Lundinska huset, Grönstedt 17

Smalt affärs- och bostadshus i två våningar, ritat av Gustaf Ankarcrona, ursprungligen med nyrenässanskaraktär men ombyggt i funktionalistisk stil.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Lundinska huset eller senare Mårtas fastighet, Grönstedt 17

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: John Lundin

Entreprenör: Byggmästare Anders Lindgren

Arkitekt: Gustaf Ankarcrona. Ombyggnad c:a 1938 E. Th. Ågren

Byggår: 1902–05

Placering och översiktlig beskrivning

Långsträckt smalt affärs– och bostadshus uppfört efter Noretbranden 1902-05 i två våningar vid hörnet Norsgatan–Hantverkaregatan. Till byggnaden hör också en låg gårdslänga som löper från byggnadens nordöstra hörn och norrut. Väster om byggnaden ligger Z–torget, i öster Gamla Handelsbolaget. I söder finns Norsgatan och på andra sidan Grönlundska fastigheten. I norr finns före detta Jonssons möbler. Lundinska huset ombyggdes kraftigt kring 1900–talets mitt och förlorade därvid sin ursprungliga jugendkaraktär.

Byggnaden vilar på en sockel delvis i huggen granit, delvis gråputsad. I hörnet mellan Norsgatan och Hantverkaregatan finns en stor granitramp med smidesräcken. Byggnadens fasad domineras av stora partier med spritputs som är avfärgat i en bruten vit kulör. På bottenvåningen mot Z–torget finns stora skyltfönster. På övervåningen mot såväl Z–torget som Norsgatan finns flera tvåluftsfönster samt perspektivfönster med sidoluft från tiden kring 1900–talets mitt. Samtliga av dessa fönster har karmar och bågar i trä utan spröjs. Samtliga fönster har slätputsade mörkröda fönsteromfattningar, och mot Z–torget röda markiser. Det finns två ingångar till byggnaden från väster. Dels i det indragna avfasade hörnet mellan Norsgatan och Hantverkaregatan/Z–torget, dels mitt på fasaden mot Z–torget. Vid båda ingångarna finns nyligen rödfärgade trädörrar från tiden kring 1900–talets mitt. På byggnadens baksida finns två ingångar med grönmålade karosseripanelsdörrar. Byggnaden kröns av ett brant valmat tak med tvåkupig taktegeltäckning. I söder mot Norsgatan finns en liten skorsten i tegel med enkel utkragning.

Gårdshuset som beskrivs ovan är sammanbyggt med en byggnad tillhörande Gamla Handelsbolaget. Byggnaden har ett flackt pulpettak som är täckt av trapetskorrugerad plåt samt en fasad av äldre ljust grå liggande spontpanel. Byggnadens dörrar, också med liggande panel, är gröna och omgärdas av röda brädfodringar. Ovan dörrarna finns äldre överljus.

Arkitekturstil

Funktionalism. Byggnaden är till sin nuvarande karaktär funktionalistisk, med en enkel fasadutformning utan särskilda dekorationer samt med stora fönsterpartier i bottenvåningen. Byggnadens fasad har överlag fått en sammansättning som är typiskt funktionalistisk, med en glasdominerad bottenvåning och en mer sluten övervåning. Hus i klassicistisk stil har ofta en omvänd utformning med tung botten och nättare övervåningar.

Utmärkande detaljer

Byggnaden är ovanligt smal, särskilt som den framträder från Hantverkaregatan norrifrån.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är helt ombyggd kring 1900–talets mitt, men med många välbevarade detaljer i form av exempelvis fönster och dörrar från den perioden. Gårdshuset är förutom det utbytta taket och förändrad färgsättning välbevarat från tidigt 1900–tal, bland annat med bevarade dörrar och bevarad äldre fasspontad liggande panel.

Historik

Efter mitten av 1800–talet drev Grönstedt ett kopparslageri på fastigheten. I branden 1902 förstördes gården. Den nya byggnaden uppfördes av byggmästare Anders Lindgren för handlande John Lundin från Insjön och stod klar hösten 1905. Lundin dog emellertid och rörelsen övertogs 1908 av tre systrar Andersson under namnet Anna Andersson Manufaktur & Kappaffär. I gårdshuset sysselsatte rörelsen på 1920–talet 5–6 flickor som damskräddare samt ytterligare tillskärare. Rörelsen såldes 1938 och kom 1941 i ägo av Martin Friskopf från Rättvik. År 1947 var butiken känd som Varukompaniet och ägdes av G Zetterling. I en mindre del av byggnaden med ingång mot Norsgatan öppnade 1908 en herr Lilja charkuteriaffär. Via en rad andra ägare kom den 1916 i Anders Mårtas och Richard Johanssons händer. Sedermera drevs den vidare enbart av Mårtas under namnet Mårtas Livsmedel AB och finns sedan början 1970–talet vid Torget, som Ica–butik.

Byggnaden uppfördes i två våningar i liggande spontpanel med ett lågt midjeband av stående spontpanel. I fasaden längs Norsgatan respektive Hantverkaregatan fanns stora skyltfönster och på övervåningen flera stora fönster samt en balkong mot Norsgatan. Tidens vurm för jugend satte sina spår på ett mycket spännande sätt. Förutom att fönstrens övre lufter var småspröjsade bröt tre halvcirkelformade takkupor från takfoten upp det valmade och målade taket i plåt. De två största takkuporna bestod dels av ett halvcirkelformigt fönster i småspröjs och fylldes vidare ut av ett listverk i form av solstrålar. Senare har huset byggts om och exteriören kraftigt förändrats med ny fasad och nya fönster. Allt som påminner om spontpanel och jugend är borta.

Fastigheten ägdes under flera decennier kring 1930–talet av Johannes Melander. Under framför allt 1930– och 1960–talen ändrades byggnadens utseende i grunden. År 1936 byttes ursprungliga fönster i nedre botten till skyltfönster och 1938 bytes ytterligare rumsfönster mot skyltfönster efter ritningar av E Th Ågren. År 1964 putsades fasaderna i ljusgrå spritputs och snickerierna målades vita.

Värdebeskrivning

Lundinska huset har särskilt kulturvärde. Byggnaden uppfördes ursprungligen som ett jugendpalats med utpräglad sekelskifteskaraktär men omdanades i perioder under den moderna epoken från 1930–talet och framåt för att möta nya ideal och funktioner i tätortsutvecklingen i Leksand och kan därför berätta om de förutsättningar, ideal och krav som styrde bebyggelseutvecklingen under perioden. Däribland kan de stora fönstren berätta om ökade krav på ljusinsläpp. Den avskalade fasaden minner om funktionalismens äkthetsideal där »onödiga« detaljer togs bort till förmån för fasader där vackra material och en synbar funktion utgjorde de främsta dekorationerna. Byggnadens karaktär som den framträder idag är utpräglat funktionalistisk och utgör närmast ett gott exempel på stilen i Leksand, som är särskilt framträdande kring Z–torget. Öster om byggnaden finns ett gårdshus med fasspontad ljusgul liggpanel som sannolikt är jämngammal med huset, dock bevarat i sin ursprungliga stil.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial i form av tvåkupigt taktegel. Befintliga tegelskorstenar.
  
• Befintlig utformning beträffande förhållandet mellan spritputs och slätputs samt byggnadens fasadkomposition och fönstersättning.
  
• Befintliga fönster och dörrar.
  
• Gårdshuset i sin helhet, i synnerhet byggnadens dörrar med omfattningar och överljus samt den fasspontade liggande panelen.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.