Missionskyrkan

Missionskyrkan är en nygotisk frikyrkobyggnad från 1911 och är i sin helhet utmärkande beträffande sin storlek, form och allmänt påkostade utformning.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Missionskyrkan, Missionskyrkan 2

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Leksands Missionsförsamling

Entreprenör: Byggmästare Olof Bröms

Arkitekt: Byggmästare Olof Bröms

Byggår: 1911

Placering och översiktlig beskrivning

Nygotisk frikyrkobyggnad från 1911 nordväst om korsningen mellan Fiskgatan och Faluvägen. I väster finns Sammilsdal. Byggnaden har en rektangulär form med två torntillbyggnader i öster och mindre korsarmar mot norr och söder, varav den norra är den största. I nordväst mellan koret och korsarmen finns en sentida påbyggnad. Det finns även liten kvadratisk garagebyggnad med tälttak och en lanternin nordväst om byggnaden. Garagebyggnaden är inklädd i gul locklistpanel.

Byggnaden vilar på en sockel i huggen granit och har en spritputsad ljusgul fasad som avdelas av vita slätputsade profilerade listverk. Även sådant som knutar, fönsteromfattningar och den profilerade gesimsen är vita och utförda i slätputs.

Fasadfälten på tornen i öster är slätputsade i samma kulör som övriga fasadfält. Det norra tornets översta del har dock fasad i skiffer med listverk av koppar. Byggnaden kröns av branta sadeltak täckta med skiffer och listverk samt hängrännor i koppar. Tornet av en brant spira med ett kors högst upp. Ovanpå långhusets tak finns i väster tegelskorstenar med enkel utkragning upptill. På den norra korsarmen finns takkupor med djupa fönsternischer som omfattas av vita slätputsfält avgränsade av kraftigt profilerade listverk.

På långhusets och korsarmarnas sidor är de flesta av byggnadens fönster spröjsade, höga och spetsbågiga. Mot väster finns även en mängd symmetriskt utplacerade flaggfönster där fönsteromfattningarna på bottenvåningen och övervåningen hänger samman i vertikala vita fält med enkla dekorationer. På korsarmen mot söder finns två spetsbågiga fönster grupperade under ett spetsbågigt fasadfält med ett runt fönster i mitten. Även mot söder finns ett speciellt fönsterparti bestående av ett högt spetsbågigt fönster som omgärdas av två mindre inuti ett spetsbågigt fasadfält med slätputs som kröns av ett rundfönster. Inuti fasadfältet står »Missions–kyrkan« med vita putsade bokstäver. På byggnadens torn i öster finns enkla smala fönster med spröjs. Samtliga fönster är engelskt röda och i trä. Många fönster är sannolikt ursprungliga och har detaljer så som vinkeljärn och äldre gångjärn bevarade. Byggnaden har flera ingångar som nås via engelskt röda trädörrar. De två mest framträdande entrépartierna är byggnadens huvudentré belägen på långhusets östra fasad, samt en mindre entré på den östra sidan av den norra korsarmen. Huvudentrén nås via en enkel granittrappa med smidesräcken och består av ett gotiskt valv med komplexa profilerade dörromfattningar och pilasterverk med kannelyrer under spetsbågiga putsvalv.

Ingången är en pardörr i trä som är engelskt röd och har detaljer i svart smidesjärn. Ovan portarna finns ett komplext överljus med liggande rutor avdelade med spröjs. Entrén till den norra korsarmen utgörs av en vit slätputsad farstu med brant sadeltak och ett spetsbågeformat dörrvalv. Ingången utgörs av en snickrad trädörr med spetsformigt överljus som har rombformade rutor.

Miljö och omgivning

Kyrkobyggnaden står på stor tomt invid Sammilsdal. Tomten omgärdas av ett smidesstaket på granitstolpar. Mot Faluvägen i söder finns några björkar, och även mot Sammilsdal finns växtlighet. Den norra delen av tomten är en parkeringsplats och där finns två äldre parklyktor med klotarmatur. Söder om kyrkobyggnaden finns en flaggstång med granitbas.

Arkitekturstil

Nygotik. Karaktärsdrag som tydligt återknyter till stilen är den rika förekomsten av spetsbågsformer, tornspirans utformning samt entrépartiernas utformning.

Utmärkande detaljer

Byggnaden är i sin helhet utmärkande beträffande sin storlek, form och allmänt påkostade utformning. Särskilt utmärkande är byggnadens fönster, entréparti, dörrar, torn och det skifferlagda yttertaket.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick: Byggnaden är till sin karaktär tillsynes välbevarad från tiden då den uppfördes, bortsett från tillbyggnaden i nordväst som förvisso delvis är anpassad till byggnadens stil, men är i en avvikande kulör samt med delvis annorlunda detaljutformning. Ursprungliga plåtdetaljer på taket har också utbytts mot koppar i en sentida renovering.

Historik

År 1826 var här åkermark som hörde till häradsbokhållare Ros. Missionsförsamlingen lät uppföra kyrkan 1910–11 då den äldre möteslokalen »Bönan« hade blivit för liten för församlingens behov. Markinköp gjordes på en central tomt i det nya municipalsamhället. Drivande var predikanten, byggmästaren och före detta disponenten på Norsbro sågverk, Anders Haglund. Graniten till sockeln fördes över Österviken från Grytnäs som hade både stenbrott och stenhuggartraditioner. Kyrkan fick elektriskt ljus 1912. Tegelväggarna vitrappades 1913. Altartavlan målades 1914–15 av Kers Lars från Lima, en sentida dalmålare.

Från början fanns i byggnaden en stor sal med läktare som totalt rymde 700 personer, en mindre sal för 150 personer, ett rum och kök för vaktmästare, predikantrum, församlingskök, predikantbostad på andra våningen samt två rum på tredje våningen. Ovanpå lilla salen byggdes 1919 en bostad om tre rum och kök. Omkring 1990 gjordes en utbyggnad norrut. På 2010–talet lades det ursprungliga skiffertaket om, varvid järnplåt byttes mot kopparplåt, samtidigt lagades och avfärgades fasaden. Vidare reparerades skorstenarna.

Värdebeskrivning

Missionskyrkan med gårdshus och staket har särskilt kulturvärde och berättar om frikyrkornas och folkrörelsernas framväxt, storlek och samhälleliga betydelse under industrisamhällets framväxt. Den imponerande och välbevarade kyrkobyggnaden berättar också om den snabba utvecklingen av tätorten Noret och tillkomsten av en märkesbyggnad i det unga municipalsamhället vid tiden omkring sekelskiftet år 1900. Byggnaden är dessutom uppförd i nygotisk stil, vilket var vanligt beträffande mer påkostade missionsbyggnader från tiden. Byggnaden har bibehållit många äldre detaljer och har överlag mycket hög utformningsmässig, arkitektonisk och materialmässig kvalitet, vilket förstärker värdet.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintligt takmaterial samt fasadmaterial på nordöstra tornet i form av skiffer med listverk i koppar. Befintligt torn med befintlig tornspira och torndekor.
• Befintliga tegelskorstenar. Befintliga takkupor.
  
• Befintlig utformning beträffande förhållandet mellan slätputs och spritputs, putsdekorer så som lisener, pilastrar, gesimser, spetsbågar, fönsteromfattningar, dörromfattningar, friser och midjelister. Befintlig utformning beträffande de utsirade orden »1911« och »Missions–kyrkan« på det södra tornet samt västfasaden. Befintlig fasadkomposition, fönstersättning och färgsättning.
  
• Befintliga fönster och dörrar samt överljus. Befintliga fönsteromfattningar.
  
• Befintliga entrépartier med putsdetaljer, granittrappor, smidesräcken och plåt–/skiffertak.
  
• Befintlig grund/sockel i huggen granit.
  
• Befintliga järnstaket med staket– och grindstolpar i huggen granit. Befintliga järngrindar.
  
• Befintlig flaggstång med granitstödstolpe.
  
• Det kvadratiska gårdshuset i sin helhet med tälttak täckt av tvåkupigt taktegel med en lanternin på toppen samt gul locklistpanel och två större garageportar.
  

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.