Österåkern 3

Byggnaderna har sitt ursprung i bondesamhällets timmerhuskultur men har under modernismen flyttats och anpassats varsamt rörande framför allt grunden med källaren, den centralt placerade skorstensmuren och balkongen.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Österåkern 3

Byggherre: Axel Juvas

Entreprenör: Juvas Olof Carlsson

Arkitekt: Ritning av Juvas Olof Carlsson

Byggår: 1937–1938. Härbret flyttat till tomten 1942.

Placering och översiktlig beskrivning

En äldre enkelstuga av timmer i två våningar uppförd på en källargrund av betonghålsten och med underjordiskt garage. Stommen kan en gång ha varit rödfärgad men färgen är i så fall mycket urlakad. Sadeltak täckt med enkupigt lertegel. I nock en skorstensmur med utkragat krön. En betonggjuten trappa med steg av älvdalskvartsit leder upp till en farstukvist med svarvade grönmålade hörnstolpar som håller uppe ett sadeltak med dekorationsmålat gavelfält med årtalet 1816, sannolikt året då enkelstugan ursprungligen byggdes. Farstukvisten har rödfärgade räcken och sittbänkar. På trappan finns ett enkelt räcke av smidesjärn. Dörren har rombmöstrat dörrblad i röd kulör. Fönsteromfattningar, fönsterbågar dörrfoder, vindskivor, takfotsbrädor och farstukvistens gavelfält är målat med vit färg som är bruten med några procent mot en lätt gul varm ton. Fönstren är tvåluftsfönster med blyinfattade smårutor. Fönstren på övervåningen är något lägre än övriga. På västra gaveln finns en balkong med mörkfärgat spjälstaket. Källarfönstren är gråmålade.

Huset ligger i stort sett mitt på tomten. Närmare gatan och i sydöstra hörnet finns ett gavelhärbre på stolpunderrede med något utkragad övervåning. Härbret har spår av gammal rödfärgning och taket är täckt av enkupigt lertegel. I härbret finns fönster upptagna vilka överensstämmer i utförande med bostadshusets fönster.

Runt om tomten löper ett spjälstaket mellan stolpar av granit. Mot gatan finns en större och en mindre öppning med grindstolpar av kalksten och grindar av smidesjärn. Från den mindre grinden finns spår av en gångväg mot husets entré. Mitt på tomten an flaggstångssten av kalksten.

Arkitekturstil

Byggnaderna har sitt ursprung i bondesamhällets timmerhuskultur men har under modernismen flyttats och anpassats varsamt rörande framför allt grunden med källaren, den centralt placerade skorstensmuren och balkongen.

Historik

Platsen var före bebyggelsens tillkomst en del av Österåkern. De tidigaste bygglovshandlingarna är från 1937–1938 med Axel Juvas som byggherre. Härbret har tillkommit några år senare då det finns en bygglovsansökan från juni 1942 rörande ett härbre. Den sökande är vid den tiden läroverksadjunkt J. G. Sondell från Kalmar. Byggnaden är ursprungligen en äldre enkelstuga som flyttats från annan plats och återuppförts på en ny källargrund. Entreprenören, »Juvas–Olle«, var ofta verksam med byggföretag där äldre timmerhus återanvändes. Den aktuella fastigheten har troligen ändå från början använts som sommarnöje och fritidsboende då både hus och tomt är välbevarade och vittnar om ett försiktigt nyttjande. Bostadshuset har mycket varsamt renoverats på 2010–talet.

Värdebeskrivning

Österåkern 3 har särskilt kulturvärde och berättar om de sommarnöjen som kom till under det moderna folkhemmets och den modernistiska epokens första tid på 1930–1940–talen. Till skillnad från många av de sommarnöjen som tidigare uppfördes i exempelvis Tällberg och Käringberget har mycket stor omsorg lagts vid att åstadkomma detaljer som på ett genuint vis avspeglar byggnadsskicket i det äldre bondesamhället i Leksand. Exempelvis finns blyspröjsade 1700–talsfönster och en farstukvist i klassicistisk stil med rundsvarvade stolpar av en karaktär som var vanlig kring sekelskiftet år 1800. Byggnaden har även formen (och stommen) av en äldre enkelstuga i två våningar, vilket bidrar till den autenticitet som sannolikt eftersträvades vid byggandet av sommarnöjen under perioden.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial av enkupigt lertegel. Befintlig skorsten.
  
• Befintlig timmerstomme samt befintlig utformning rörande fasadkompositioner, fönstersättning, balkong. Vidare befintlig farstukvist, sockel och trappor med älvdalskvartsit, trappräcke av smidesjärn.
  
• Befintliga blyspröjsade fönster, fönsteromfattningar och dörr.
  
• Befintlig färgsättning av timmer med urlakad röd slamfärg. Befintlig vit färgsättning på fönster, fönster– och dörrfoder, vindskivor, takfotsbrädor och möjligen gavelfält samt grön färgsättning på farstukvistens stolpar och röd färgsättning på räcken och dörr.
  
• Befintliga staketstolpar av granit, grindstolpar och flaggstångssten av kalksten samt grindar av smidesjärn. Befintlig utformning av tomten i sin helhet.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.