Övriga miljöer med särskilt kulturvärde
Nedan följer några miljöer som bedömts vara av särskilt kulturvärde eftersom de är välbevarade och tydligt återspeglar ett viktigt kulturhistoriskt sammanhang i Noret.
Byggnader med särskilt kulturvärde
.JPG)
Lundstäkten 6, en tidstypisk villa från tidigt 1900–tal som byggdes för Uno Norman 1922–1923. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
En tidstypisk villa från tidigt 1900–tal som kan berätta om de stilideal som då rådde inom villaarkitekturen, samt om det tidiga 1900–talets framväxande övre medelklass i Leksandsbygden som ofta kunde uppföra liknande bostadshus. Den tillhörande stora trädgårdsanläggningen kan dessutom berätta om stadsplaneringsidealet med trädgårdsstaden, då många hus ofta placerades indraget från gatulinjen med omfattande och grönskande trädgårdar emellan.
Historik
Byggt 1922–23 för Uno Norman. I huset bodde senare Richard Eronn, inspektor på Norsbro sågverk, riksdagsman 1915–18.
Värden/var varsam med:
- Värdebärande egenskaper är byggnadens utformning beträffande form, takmaterial i form av tvåkupigt taktegel samt takform och putsade skorstenar, fasadmaterial i form av gul locklistpanel och vit slätpanel vid gesimsen (närmast taket på fasaden) och i form av knutbrädor. Befintliga fönster och dörrar i trä, befintlig utformning beträffande fönsteromfattningar/brädfodringar och befintliga fönsteröverstycken.
- Befintliga överlufter ovan ytterdörrar. Befintliga belysningsarmaturer. Befintliga bruksmurar som omgärdar trädgårdsanläggningen samt trädgårdsanläggningens karaktär av grönskande buffertzon mellan huset och gaturummet. Befintlig utformning beträffande uthuset i sin helhet, inkl. stomme, fasadmaterial, äldre dörrar och fönster samt takmaterial i form av enkupigt taktegel. Befintlig kronskorsten med vindflöjel.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
.JPG)
Molands på Lundstäkten 12. Byggnaden uppfördes som villa för Lisa Stenhammar efter ritningar av arkitekt Jacob J:son Gate. Senare bodde tandläkare Moland i huset och gården kom att kallas Molands. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Lisa Stenhammar
Arkitekt: Arkitekt Jacob J:son Gate
Byggår: 1925, tillbyggnad 1961
Historik
Lisa Stenhammar lät uppföra villan efter ritningar av arkitekt Jacob J:son Gate, som ritat ett flertal villor i Lidingö villastad. Lisa Stenhammar drev från 1912 Pensionat Gläntan och Leksands vävskola, som tog emot unga flickor på inackordering. Gläntan låg längs vägen upp till Käringbergsvägen och ritades av Lisas kusin, arkitekten Ernst Stenhammar.
Lisa Stenhammars hus på Lundstäkten köptes senare av tandläkare Moland och gården kom att bli omtalad som Molands. Stenmuren mot Hjortnäsvägen byggdes 1940. Kommunen köpte fastigheten 1957 och lät inrätta en husmoderskola, som en del av den nya yrkesskolan. År 1961 byggdes huset till med en lägre länga i västlig riktning för husmodersskolans behov. Tillbyggnaden om 225 kvm rymde vävsal med plats för 16 vävstolar, en väv– och sysal, matsal och förråd. Den gamla byggnaden rustades samtidigt upp och försågs med klarare färgsättning. Man kunde ta emot två grupper om 12 elever samtidigt, vilket ansågs tillräckligt med tanke på att grannkommunerna i stor utsträckning kunde lämna motsvarande undervisning.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
Byggår: Ursprungligen sekelskiftet kring år 1900. Ombyggd c:a 1969 respektive c:a 2005. Delvis bebyggd med början 2020.
