Mitti, Köpmannen 13

Gatuköket Mitti är en låg kvadratisk byggnad med flackt pulpettak med brun plåtsarg som i öster täcks av skyltar.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Mitti, Köpmannen 13

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggår: 1970

Placering och översiktlig beskrivning

Norr om Apoteket och Carl Ohlssons och öster om Leksandsvägen finns gatuköket Mitti. Byggnaden är i söder sammanbyggd med apotekshuset. I norr finns en stor parkeringsplats tillhörande Leksands kommun.

Gatuköket är en låg kvadratisk byggnad med flackt pulpettak med brun plåtsarg som i väster täcks av skyltar. Ovanpå taket i byggnadens nordvästra hörn finns två karaktäristiska skyltar med texten »mitti« som avdelas av en stor blå–vit–gul hörnskylt. Byggnadens tak skjuter ut som ett väderskydd över de norra och västra fasaderna. Takutsprånget är klätt med vita glesa brädor. Byggnadens fasader utgörs av vita kalksandstensmurar utan fönster mot öster, och av stora fönsterpartier och gul glasbetong som är belyst inifrån i norr och väster. Fönstren och glasbetongen inramas av ett listverk i rostfri stålplåt, och längs med fönstret finns även en lång disk i rostfri stålplåt. Byggnaden har enkla vita dörrar.

Arkitekturstil

Modernism, 1970–tal. Karaktärsdrag som tydligt anknyter till modernismen är byggnadens flacka takvinkel och rätblockiga form, samt att fasaden tydligt är utformad för att fylla funktionen av gatukök med en tydlig framsida och en tydlig baksida. Även de stora sammanhängande glaspartierna i norr och väster är typiska för modernismen.

Utmärkande detaljer

Den upplysta gula glasbetongen mot norr och väster, listverk och disk i rostfri stålplåt, byggnadens fönstersättning med en tydlig framsida och en tydlig baksida, det utskjutande skärmtaket och mitti–skyltarna.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är i sin helhet tillsynes välbevarad. En dörr har senare tagits upp i västra väggen. Skyltexterna har bytts från de ursprungliga »GATUKÖK, TIDNINGAR, TOBAK, CHOKLAD« till de nuvarande.

Historik

Marken var på 1820-talet åkermark, Byåkern. På stadsplanen, som antogs av municipalsamhället 1911, var här kvartersmark planerad. Bruket av åkermarken fortsatte dock långt fram på 1900-talet i större delen av kvarteret Köpmannen, som det benämndes från slutet av 1920-talet. I mitten av 1900-talet fanns Gudmundssons bageri med gaveln mot gatan i stort sett på samma plats som Mitti senare byggdes på. Ett stycke norr om bageriet uppförde fastighetsbolaget Gudmundsson år 1954–1955 Cityhallen, en avlång byggnad med kiosk och vänthall för bussresenärer. Redan från början var det klart att byggnaden skulle komma att flyttas då behov av att bygga i kvarteret enligt stadsplanen uppkom. Även den byggnaden låg med gaveln mot gatan. Kvarteret Köpmannens framtid behandlades vid återkommande diskussioner på municipalsamhällets byggnadsnämnds möten. Den nya Domushallen byggdes 1965–1966 varvid Cityhallen flyttades ned till platsen för nuvarande apoteket. Stora delar av kvarteret Köpmannen blev parkering. I början av 1970-talet öppnade Ica, Mårtas Livs mitt emot Domus. På södra delen av Torget öppnade Brasar-Gunnar en kiosk i början av 1960-talet. Familjen Gudmundsson, som ägde Stora Gudmundsson genom Gudmundssons fastighetsbolag, lade fram flera olika planer för en ny affärsbyggnad på bakgården av sin fastighet. Bageriet revs och den gamla och flyttade Cityhallen ersattes av den nya Mittikiosken som invigdes den 15 juni 1970. Vid kiosken gick det att köpa snabbmat och på en skylt visades ställningen i den pågående omgången av ishockeymatcher. Senare på 1970-talet stod så den byggnad klar där idag bland annat apotek är inrymt och som byggdes ihop med Mitti.

Värdebeskrivning

Mitti har ett kulturvärde. Den karaktäristiska kiosken som uppfördes år 1970 kan berätta om hur Norets sociala och ekonomiska »centrum« under efterkrigstiden och framför allt från och med 1960–talet kom att förflyttas från Norsgatan upp mot Torget. Som ett led i detta etablerades nya mötesplatser i form av bland annat Mitti och Konditori Siljan.

Byggnadens funktion som kiosk kan även berätta om hur olika verksamheter som tidigare inrymdes i specialbutiker under efterkrigstiden i hög grad kom att förläggas till friliggande och mer lättillgängliga kiosker, ofta intill parkeringar och vägar, något som även sammanföll med att bilismen växte sig allt större.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig fasadutformning beträffande i vit kalksandsten (mexisten) med mörka fogar.
  
• Befintlig fasad beträffande upplyst gul glasbetong och glaspartier mot norr och väster.
  
• Befintliga detaljer i rostfri stålplåt.
  
• Befintlig sarg i brun plåt och befintliga skyltar (mitti–skyltarna och blåa kvadrater) på taket vid byggnadens nordvästra hörn.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.