Mejeriet, Noret 62:50

Mejeriet är uppfört i en och ½ våning år 1914. I Noret är det ovanligt med byggnader som bär en så utpräglad jugendstil som denna byggnad.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Mejeriet, Noret 62:50

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Leksands andelsmejeriförening

Entreprenör: Byggmästare Olof Bröms

Arkitekt: Byggmästare Olof Bröms

Byggår: 1914

Placering och översiktlig beskrivning

Mejeri i 1 och ½ våning uppfört 1914. Byggnaden angränsar mot Norsgatan i norr. I öster finns kvarteret Domaren och i väster Bryggaren 1. I söder finns några garage samt nyare flerbostadshus i sluttningen mot Österdalälven.

Mejeribyggnaden vilar på en sockel av huggna liggande granitblock. Byggnadens fasad är i huvudsak slätputsad vit. Fasaden pryds även av vissa framträdande tegelinslag, exempelvis i form av fönsteromfattningar och en väl tilltagen profilerad gesims som löper runt hela fasaden. Byggnaden kröns ovantill av ett brant mansardtak med många takkupor. Taket är täckt av tvåkupigt taktegel med detaljer i falsad skivplåt. Ovanpå finns två karaktäristiska tegelskorstenar med avsmalnande form och utkragning ovantill. Taket genombryts av flera takkupor med fönster till byggnadens takvåning. Dessa har antingen tegel eller putsfasad. I hörnet mot Norsgatan–Hagagatan finns särskilt framträdande takkupor med putsdekorationer så som orden »Mejeri« och »1914«. Byggnadens fönster är på bottenvåningen bland annat perspektivfönster med en liggande överluft. Det finns också enklare tvåluftsfönster samt på byggnadens västra sida ett mycket stort spröjsat fönster med 32 stående rutor i totalt 8 bågar. Fönstren på övervåningen är i huvudsak valvbågiga flaggpostfönster. Mot väster finns ett framträdande tornformat trapphus som leder upp till byggnadens övervåning.

Arkitekturstil

Jugend. Karaktärsdrag som tydligt återknyter till stilen är byggnadens form och volym, takform, tegeldekorationer, skorstenarnas form, putsade fönsteromfattningar och fönstrens utformning på övervåningen.

Utmärkande detaljer

Byggnadens takkupor med dekorelement i puts och tegel. Byggnadens avsmalnande och höga skorstenar. Det stora spröjsade fönstret mot väster. Trapptornet mot väster. Byggnaden är utförd i tegel, vilket är ovanligt i Noret där många hus annars har timmer– eller trästomme, även putsade hus. Det är dessutom ovanligt med byggnader som bär en så utpräglad jugendstil, även om många hus tillkommit under samma period.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick: Byggnadens norra del är tillsynes välbevarad från tiden då byggnaden uppfördes, dock har vissa fönster– och dörrbyten genomförts. Den södra delen av byggnaden är sannolikt nyare än den norra, möjligen uppförd kring 1900–talets mitt. På 1970–talet fanns en lastkaj på byggnadens västra sida, som numer är riven.

Historik

Enligt storskifteskartan 1826 låg här »Väfvare Våhlbergs Enkas arfvingar«, en glest kringbyggd gård. Bagarmästare Anders Gudmundsson, som flyttat tillbaka till Leksand på 1880–talet, startade här 1887 ett bageri med kaffeservering. Brödet levererades genom en äldre man, kallad »kungen«, som varje morgon körde ut bröd på sin så kallade »räv«, ett slags kärra. Omkring 1897 flyttade han rörelsen till Stora Gudmundsson. De gamla lokalerna kallades 1899 för »Gamla bageriet«. Vid branden 1902 förstördes gården. Efter branden uppfördes en mindre envånings, rödfärgad träbyggnad med gavel och ingång mot gatan. Sommartid drev här Ulla Nyberg servering: Ullas café.

År 1912 bildades Leksands Andelsmejeriförening efter initiativ av Lind Lars Larsson på en jordbrukarkurs, som ordnats av hushållningssällskapet i Gärde folkskola 1911. Förslaget omfattade även uppförandet av ett gemensamt mejeri för socknen. Redan på 1880–talet hade bymejerier startats i några av Leksands byar men driften av dessa blev problematisk. I januari 1913 hade Leksands Andelsmejeriförening fått ihop de 300 andelarna och kunde hålla konstituerande stämma. Planerna på byggandet av ett mejeri tog genast form och inom en månad hade man köpt en tomt norr om bryggeriet av bagarmästare Anders Gudmundsson. Byggmästare Olof Bröms fick i uppdrag att göra ritningar. Efter nödvändig minskning av planerna uppdrogs Olof Bröms att uppföra byggnaden. Mejeriet stod klart i augusti 1914 till en kostnad av 21 400 kronor.

Lokalerna i mejeriet bestod av ysteri, pressrum, paraffineringsrum, lager, maskinsal, tvättstuga och badrum samt lägenhet en trappa upp. Transporterna av mjölk skulle ordnas byavis med körlag. Ganska snart inträdde en kristid under första världskriget och konsumenterna ordnade protestmöte mot föreningens prispolitik på Sveasalen. En konkurrenssituation förelåg också med Hjortnäs mejeri, som inte ville uppgå i Leksands mejeriförening. De hårda konkurrensförhållandena mellan Dalarnas mejerier ledde till bildandet av Dalarnas mejeriförening 1929, som 1933 övertog driften av mejeriet i Leksand.

Själva mejerifastigheten såldes till Dalarnas mejeriförening 1953 och Leksands Andelsmejeriförening upphörde 1961. Omkring år 1970 lades produktionen vid mejeriet i Noret ned. På 1970–talet tillverkades Siljans glass i lokalerna. Metro ljusreklam höll även till i byggnaden en period och omkring år 1979 Siljans lax. Leksandsbostäder tog över fastigheten på 1980–talet och hyrde ut den till bland andra Leksands krukmakeri.

Ullas café övertogs möjligen av Anders Gudmundsson som vid tomtförsäljningen till mejeriföreningen fick rätt att fortsätta med kaférörelsen i tio år. Här intog kuskarna som körde mjölk till mejeriet sitt kaffe. År 1924 inlöste mejeriföreningen kafébyggnaden för 1 500 kronor och fortsatte att driva kaféet under namnet Mejeri Café till 1961. Byggnaden revs strax därpå.

Värdebeskrivning

Mejeriet har särskilt kulturvärde. Mejeriet är en mycket karaktäristisk byggnad med synnerligen höga utformningsmässiga, materialmässiga och arkitektoniska kvaliteter. Den karaktäristiska formen och de speciella detaljerna i jugendstil berättar om det tidiga 1900–talets arkitekturideal i Leksand. Byggnaden kan även berätta om det framväxande mejeriväsendet i Leksand under 1900–talet och hur livsmedelsproduktionen förändrades och blev mer centraliserad i och med industrisamhällets intåg i Leksand.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Byggnadens befintliga trapptorn.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial i form av tvåkupigt taktegel och falsad plåt. Befintliga tegelskorstenar.
  
• Befintliga takkupor med befintliga dekorelement i tegel och puts. De i putsen utsirade ordet »Mejeri« och årtalet »1914«.
  
• Befintlig utformning beträffande fasadmaterial med vit slätputs och tegelornament, befintlig fasadkomposition och fönstersättning. Befintlig tegelgesims.
  
• Befintliga fönster på byggnadens övervåning, i takkupor samt i det stora fönstret med 32 rutor på bottenvåningen mot öster. Beträffande övriga fönster, utformning lika ursprunglig. Befintlig utformning beträffande fönster– och dörromfattningar i tegel eller slätputs.
  
• Befintlig grund/sockel i huggen granit.
  

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.