Historik
Platsen benämndes kring år 1800 Paradåkern och användes för exercis av Leksands kompani. Kring sekelskiftet år 1900 etablerades här Paradplatsen som en nöjesanläggning med dansbana, scen, lotterikiosker med mera. Paradplatsen växte till en mycket populär nöjesplats. Efterhand växte anläggningen med takförsedd scen med mera. I västra utkanten tillkom från 1930–talet plats för ishockeyrink, tennisbanor och ett stycke nordväst om Paradplatsen anlades i mitten av 1930–talet Siljansvallens idrottsplats med fotbollsplan, löparbanor, läktare och omklädningsrum. År 1951 byggdes två tennisbanor norr om Siljansvallen. Kring år 1970 byggdes ett uppblåsbart tält över den ena. Tältet ersattes småningom av en hall. Ishockeyrinken flyttade på 1950–talet till den så kallade Gästisgropen norr om Paradplatsen där nya isstadion byggdes. Nöjesanläggningen, som drevs av Planteringssällskapet, revs i slutet på 1960–talet och på platsen byggdes Leksandshallen med sim– och sporthall. Den övriga ytan omskapades till en parkanläggning, Paradparken, med planteringar, gångvägar och fontän. Kring år 2008, i samband med arenabygget, byggdes Paradparken om. År 2020 började delar av parken att bebyggas med ny sporthall.
.JPG)
Flitten 6, en karaktäristisk villa i lågmäld klassicism tillkommen under den moderna epoken efter ritningar av arkitekt Erik Lundgren. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Einar och Frida Lauritzen
Entreprenör: Troligen Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB
Arkitekt: Stadsarkitekten i Falun Erik Lundgren; Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB.
Byggår: 1941
Historik
Första ritningsförslag av arkitekt Erik Lundgren, stadsarkitekt i Falun, 1940. Byggnadsingenjör Nils Skoglund modifierade 1941 ritningarna något i förhållande till ursprungligt förslag.
Medicinalrådet Einar och fru Frida Lauritzen, f. Widén, Stockholm, köpte 1940 tomten av Fisk Anders Anderssons sterbhus och lät uppföra bostadshuset av trä med reveterade fasader samt sadeltak täckt med tegel. Senare beboddes fastigheten av Martin Joon.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
.JPG)
Lekattbacken 12 i stilig sen modernism med fasad i kalksandsten lät uppföras av Karl–Erik Carlsson år 1970. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Karl–Erik Carlsson
Byggår: 1970
En smal avlång huskropp med pulpettak i nord–sydlig riktning. En motstående, lägre placerad och förskjuten långsmal byggnadskropp med pulpettak. Huset med olika entréer, gångvägar och infartsväg är anpassat till tomtens läge i en östsluttning. Entrén är djupt indragen i långväggen och bildar inget utstickande från fasaden. Dörren är av teak med påbyggnader av pyramidliknande kassetter av trä. Brett sidoljus. Dubbelgarage i norra änden av huset som en integrerad del av huskroppen.
Historik
Villan uppfördes åt Karl–Erik Carlsson, pilot och samarbetspartner och delägare i Sterner Aero.
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism.
.JPG)
Utbyggnaden till Turisthemmet Tre Kullor i timmer med blyspröjsade fönster. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Ollas Anders Olsson
Entreprenör: Byggmästare Hallmans Per Karlsson
Byggår: 1909–1910
Historik
Turisthemmet Tre kullor drevs av tre systrar Anna, Britta och Elin från Allvarsamsgården i Tällberg. Verksamheten började med kaférörelse 1909. Elin gifte sig med Anders Carlsson från Häradsbygden som blev känd som »Turist–Carlsson« och blev direktör i det aktiebolag som bildades 1913 med pensionatsverksamhet. Under åren tillkom ett flertal tillbyggnader. Interiören dekorerades med målningar av Anders Altzar och Gabriel Burmeister. Från 1955 hade pensionatet namnet Tre Kullor efter grundarna. Verksamheten lades ned i slutet på 1980–talet och byggnaderna omvandlades till bostäder med bildandet av bostadsrättsförening. Tre nya hus uppfördes 1989. Kvar på gården finns den kända skulpturen i plåt föreställande tre kullor. Turisthemmet Tre Kullor har kulturvärde. Utbyggnaden norrut har särskilt kulturvärde.
Sammanhang: Modernistiska timmerhus, Turism, nationalromantik och dalaromantik.
