Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Olshans 10

En villa i en och enhalv plan i två olika huskroppar varav ena huskroppen mot öster är i endast en våning.

Villa av arkitekt Åke Sjöman på fastigheten Olshans 10.

Villa av arkitekt Åke Sjöman på fastigheten Olshans 10. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Olshans 10

Byggherre: N. Öman

Arkitekt: Arkitekt Åke Sjöman

Byggår: 1949–50

Placering och översiktlig beskrivning

En villa i en och enhalv plan i två olika huskroppar varav ena huskroppen mot öster är i endast en våning. Huset är placerat något indraget från Lekattvägen. Sadeltaken är täckta med enkupigt lertegel. De två skorstenarna är vitputsade. Mot väster, norr och öster har fönstren två lufter och i ett fall tre lufter. Övervåningens fönster mot öster är runt. Samtliga fönster har brunmålade fönsterluckor. Fasaderna är putsade och avfärgade med vit färg. Dörren är av mörkt trä. Till ytterdörren leder en gång av älvdalskvartsit. Trappstegen till ytterdörren har steg av älvdalskvartsit. Möjligen har en infart funnits till ett garage under den lägre byggnadskroppen.

Arkitekturstil

Huset är uppfört i en stil vanlig för det sena 1940–talets och 1950–talets villor med förskjutna huskroppar, slät puts och fönsterluckor.

Historik

Platsen var vid storskiftet 1819–1826 en del av Pigåkern.

Huset uppfördes 1949–50 åt N. Öman efter ritningar av arkitekt Åke Sjöman. Ytterväggarna byggdes av 27 cm Siporex lättbetong som putsades. Ytterdörren var av ek.

Värdebeskrivning

Olshans 10 är både rörande hus och trädgård välbevarade och har särskilt kulturvärde. Fastigheten berättar om den tidiga efterkrigstidens arkitektritade villabyggen i Leksands–Noret med flera tidstypiska stildrag vilka även var typiska för arkitekt Åke Sjömans arkitektur.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadens befintliga placering, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning av taktäckning med enkupigt lertegel.
  • Befintliga utformning rörande fasader med vit slätputs, befintlig fasadkomposition samt befintlig fönstersättning. Befintliga ljusputsade skorstensmurar.
  • Befintlig utformning rörande fönster och fönsterluckor samt ytterdörr och trapp.
  • Befintlig färgsättning av fasader i vit puts, vit färgsättning rörande fönster och vindskivor, brun färgsättning rörande fönsterluckor.
  • Befintlig utformning av trädgård med gångar av älvdalskvartsit.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

  • I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
  • Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
  • Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
  • I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: