Olshans eller Olshanspers, Olshans 9

Delvis kringbyggd gård förtätad med två tvåvånings flerbostadshus från tiden kring 1900-talets slut.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Olshans eller Olshanspers, Olshans 9

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Delvis kringbyggd gård förtätad med två tvåvånings flerbostadshus från tiden kring 1900–talets slut. I nordväst finns Rättviksvägen, i norr Lekattsvägen, i öster några flerbostadshus i kvarteret Olshans och i söder viss bebyggelse längs Fiskgatan. Längs Rättviksvägen finns ett boningshus i två våningar som är inklätt med liggande grå fasspontpanel i fasadfält som, indelas av mörkare grå knutlådor och en profilerad midjelist. Byggnaden vilar på en grund av huggen granit och kröns av ett flackt sadeltak med grå vindskivor som är sågade i mönster efter takpannorna, som är tvåkupiga och i tegel. Ovanpå taket finns en tegelskorsten med utkragning ovantill. Två runda takkupor i plåt finns mot Rättviksvägen. Byggnaden har ett takutsprång som delvis är inklätt, delvis med synliga taksparrar. In mot gårdstunet finns flera tillbyggnader och en balkong.

Byggnadens fönster är äldre ospröjsade tvåluftsfönster där bågarna är målade engelskt röda och karmen är vit. Fönsteromfattningarna är enkla och mörkgrå. I vinkel med ovannämnda bostadshus finns en länga med timmerbyggnader som rekonstruerats efter äldre förlagor med liknande dimensioner. Byggnaderna vilar på en slät betonggrund och är byggda i knuttimmer. Den norra av byggnaderna har sin timmerstomme blottlagd som fasad och flackt sadeltak. Den norra delen av byggnaden var tidigare en källarstuga med utvändig ingång via trappgång, och den södra en portliderstuga. Den södra av byggnaderna är inklädd med locklistpanel och har vita släta knutbrädor. Byggnaden har symmetrisk fönstersättning och ett lunettfönster vid gaveln. På tomten finns också ett gavelhärbre i timmer med timrat underrede. Byggnadens södra fasad är inklädd i locklistpanel.

Utmärkande detaljer

De rundbågiga fönsteromfattningarna på bostadshuset mot Rättviksvägen.
Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick: Härbret i söder är den äldre välbevarade byggnaden på tomten. Bostadshuset mot Rättviksvägen är förvisso delvis välbevarat från tiden kring sekelskiftet år 1900, men bär även många spår av en modernisering kring 1900–talets mitt. Att timmerhusen mot Fiskgatan rekonstruerats är imponerande, men rekonstruktionen bär inte samma detaljutformning som de ursprungliga byggnaderna, och är dessutom på grund av sin ringa ålder svårbedömda.

Historik

På storskifteskartan 1826 finns här Storåkern. Gården kom troligen till omkring 1830–talet. På gården hade missionsförsamlingen möten innan det första Bönan byggdes. I slutet av 1800–talet byggdes en mindre stuga, ladugård, stall och loge. Tvärs över tomten gick en hög syrénhäck. På norra delen av tomten fanns en ekonomibyggnad och vid nuvarande Rättviksvägen en stuga med kafé och bageri, som drevs av en man från Järna. Skomakare E. Bjurling bodde på gården innan han flyttade till Hantverkaregatan. Olshans manbyggnad låg mot vägkorsningen (byggnaden är bevarad). Gården var skjutsstation och verksamheten sköttes av Olshans Per Larsson efter vilken skjutsjournaler finns bevarade. I manbyggnaden på nedre botten fanns ett särskilt rum, »bokrummet«, där man antecknade sig för olika körningar.

I längan efter Fiskgatan, i källarstugan vid portlidret, höll Måg Anders Larsson till och tog emot vadmalsvävar, som han tog till Djura för att stampas. I längans andra ände bodde på 1880–talet sadelmakare A.F. Jonsson. Han hade börjat sin rörelse 1871. År 1900 flyttade han över rörelsen till Hantverkaregatan och den återuppförda gamla Kaplangården från Kyrkudden. Manbyggnaden panelades in 1908 och syrénhäcken togs bort.

Längan efter Fiskgatan brandskadades svårt i slutet av 1980–talet och återuppfördes som ett slags rekonstruktion. Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB köpte fastigheten och 1989–90 genomgick gården en renovering, ombyggnad och tillbyggnad för att inrymma lägenheter efter ritningar av Benny Agnas ritkontor.

Värdebeskrivning

Olshans eller Olshanspers har ett kulturvärde. Gården kan berätta om de variationer i byggnadssättet och gårdsmönster som kunde förekomma inom ramen för den traditionella byggnadskulturen. Vidare om hur bondgårdens olika byggnader kom till användning och förändrades för en rad nya och skilda verksamheter, vilka var en del av den rätt snabba samhällsomvandling så som denna tog form i Noret kring år 1900. Det är anmärkningsvärt att timmerlängan mot Fiskgatan rekonstruerats och den befintliga byggnaden kan berätta om de värden som tillskrivits timmerhuskulturen i Leksand historiskt. Byggnaden utgör vidare ett gott exempel på hur ett viktigt inslag i gatubilden återskapats varsamt istället för att ersättas av någonting annat vid totalförstörelse.

Värden/var varsam med:

• Kortsideshärbret i söder i sin helhet.
  
• Befintlig placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel beträffande bostadshuset mot Rättviksvägen.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel. Befintliga tegelskorstenar. Befintlig utformning beträffande takutsprång och takkupor på bostadshuset mot Rättviksvägen.
  
• Befintlig utformning beträffande liggande fasspontade panel samt befintlig fasadkomposition och fönstersättning på bostadshuset mot Rättviksvägen.
  
• Befintliga fönster och fönsteromfattningar på bostadshuset mot Rättviksvägen.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.