Persgården, Lundstäkten 1

Persgården utgörs av två och ½ vånings affärs- och bostadshus uppfört 1921 med gårdshus i väster.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Persgården, Lundstäkten 1

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö).

Byggherre: Hallmans Per Karlsson

Entreprenör: Byggmästare Hallmans Per Karlsson

Arkitekt: Byggmästare Hallmans Per Karlsson

Byggår: 1921

Placering och översiktlig beskrivning

2 och ½ vånings affärs– och bostadshus uppfört 1921 med gårdshus i väster. Byggnaden angränsar till korsningen Hjortnäsvägen–Rättviksvägen i öster samt villabebyggelse i kvarteret Lundstäkten i väster.

Huvudbyggnaden är en reveterad stor byggnad på en låg sockel av liggande huggna granitblock. Fasaden utgörs i huvudsak av ljusgula spritputsade fasadfält som avgränsas av horisontella listverk med slätputs. Hörnet mot öster är avfasat och slätputsat i sin helhet, med balkonger i tre våningar. Byggnaden kröns av ett väldigt speciellt trebrutet tak och har även två framträdande takkupor med brant brutet tak. I takkuporna löper en profilerad stilistisk trägesims. Byggnadens tak täcks av tvåkupigt taktegel samt vissa plåtdetaljer. Högst upp finns enkla skorstenar i tegel med plåthuv. Byggnadens fönster är i huvudsak grå spröjsade tvåluftsfönster med tre kvadratiska rutor per båge.

I väster finns ett enkelt falurött vinkelbyggt gårdshus med stora brunmålade garageportar från tiden kring 1900–talets mitt. Byggnaden är inklädd i en liggande fasspontad panel och har ett brant sadeltak täckt av tvåkupigt taktegel. På byggnadens gavlar finns två äldre spröjsade tvåluftsfönster.

Miljö och omgivning

Affärs– och bostadshuset bildar tillsammans med gårdshuset en liten sluten gård med i huvudsak parkeringsplatser, samt lite grönytor. Gården omsluts av ett falurött spjälstaket på granitstolpar.

Utmärkande detaljer

Affärs– och bostadshusets takform, takkupor och hörnet med balkonger i tre våningar.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Affärs– och bostadshuset är tillsynes välbevarat beträffande övergripande saker så som byggnadens form, fasadutformning samt takform. Ursprungliga detaljer så som fönster, dörrar och balkongfronter är sannolikt utbytta. På gårdshuset är gavelfönstren samt panelen sannolikt ursprungliga.

Historik

Vid korsningen mellan nuvarande Fiskgatan (på 1800–talet benämnd Västra vägen), Hjortnäsvägen och Rättviksvägen (förr landsvägen mot Rättvik) låg på 1820–talet åt nordväst Skomakargärdet.

På Skomakargärdet vid korsningen byggde byggmästare Hallmans Per Karlsson år 1921 en affärs– och bostadsfastighet för egen räkning. I huset öppnade Vinald Johansson en speceriaffär som 1927 överläts till Evald Valin. Entrén till affären var på långsidan bort mot Hjortnäsvägen. År 1937 utvidgades rörelsen med bageri och café, Café Trefnad, med ingång på hörnet. År 1939 byggdes huset om, oklart på vilket sätt. Georg Borgenström övertog 1945 livsmedelshandeln, som sedan blev Hemköp. Caféet drevs vidare av hockeyspelaren Björn »Lollo« Lassas och hans fru Willy, under namnet Lollos café. Det var en samlingspunkt, bland annat för hockeylagets spelare. Efter det att både affären och caféet upphörde sattes på 1970–talet affärsingångarna igen och skyltfönstren ersattes av mindre fönster.

Värdebeskrivning

Persgården har ett kulturvärde. Byggnaden kan berätta om livsmedelshandeln i Noret i äldre tider och hur den fram till mitten av 1900–talet var mer utspridd geografiskt. I samband med den framväxande bilismen koncentrerades livsmedels– och affärshandeln till lägen nära Torget. Byggnaden har även inrymt ett av Norets många caféer, vilka fungerade som viktiga mötesplatser under det sena 1800–talet och alltigenom 1900–talet. Gårdshuset är beläget på ett för Noret karaktäristiskt sätt i ett konglomerat av flera tätt placerade sådana byggnader mitt i kvarteret. De många gårdshusen som fortfarande finns bevarade i Noret kan berätta om stadsplanen från tidigt 1900–tal och de planeringsideal som föregick den.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial i form av tvåkupigt taktegel.
• Befintliga tegelskorstenar. Befintliga takkupor och takkupornas gesimser.
  
• Befintlig fasadutformning beträffande fönstersättning, fasadkomposition och förhållandet mellan spritputs och slätputs samt byggnadens färgsättning.
  
• De tre balkongerna i hörnet mot korsningen Hjortnäsvägen–Rättviksvägen.

Värden/var varsam med – Gårdshus:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig fasspontad liggande och stående panel. Befintlig utformning beträffande fasadkomposition och färgsättning.
  
• Befintliga äldre fönster och dörrar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.