.JPG)
Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Historik
Marken ägdes vid storskiftet av Tre Per och Erik Mattsson i Noret. Senare förvärvade familjen Grape–Naijström egendomen. Naijström var handlare i Noret. Den övre gula byggnaden (Skogsbo 9) flyttades hit 1887 från Klockargården vid kyrkan efter klockaren och musikdirektören Alfred Wallins död. På Klockargården hade byggnaden inrymt Leksands sparbanks första lokaler. I det gula huset startade Gertrud Wallin skolundervisning för flickor från Leksand. Gertrud var dotter till klockare Alfred Wallin och hade en gedigen utbildning från lärarinneseminariet i Stockholm och studier i Paris. Undervisningen var ett slags påbyggnad på folkskolundervisningen. I samma byggnad påbörjade Gertrud och fröken Signe Philip senare en hushållsskola för flickor från bygden och från »finare familjer«. Undervisningen omfattade matlagning och vävning. Eleverna kom skämtsamt att kallas för »skogsduvor«. Hushållsskolan pågick till 1925. Det stora, röda huset (Skogsbo 10) började byggas 1891 och tillbyggdes 1928–29. Här bodde Alfred Wallins änka och senare dottern Elisabet, gift med häradshövding Theodor Ringensson.
Sammanhang: Det tidiga industrisamhället förändrar, Turism, nationalromantik och dalaromantik.
.JPG)
Byggmästaren 18 med tidstypiska småhus från tiden kring år 1920. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Olof Bröms
Entreprenör: Byggmästare Olof Bröms
Arkitekt: Byggmästare Olof Bröms
Byggår: C:a 1919–22
Historik
Tomten köptes 1919–20 av byggmästaren Olof Bröms som lät uppföra först det röda huset med brutet tak och därefter det reveterade huset (Byggmästaren 17). År 1922 köptes gården av fröknarna Emma och Hulda Svan samt Augusta Svensson, lärarinnor från Falun. Stenhuggare Karl Nygårds med familj flyttade in på gården 1929 och köpte senare fastigheten.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
Övriga miljöer med särskilt kulturvärde
.JPG)
Noret 62:53, Järnvägsstationen. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Entreprenör: Byggmästare G. A. Helldén, Sellnäs
Byggår: 1914
Gustaf Ankarcrona har ritat förslag till utformning av tågstationen. Det har emellertid inte varit möjligt att fastställa vem som upprättade de slutgiltiga ritningarna för byggnaden.
Tillbyggnad 1942 i ett plan norrut. Tillbyggnaden revs c:a 2010.
Sammanhang: Det tidiga industrisamhället förändrar.
.JPG)
Lundstäkten 14. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Huset förefaller vara en ombyggd enkelstuga. Uppfört på platsen mellan 1906–1918.
Sammanhang: Timmerhuskulturen.
.JPG)
Flitten 15. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Köpman Jacob Jacobsson
Arkitekt: Erik Rosendahl, Hofors 1936
Ritning och arbetsbeskrivning från november 1936 av Erik Rosendahl, Hofors.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
.JPG)
Flitten 9. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Kontören Oskar Liss
Entreprenör och arkitekt: Byggmästare Hallmans Per Karlsson
Byggår: 1930
Mycket välbevarat i originalutförande.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
.JPG)
Flitten 3. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Daniel Modig
Arkitekt: Byggnadsingenjör Ivar Britz ritkontor
Byggår: 1949–1950
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
Sjukstugan 6. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggår: 1972
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Lekattbacken 11. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Viktor Lind och byggmästare Johan Påvels
Arkitekt: Arkitekt Åke Sjöman
Entreprenör: Byggmästare Johan Påvels
Byggår: 1949–1950
Huset har varit grönt. Färgsättningen ändrats på 2010–talet, fasadputs och balkongfronter har fått samma kulör.
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Trekanten 5. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Sven Risberg
Byggår: 1954
Garage i liknande stil. Många bevarade detaljer såsom fönsterluckor, smidesräcken till yttertrappor och grindar. Huset uppfördes åt Sven Risberg, som härstammade från Övermo men då bodde i Enskede.
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Skogskanten 3. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Kerstin Lorents
Byggår: 1930
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
.JPG)
Skogskanten 16. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Fröken Johanna Engström
Byggår: Gården finns med på en karta från 1906 varför den bör ha uppförts strax före.
Johanna Engström var företagare och drev omkring år 1900 manufaktur– och sybehörsaffär i den byggnad som föregick Handelsbankens hus vid Norsgatan. År 1918 köpte Tidstrand rörelsen och lade ned den.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
.JPG)
Tallen 1. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Sten och Birgit Östlund
Byggår: 1963–64
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
.JPG)
Österåkern 11. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Kapten Carl och Astrid Gyllenhammar
Entreprenör: Byggmästare Hallmans Per Karlsson
Arkitekt: Byggmästare Hallmans Per Karlsson
Byggår: 1935–36
Carl Gyllenhammar, född i Leksand 1873, var första brandkapten vid Stockholms brandkår.
