Munthes Hildasholm

Författaren och läkaren Axel Munthe lät uppföra gården som morgongåva till sin engelska hustru Hilda, född Pennington–Mellor år 1910.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Stengården, Munthes eller senare Hildasholm, Kyrkan 3

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö).

Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML).

Byggherre: Axel Munthe

Arkitekt: Torben Grut

Entreprenör: Byggmästare Hallmans Per Karlsson

Byggår: 1910

Placering och översiktlig beskrivning

Gården är belägen norr om Leksands kyrkogård mellan Barkdalsåkrarna och Siljan på utskjutande landtungor mellan sjölar och gropar i sandplatån högt ovanför strandplanen. Byggnaderna och de närmast omgivande trädgårdarna omgärdas av en vitputsad tegelmur mot odlingslandskapet. En uppfartsväg leder över åkermarken upp till Klockaregatan. Till gården hör en trädgårdsanläggning om fem olika trädgårdar i olika stil och med olika teman: »Den gula trädgården«, »enbusketrädgården«, »den sänkta trädgården«, »brunnsträdgården« och »fontänträdgården«. Samtliga trädgårdar är skapade av Hilda Munthe med hjälp av hantverkare och arbetskraft från bygden.

Arkitekturstil

Gården ritades av arkitekt Torben Grut med förebild i svensk stenarkitektur under 1500– och 1600–talen. Gården är strikt symmetriskt uppbyggd. En alléprydd uppfartsväg löper fram till en omgivande gårdsmur. Framför huvudbyggnaden finns en stenbelagd gård som flankeras av två likadana små flygelbyggnader med drag av huvudbyggnaden. Huvudbyggnaden i två våningar har solida kalkputsade murar, symmetriskt placerade smårutiga fönster och högt valmat tak täckt med tegel.

Historik

Författaren och läkaren Axel Munthe lät uppföra gården som morgongåva till sin engelska hustru Hilda, född Pennington–Mellor år 1910 på mark som arrenderades av kyrkan.

Gården ritades av arkitekt Torben Grut och entreprenör var byggmästare Hallmans Per Karlsson. Omfattningar av skulpterad sten kring portar utfördes av Nya stenhuggeriet i Leksand. På gården som kallades Stengården vistades sommartid framför allt Hilda med de två sönerna Peter Viking och Malcolm Grane. Axel Munthe kom mer sällan på besök. Drottning Viktoria övernattade på gården under kungaparets besök i Leksand 1924. På 1930–talet gjorde Hilda och sönerna med hjälp av vänner och folk från bygden ambitiösa uppsättningar av historiska spel. Efter Hilda Munthes död 1967 började gården kallas för Hildasholm. Sedan 1980 utgör Hildasholm en stiftelse och gården visas för besökare. Hildasholm förklarades som byggnadsminne 1988 och genomgick en omfattande renovering 1995. Ett uthus i trädgården har inretts som besökscentrum med café.

Värdebeskrivning

Hildasholm med husen, trädgårdarna och omgivande odlingslandskap öster och nordöst om gården har särskilt kulturvärde. Hildasholm är genom sin skala och omfattning men framför allt genom arkitekturen och materialvalet det mest originella och avvikande sommarnöjet i Leksand. I allmänhet berättar gården om Leksands attraktionskraft för turister och sommarboende från och med 1800–talets andra hälft under industrisamhällets framväxt och etableringen av så kallade sommarnöjen. I synnerhet berättar anläggningen om hur en av Sveriges mest kända läkare och författare, Axel Munthe, lockades av Leksandsbygden och lät skapa en fantasifull och mycket påkostad gård som säte för sin familj och sin släkts minnen och historia. Huset med inventarier och trädgårdar rymmer fantastiska historier och överraskningar. Hildasholm är en plats där gränserna för tid och rum upplöses. En plats där människor kan drömma och fantisera om verkligheten som man vill att den ska kunna vara, inte som den nödvändigtvis är.

Värden/var varsam med:

• Anläggningen är i sin helhet och i detalj mycket speciell och bör tillsammans med det omgivande landskapet betraktas som omistlig.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.