Nils Ericssons Järnhandel, Häradsdomaren 8

Nils Ericssons Järnhandel är en stor handelsgård med framträdande salsbyggnad mot Norsgatan och långsträckt sammanbyggt gårdshus i vinkel norrut.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Nils Ericssons järnhandel, Härads­domaren 8

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Stor handelsgård med framträdande salsbyggnad mot Norsgatan och långsträckt sammanbyggt gårdshus i vinkel norrut. Gården angränsar till Norsgatan i söder, Brömsgården i väster och Gamla Handelsbanken i öster.

Den gamla manbyggnaden mot Norsgatan är en reveterad salsbyggnad i 2 och ½ våning med sadeltak täckt av tvåkupigt taktegel. Ovanpå taket finns två utkragade tegelskorstenar inklädda i röd plåt. Byggnadens fasad är mot söder uppbyggd kring en stor frontespis med två symmetriska sidopartier intill. Fasadpartierna är uppbyggda med spritputsade ljusgula fasadfält som skiljs från varandra av rusticerade pilastrar i ljus rödbrun slätputs.

Byggnadens norra fasad följer i princip samma upplägg, men där finns ett stort trapphus med locklistpanel centrerat till byggnadens mitt. Karaktäristiskt för byggnaden är att en mycket stor och framträdande profilerad gesims löper längs hela fasadens överdel. Byggnadens vindskivor är också dekorerade med nätta profilsågningar. Byggnadens fönster på bottenvåningen är mot söder stora butiksfönster utan särskild fönsteromfattning. Entrén mot söder är indragen från fasadlivet och nås via en enkel stentrappa med smidesräcke på mitten. De flesta andra fönster är tvålufts träfönster där varje båge håller tre kvadratiska rutor avdelade med spröjs. Samtliga fönster är engelskt röda. Mot söder finns flera rikt dekorerade fönsteromfattningar i puts, och längst upp på fasaden finns en friliggande gipsdekor.

I vinkel med manbyggnaden finns en äldre faluröd timrad magasinsbyggnad/bod av ansenlig längd. Framför varje knutholk finns en vitmålad bräda. Byggnaden kröns av ett sadeltak som täcks av tvåkupigt taktegel. Mitt på byggnadens fasad finns en kran som nyttjades för att hissa upp varor till andra våningen. Över fasaden finns en utmärkande mängd ljusgula dubbelportar i trä, och flera äldre spröjsade vita tvåluftsfönster.

I hörnet mellan magasinsbyggnaden och manbyggnaden, mot Norsgatan, finns en liten timmerkur som idag inrymmer en pizzeria. Byggnadens fasad är inklädd i liggande ljus panel och avslutas ovantill i en kraftigt profilerad gesims. Färgsättningen är lika som på huvudbyggnaden.

Miljö och omgivning

Utanför byggnadens norra entré finns röd sandsten som marksten i en oregelbunden sättning. Ytan norr om byggnaden fungerar annars som en parkering och är asfalterad.

Arkitekturstil

Manbyggnaden har flera detaljer som anspelar på1800–talets nybarock, däribland den symmetriska fasadkompositionen, rusticerade pilastrar över knutholkar och hörn, den kraftiga profilerade gesimsen, fönsteromfattningar med motiv från växtriket och andra putsdekorer. Den profilsågade vindskivan anspelar på det sena 1800–talets snickarglädje.

Utmärkande detaljer

Manbyggnadens storlek. Gesimser och listverk. Fönsteromfattningar. Putsdekorationer högst upp på södra frontespisen. Profilsågad vindskiva.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden ger trots flera förändrade detaljer, däribland tillkomsten av skyltfönster i bottenvåningen, ändrad färgsättning, tillbyggnader i form av takkupor, balkonger och skärmtak ett välbevarat helhetsintryck. Fasadens utformning, fönster samt fönstersättningen på byggnadens övervåning.

