Nygård 2
Ett mindre ett och ett halvplanshus med gulfärgad locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. Huset och gården är mycket välbevarad och berättar om de egnahem som uppfördes på 1930–talet.
Villan på Nygård 2 uppfördes kring 1930–talets mitt och är ett välbevarat exempel på dåtidens egnahemsbyggande. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Nygård 2
Byggherre: August Gustafsson
Byggår: 1934
Placering och översiktlig beskrivning
Ett mindre ett och ett halvplanshus med gulfärgad locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. Mot gården finns en frontespis med entré med tak i form av en balkong från övervåningen. Bredvid entrén finns en källaringång. Mot gatan finns en mindre takkupa. Fönstren är symmetriskt placerade tvåluftsfönster med tre spröjsade rutor per luft samt tre motsvarande fönster men med tre lufter. Fönstren har foder i mörkare gul kulör med dekorativ överliggare i enlighet med förekommande traditionella fönster från bondesamhällets byggnadsskick. Skorstensmuren är placerad på gårdssidans takfall nära nocken. Källargrunden är av betongsten och har tvåluftsfönster. Foder, knutbrädor, takfot och vindskivor har mörkare gul kulör. På gården finns två uthus av senare datum men i liknande stil. Trädgården omges av ett Gunnebostängsel.
Arkitekturstil
Ett mindre egnahem med många drag från traditionell byggnadskultur. Huset liknar en typ av monteringsfärdiga hus som tillverkades på Insjöns sågverk och såldes genom Svenska trähus.
Historik
Platsen var vid storskiftet 1819–1826 en del av Byåkern. Bygglovet för huset godkändes den 24 augusti 1934 av byggnadsnämnden i Leksands–Norets municipalnämnd. Den sökanden var August Gustafsson.
Värdebeskrivning
Nygård 2 har särskilt kulturvärde. Huset och gården är mycket välbevarade och berättar om de egnahem som uppfördes på 1930–talet, i välfärdssamhällets framväxt efter den stora depressionen kring år 1930.
Värden/var varsam med:
- Byggnadens befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel. Befintlig utformning av uthus.
- Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt lertegel. Befintlig utformning rörande skorsten.
- Befintlig utformning av sockel och locklistpanelen. Befintlig utformning rörande fasadkomposition och fönstersättning.
- Befintlig gul färgsättning rörande träpanel, mörkare gul färgsättning på fönsterfoder, knutbrädor, takfot och vindskivor, vit färgsättning på fönster.
Karta över kulturmiljöer
I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.
- I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
- Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
- Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
- I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.
Teckenförklaring till kartan
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.
Viktigt om bedömningar
Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.
De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.
Plan och bygglagen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidan uppdaterad: