Linges, Lundstäkten 2

Linges är uppfört i amerikansk villastil år 1922 av en svensk-amerikan. Karaktärsdrag som är tydligt anknutna till stilen är den komplexa byggnadsformen med burspråk, utskjutande byggnadsvolymer och det mångformiga taket.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Linges, Lundstäkten 2

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Peter Hesselius, Djura

Entreprenör: Byggmästare Hallmans Per Karlsson

Arkitekt: Byggmästare Hallmans Per Karlsson

Byggår: 1921

Placering och översiktlig beskrivning

Bostadshus i två våningar med tillhörande gårdshus i nordväst. Byggnaden angränsar till Rättviksvägen i syd, Persgården i öst och Lång Karls i sydväst.

Bostadshuset vilar på en grund av huggen granit, som övergår i en mångformig byggnadskropp med blågrå spritputsade fasadfält som avgränsas av väl tilltagna listverk i vit slätputs. Ovantill kröns byggnaden av ett mångformigt tak – i grunden ett valmat sadeltak med två symmetriska tegelskorstenar som därtill utbreder sig genom flera utstickande volymer och takkupor som kröns av vanliga sadeltak. Taket täcks av tvåkupigt taktegel. Byggnaden har många olika former av fönster, mest framträdande är de stora fyrluftsfönster bestående av en liggande blyspröjsad fönsterluft med gula fönsterglas ovan tre stående fönsterlufter på fasaden mot Rättviksvägen. Det finns även stående smala tvåluftsfönster där karmen avdelar bågarna horisontellt, samt flaggfönster av olika slag.

Byggnaden har ett stort entréparti med farstukvist sammanbyggd med veranda och balkong mot Rättviksvägen. Farstukvistens– och verandans front är ett svart enkelt smidesräcke, dess hörnstolpar är karaktäristiska fyrkantiga pelare i slätputs. Byggnaden har även en karaktäristisk ytterdörr i trä med runt fönster.

Gårdshuset har en trubbvinklig form med pulpettak som täcks av tvåkupigt taktegel. Ovanpå taket finns en enkel tegelskorsten. Byggnadens fasad utgörs i huvudsak av rödfärgad panel, med vita nytillkomna garageportar samt vita fönster varav vissa med spröjs.

Miljö och omgivning

Mot Rättviksvägen finns en enkel terrassmur med sandstensblock som front.

Arkitekturstil

Amerikansk villastil á tidigt 1900–tal. Byggnaden uppfördes 1922 av svensk–amerikanen Peter Hesselius, som flyttat in till Noret närmast från Djura. Karaktärsdrag som är tydligt anknutna till stilen är dess komplexa byggnadsform med burspråk, utskjutande byggnadsvolymer och det mångformiga taket. Byggnadens entrékomposition med farstukvist, balkong och stor veranda som löper runt ett hörn är också typiskt för amerikanska villor under tidigt 1900–tal.

Utmärkande detaljer

Byggnaden i sin helhet men särskilt dess form, entréparti, balkonger, veranda, ytterdörr och fönster. Sandstensmuren mot Rättviksvägen.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är i sin helhet tillsynes välbevarad. Gårdshuset är i högre utsträckning förändrat, men med vissa äldre detaljer, exempelvis i form av en tegelskorsten.

Historik

På platsen fanns 1826 Skomakargärdet. Peter Hesselius, från Djura, beviljades bygglov för villabyggnad med uthus den 4/1 1921. Hesselius var svensk–amerikan och huset uppfördes för att visa folk i Leksand hur ett riktigt hus skulle se ut. Gården övertogs efter något år av folkskoleinspektören Karl Linge (1879–1968). Därav namnet Linges.

Värdebeskrivning

Linges har särskilt kulturvärde. Byggnaden uppfördes i en mycket karaktäristisk amerikainspirerad villastil av en svensk–amerikan och har mycket höga utformningsmässiga, materialmässiga och arkitektoniska värden. Byggnaden kan även berätta om hur världen blev allt mer internationaliserad under det tidiga 1900–talet, och hur det tog sig uttryck i Leksand. Gårdshuset som tillhör Linges är beläget på ett för Noret karaktäristiskt sätt i ett konglomerat av flera liknande och tätt placerade sådana byggnader mitt i kvarteret. De många gårdshusen som fortfarande finns bevarade i Noret kan berätta om stadsplanen under tidigt 1900–tal och de planeringsideal som föregick den, däribland tanken om trädgårdsstaden, en idé som bland annat återspeglas genom byggnadens placering mitt på tomten. Tanken om trädgårdsstaden syftade till att i motsats till tanken om den slutna stenstaden skapa och främja områden där gaturummen upplevdes som öppna, grönskande och med variationsrikedom. Som ett led i detta placerades byggnaderna ofta indragna från gatulinjen och utrymmet däremellan fylldes med växtlighet.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintliga burspråk.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial. Befintliga skorstenar. Befintlig utformning beträffande takutsprång och vindskivor.
  
• Befintlig utformning beträffande förhållandet mellan spritputs och slätputs, fasadkomposition och färgsättning.
  
• Befintlig fönstersättning samt befintliga fönster som är blyspröjsade. Befintlig utformning beträffande fönster.
  
• Befintlig farstukvist och veranda med hörnstolpar och smidesstaket. Befintlig ytterdörr.
• Befintlig balkong med snickeridetaljer ovan entrépartiet.
  
• Sandstensmuren mot Rättviksvägen.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.