Historik

År 1826 fanns på platsen en mindre gård tillhörande »Enkan Margareta Matsdotter«. I början av 1880–talet revs de gamla byggnaderna mot bygatan. Den befintliga byggnaden uppfördes 1885 av Nils Ericsson och Anders Fischer. Backollas Nils Ericsson kom på 1870–talet från Järna till Leksands–Noret och Fiskes där han hyrde rum. Han sydde kepsar som han gick omkring och sålde i gårdarna. Försäljningen var framgångsrik och tillsammans med Fisk Margareta och Fisk Anders Andersson (Anders Fischer) startade han en rörelse, som utvidgades och flyttade till det nyuppförda huset vid Norsgatan. Rörelsen, som hette Nils Ericsson & Co Manufaktur– och Klädeshandel, expanderade 1894 med järnhandel som först inrymdes i en liten tillbyggnad på östra gaveln av det större huset. Klädeshandeln drevs från 1892 av Carl Ohlson. Efter Nils Ericssons död 1901 övertog Anders Fischer hela företaget men han flyttade samma år till Stockholm då han fick generalagentur för AB Separator och småningom tog över Västeråsmaskiner i Morgongåva. Carl Ohlson blev chef för manufakturavdelningen och Anders Danielsson för järnhandeln. Lustigs Anders Danielsson, från Tibble, hade varit i Amerika, kom tillbaka till Leksand och grundade Leksands Hornorkester på 1890–talet och drev järnhandeln 1902–1933. År 1907 flyttade Carl Ohlson till Stora Gudmundsson och järnhandeln övertog lokalerna med magasin i den långa uthuslängan. Efter Anders Danielssons död 1933 omvandlades Nils Ericssons järnhandel till aktiebolag. På 1950–talet byggde man större magasinsbyggnader på Åkerö och på 1970–talet flyttade även butikslokalerna dit efter bilföretaget Bil & Buss med generalagentur på Volkswagen flyttat ut. Efter Nils Ericssons flyttat ut fanns Färg & Tapethuset i lokalerna och i lilla lokalen på östra gaveln låg Siljans Radio & TV. Senare har andra verksamheter flyttat in.

Från början var byggnaden vitputsad. Före sekelskiftet omkring år 1900 togs skyltfönster upp i fasaden. Det lär ha varit de första i Noret. Skyltfönstren har senare gjorts större. Viss ombyggnad gjordes på baksidan av trapphuset, efter ritningar av byggmästare Carl Ingels på 1930–talet. I den lilla tillbyggnaden på östra gaveln startade omkring 1930 en bensinmack, byggd av Anders Danielsson. Macken kom att bli försäljningsställe för oljebolaget Shell.

Värdebeskrivning

Nils Ericssons järnhandel har tillsammans med tillhörande magasinslänga särskilt kulturvärde. Anläggningen är ett av de bäst bevarade och mest kompletta exemplen på en av de handels– och hantverksgårdar som skapades av gamla bondgårdar i Noret vid omvandlingen från bondby mot tätort, och återspeglar en förändring i de sociala och ekonomiska förväntningar och funktioner som fanns på platsen. Med detta menas bland annat att bebyggelsen omdanades eller nyuppfördes i det sena 1800–talets omåttligt populära nystilar och med inspiration i konceptet »stenstaden«, samt att gårdarna i högre grad kom att användas för storhandel, hantverk och service istället för som bondgårdar. Utvecklingen från bondby till tätort avspeglar förövrigt i sin tur hur samhället som stort förändrades under det sena 1800–talet, och hur detta tog sig uttryck i Leksand. Nationella reformer så som skråväsendets avskaffande 1846 och näringsfriheten 1864 medförde till exempel att en mer omfattande handel kunde bedrivas på landsbygden, och det blev även möjligt för fler att starta verksamheter inom tillverkning och hantverk. Vidare har byggnaden en mycket hög utformningsmässig och materialmässig kvalitet med många detaljer som är tidstypiska för det sena 1800–talet och nybarocken, vilket förstärker värdet.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial. Befintliga tegelskorstenar.
• Befintliga profilsågade vindskivor.
  
• Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadkomposition, förhållandet mellan slätputs och spritputs och putsens befintliga färgsättning. Befintlig utformning på fasad och färgsättning beträffande trapphuset i norr. Befintlig färgsättning på kuren mellan manbyggnaden och magasinsbyggnaden.
  
• Befintliga putsdetaljer i form av rusticerade pilastrar över knutholkar och knutkedjor, gesimser, fönsteromfattningar och övriga dekorelement.
• Gesimsen på kuren mellan manbyggnaden och magasinsbyggnaden.
  
• Befintliga äldre träfönster, samt befintlig utformning beträffande fönster.
  
• Magasinsbyggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel. Befintliga fönster och dörrar. Befintlig färgsättning och befintlig utformning beträffande kranen på byggnadens västra långsida.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.