Kuriosa: Kapten Gyllenhammar påträffade i slutet av 1800–talet en yxa med skafthål vid Orsand.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
.JPG)
Fogden 6. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggår: 1961
Huset uppfört efter det att ett föregående hus uppfört 1939 brann 1960.
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Fogden 10. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Köpman Artur Ågren
Entreprenör och arkitekt: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB
Byggår: 1945
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Sandgärdet 8. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Gösta Redin
Entreprenör och arkitekt: Byggmästare Hallmans Per Karlsson
Byggår: 1936
Ritning Hallmans Per Karlsson 1935. Huset spegelvänt.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
.JPG)
Korsgärdet 12. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggår: 1974
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
.JPG)
Yrgärdet 6. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggår: 1975
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
.JPG)
Yrgärdet 4. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggår: 1958
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
.JPG)
Yrgärdet 2. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggår: 1974
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
.JPG)
Jonsbacken 16 med flera. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB
Arkitekt: Distriktsarkitekt Erik Wåhlin
Byggår: 1952–53
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Läkaren 2, Skoglunds. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Nils och Barbro Skoglund
Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB
Arkitekt: arkitekterna Erik och Tore Ahlsén
Byggår: 1948
Halva timmerstommen kommer från Norets gamla folkskola.
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
Täppan 6. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Wilhelm Alexandersson
Entreprenör: Eventuellt Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB
Arkitekt: Eventuellt Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB
Byggår: 1948
Byggherre var stenhuggaren och gravören Wilhelm Alexandersson som kom från Bohuslän och drev Nya stenhuggeriet i Limhagen.
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Limhagen 10. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Åke Fhinn
Arkitekt: Åke Sjöman
Byggår: 1950
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Limhagen 23. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Karl Albin Karlsson
Byggår: 1927, uthus 1929
Historia: Karl Albin Karlsson var sedan 1913 anställd som snickare vid Gävle–Dala järnväg.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
.JPG)
Kohagstäppan 3. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggår: 1928
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
.JPG)
Bassängen 6. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Bassängen 6, terrassmurar
Byggherre: Åke Lassas med familj
Arkitekt: Byggnadsingenjör Ivar Britz ritkontor
Byggår: 1950
Vackra och påkostade murar av natursten med cement på båda sidor av infartsvägen till det ursprungliga garaget i husets källarvåning. Villan uppfördes 1950 för ishockeyspelaren och glasmästaren Åke Lassas med familj. Villan ligger nära den gamla vattenledningsreservoaren, »bassängen«, som gett upphov till namn på kvarteret.
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
Bassängen 11. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
En äldre enkelstuga i timmer.
Sammanhang: Timmerhuskulturen.
.JPG)
Tibblegärdet 10. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Oscar Widell
Arkitekt: Byggnadsingenjör Ivar Britz ritkontor
Byggår: 1947
Oscar Widell var stenhuggare och drev under en tid Norsbro stenhuggeri, Widell & Co.
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Troilius 13. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Anders Larsson Bröms
Arkitekt: Ritning Anders Larsson Bröms
Byggår: 1934–35
Stugan var ursprungligen en fäbodstuga från Ljusbodarna.
Sammanhang: Turism, nationalromantik och dalaromantik.
.JPG)
Troilius 1. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Nils Friberg
Byggår: 1965
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
Bergbacken 5. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Olle Ollas
Byggår: 1961
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
.JPG)
Byggmästaren 9, Johan Nygårds. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Johan Nygårds, Byggmästaren 9
Byggår: 1945
Ett rödfärgat timmerhus i 1 1/2 våning med tegelklätt sadeltak och en förstukvist med svarvade stolpar.
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
.JPG)
Byggmästaren 26, Winges. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggår: 1928
Byggherre: Anders Winge
Huset hyrdes till en början ut. År 1945 köptes fastigheten av chaufför Gottfrid Markus. (Källa: John Wennerholm.)
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
.JPG)
Byggmästaren 16. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Torbjörn Dahl
Byggår: 1965
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
.JPG)
Bergakungen 10. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Sven och Greta Prosell
Arkitekt: Byggnadsingenjör Ivar Britz
Byggår: 1972–73
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
Karta över kulturmiljöer
I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.
- I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
- Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
- Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
- I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.
Teckenförklaring till kartan
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.
Viktigt om bedömningar
Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.
De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.
Plan och bygglagen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidan uppdaterad: