Nises och Mases, Hedbys 8

Ett affärs– och bostadshus av tjockhustyp i modernistisk tegelarkitektur i slutet byggnadssätt mot Torget.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Nises och Mases, Hedbys 8

Byggherre: Erik Nises och Emil och Nils Mases

Entreprenör: Byggnadsfirma Nises & Mases

Arkitekt: Byggnadsingenjör Gunnar Lundin

Byggår: 1958

Placering och översiktlig beskrivning

Nises och Mases fastighet Hedbys 8 är placerad lång ut i sydöstra hörnet av Torget vid korsningen Faluvägen och Leksandsvägen. Byggnaden är ett affärs– och bostadshus i tre våningar av närmast tjockhustyp. Mot Faluvägen ansluter en byggnadskropp i en våning med sadeltak med förskjuten nock. Huvudbyggnaden har valmat tak täckt med tvåkupigt lertegel och kännetecknas av ett flertal takkupor i rödfärgad plåt mot kommunalhusets förgård i norr, mot Torget i väster och mot Faluvägen i söder. Sockeln är i marmor och omfattar hela bottenvåningens fasad som i övrigt präglas av stora skyltfönster med karmar av rostfritt stål. Porten till skobutiken är i rostfritt stål och kan vara ursprunglig. Fasaden är murad med tegel i 10–skiftigt munkförband med löpande koppsten. Fönstersättningen är symmetrisk och består av vita tvåluftsfönster omväxlande med bredare enluftsfönster. Mot väster och söder finns totalt åtta balkonger. Mot Torget är de något indragna i fasaden. Mot söder är balkongdörrarna i liv med fasaden men balkongerna ansluter på ömse sidor mot ett större burspråk i två våningar. Burspråket har breda fönster och samma utförande av fasaden som huset i övrigt. Balkongfronterna är av korrugerad plåt i ljust gul färg. Den lägre byggnadskroppens tegelfasad mot Faluvägen har vitmålats. På taket finns ett flertal skorstensmurar varav de två på takfallet mot Torget är mycket smala.

Arkitekturstil

Ett affärs– och bostadshus av tjockhustyp i modernistisk tegelarkitektur i slutet byggnadssätt mot Torget. Balkongerna och burspråket ger ett visst liv i en annars symmetrisk och strikt fasadkomposition. Det stilrena utförandet bryts av de oregelbundet placerade och rätt dominerande takkuporna i varierande storlek.

Historik

Platsen var vid tiden för storskiftet 1819–1826 en del av Byåkern. Byggnadsingenjör Erik Nises, född 1899, och Emil och Nils Mases från Siljansnäs hade bedrivit en omfattande byggnadsverksamhet i Stockholm från och med 1930–talet. De förvärvade tomten c:a 1956 och kom med sina byggnadsplaner att påverka frågan om kommunalhusets placering på östra sidan av Torget. På tomten fanns byggrätt med slutet byggnadssätt i tre våningar. På tomten uppfördes ett affärs– och bostadshus i tre våningar med inredd vind samt i en våning längs Faluvägen. Byggnadsnämnden hade synpunkter både på byggnadshöjd och takkupornas utformning. I byggnaden har diverse affärsrörelser funnits varav den mest långlivade är Einars skor med kulturhistoriskt värdefull neonskylt. I lokalerna mot sydöstra hörnet och mot Faluvägen har sedan tiden omkring år 1980 restaurang och nöjeslokaler funnits.

Värdebeskrivning

Byggnaden har kulturvärde och utgör ett välbevarat exempel på 1950–talets trevånings modernistiska affärs– och bostadsbebyggelse kring Torget med material av hög kvalité.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning med taktäckningsmaterial av lertegel.
  
• Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadkomposition med sockel, portar, fönstersättning, balkonger och burspråk.
  
• Befintlig utformning av fasadmaterial med tegel, befintlig utformning av balkongfronter, befintlig utformning av marmor i sockel, befintlig utformning av dörr och skyltfönstrens karmar av rostfritt stål och glas.
  
• Befintlig utformning av fönster och fönsteromfattningar.
  
• Befintliga färgsättning på tegelfasad och sockelns marmor, vit färgsättning på fönster och ljusgul färgsättning på balkongfronter.
  
• Befintlig utformning av neonskylt.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.