Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Österåkern 6

Byggnaden är välbevarad och berättar om den jugendinspirerade villastil som var populär för en välbärgad medelklass kring år 1910.

Österåkern 6 återspeglar tydligt utbyggnaden med trädgårdsstaden som ideal i Noret, bland annat genom att bostadshuset är beläget indraget från gatulinjen med rik grönska däremellan.

Österåkern 6 återspeglar tydligt utbyggnaden med trädgårdsstaden som ideal i Noret, bland annat genom att bostadshuset är beläget indraget från gatulinjen med rik grönska däremellan. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Österåkern 6

Byggår: Omkring år 1900

Placering och översiktlig beskrivning

Ett trähus i en och en halv våning med fasad av gulmålad liggande spontad stockpanel som ska efterlikna timmer. Taket är ett mansardtak täckt med tvåkupigt lertegel. Två vitputsade skorstenar har utkragade krön. Vindskivorna är profilerade. Huset är byggt i två byggnadskroppar vinklade mot varandra och vilka kan vara från olika tider. Entrén är mot Gropgatan och har en farstukvist med sadeltak vilande på vitmålade fyrkantstolpar och ett vitmålat räcke. Gavelfältet är rundbågigt i underkant och de vitmålade vindskivorna är profilsågade och möts i ett kryss. Dörren har ett rombmönstrat dörrblad som är blåmålat.

Ovanför farstukvisten finns en inbyggd loftgångsliknande veranda med tre treluftsfönster längs hela väggen mot söder. De flesta fönstren är tvåluftsfönster som är vitmålade. Några fönster är treluftsfönster. Vindsfönstret mot söder är åttkantigt. Mot öster finns en balkong med vitmålat räcke och ett större treluftsfönster med blyspröjsade smårutor. I nordöstra hörnet i markplan en veranda och en blåmålad dörr. På västra fasaden finns en karnap eller ett burspråk som kragar ut utanför fasadliv och har ett treluftsfönster. I samma väderstreck finns två takkupor. Sockeln är låg, nästan helt dold. Huset ligger i sydvästra hörnet av tomten mot korsningen Gropgatan – Hjortnäsvägen. Mot Gropgatan finns en smidesgrind mellan två stolpar av huggen granit. Gången in mot entrén är belagd med älvdalskvartsit. På östra delen av tomten finns en uthuslänga delvis inredd med bostadslägenhet i vinkel mot en mindre stuga. Båda byggnaderna har rödfärgad panel, sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel, vitmålade fönster med spröjs och grönmålade dörrar.

Arkitekturstil

Jugend.

Historik

Huset ligger norr om den åker som vid storskiftet benämndes Nils Olsgärdet. På en karta från 1906 syns en mindre byggnad parallellt med Hjortnäsvägen på samma plats som nuvarande byggnad. Den byggnaden kan utgöra den västra delen av nuvarande byggnad. Troligen har under tiden omkring 1910–talet huset byggts ut och fått sin nuvarande form och utseende med inspiration från jugendstilen. Enligt tillgängligt kartmaterial från tidigt 1920–tal hade huset då sin nuvarande byggnadsyta. Då fanns även en liten uthusbyggnad i nordöstra hörnet av tomten. År 1919 ansökte en dr G. Ingesson om bygglov för uppförande av uthus varför det kan förmodas att åtminstone ett av uthusen uppfördes eller byggdes till strax efteråt. År 1936 genomfördes en viss tillbyggnad efter ritningar av byggmästare Olof Bröms. Bygglovet för tillbyggnaden var sökt av doktorinnan Agnes Ingesson. Senast i början av 1940–talet övertogs gården av distriktsveterinär Sten Enström, som 1943 inredde mottagningsrum i befintlig uthusbyggnad. Troligen var fönstren ursprungligen korspostfönster vilka troligen i samband med ombyggnaden på 1930–talet bytts ut mot nuvarande fönster.

Värdebeskrivning

Österåkern 6 är har särskilt kulturvärde. Byggnaden är välbevarad och berättar om den jugendinspirerade villastil som var populär för en välbärgad medelklass kring år 1910. En kategori som i Leksand bestod av en kärna av tjänstemän på samhällsposter med krav på högre utbildning samt en växande skara handels– och affärsmän. I Leksands–Noret tog jugendstilen företrädesvis form i hus av trä och knöt på så sätt an till det traditionella byggnadsmaterialet i bygden.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadens befintliga placering, stomme, volym, form, karnap, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt lertegel. Befintlig utformning rörande skorstenar.
  • Befintlig utformning av sockel och stockpanelfasaderna. Befintlig utformning rörande fasadkomposition och fönstersättning. Befintlig utformning rörande listverk, vindskivor och farstukvist.
  • Befintlig utformning rörande fönster. Befintliga blyspröjsade fönster.
  • Befintlig gul färgsättning rörande fasader, vit färgsättning rörande listverk, vindskivor, räcken, fönster och skorstenar.
  • Befintlig utformning av uthus och med förekommande röd respektive grön och vit färgsättning.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

  • I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
  • Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
  • Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
  • I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: