Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Mellanåkern 4

Huset är uppfört i 1920–talsklassicism med förebild i äldre svensk småstadstradition.

Mellanåkern 4, ett mindre bostadshus i lågmäld klassicistisk stil typisk för 1920–talet.

Mellanåkern 4, ett mindre bostadshus i lågmäld klassicistisk stil typisk för 1920–talet. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Mellanåkern 4

Byggherre: Fröken Anna Bröms

Arkitekt: Byggmästare Carl Ingels

Byggår: Omkring år 1923.

Placering och översiktlig beskrivning

Ett mindre bostadshus med två byggnadskroppar i vinkel. Den ena längs med Hantverkaregatan och den andra tvärställd in mot gården. Huset är i ett och ett halvt plan med brant sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. Fasaden är slätputsad och avfärgad i ljust gul kulör med vita knutar med kapitäl och hörnpilastrar samt den profilerade gesimsen. Grunden är i huggen småsten. Fönstren är tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Skorstensmuren har dekorativt överstycke och sitter på vinkelbyggnadens nock. Huset är indraget från gatulinjen och har en lång trädgård in mot kvarterets mitt.

Arkitekturstil

Huset är uppfört i 1920–talsklassicism med förebild i äldre svensk småstadstradition.

Historik

Platsen var vid storskiftet 1819–1826 en del av Mellanåkern vilken har gett namn åt kvarteret. Huset uppfördes omkring år 1923 av fröken Anna Bröms. För ritningarna stod byggmästare Carl Ingels.

Värdebeskrivning

Mellanåkern 4 har kulturvärde. Hus och trädgård är mycket välbevarade och berättar om utvecklingen av Leksands–Norets municipalsamhälle efter första världskriget med byggnation av egnahem och med arkitektonisk förebild i äldre svensk småstadstradition.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadens befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt lertegel. Befintlig utformning rörande skorsten.
  • Befintlig utformning av sockel och den slätputsade fasaden med arkitektoniska detaljer såsom hörnpilastrar, kapitäl och takfoten. Befintlig utformning rörande fasadkomposition och fönstersättning.
  • Befintlig ljusgul färgsättning rörande putsen, vit färgsättning rörande arkitektoniska fasaddetaljer och fönster, grå färgsättning rörande sockeln.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

  • I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
  • Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
  • Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
  • I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: