Lind Fredriks, Köpmannen 16

Två tvåvånings affärs– och bostads­hus längs Hantverkaregatan samt en före detta magasinsbyggnad med gavel mot gatan.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Lind Fredriks, Köpmannen 16

Placering och översiktlig beskrivning

Två tvåvånings affärs– och bostads­hus längs Hantverkaregatan samt en före detta magasinsbyggnad med gavel mot gatan. De två större husen har ljusgul liggande spontpanel med knut­brädor, midjelistverk och gesimser i kontrasterande kulör. Det norra huset har symmetriskt placerade korspostfönster med rödfärgade bågar och foder medan det södra huset har likadana fönster på övervåningen medan bottenvåningen har tre skyltfönster och ett större inskjutande entréparti med baldakinliknande skärmtak. Det södra huset är hopbyggt med magasinsbyggnaden med en lägre förbindelse som också har skyltfönster. Magasinet har även det skyltfönster mot Hantverkaregatan samt en inskjutande dörr. Övervåningen har fasad av stående spontpanel. Samtliga byggnader har sadeltak täckt med tvåkupigt taktegel.

Arkitekturstil

Det norra affärs– och bostadshuset är en typisk salsbyggnad. Båda husen är i timmer med sparsmakad träpanel i sent 1800–talsutförande. Nuvarande träpaneler troligen tillkomna i slutet av 1900–talet.

Historik

Vid storskiftet 1819–1826 var tomten en del av Byåkern. Kring 1880 fanns en vägsträckning över åkrarna i nuvarande Hantverkaregatans läge. Den kallades Östra vägen eller Sjukstugevägen eller Grönstedt–sjukstugevägen och var 784 meter lång. Benämningen Hantverkaregatan finns åtminstone kring sekelskiftet år 1900, Namnet nämns exempelvis i samband med branden i Noret 1902. Den södra byggnaden uppfördes i timmer 1895 som ordenshus för Templet nr 82 Dalpilen Noret. Byggmästare var Lassas Erik Hansson från Styrsjöbo. Lassas Erik Hansson var för övrigt iblandad i det konsortium som startade Leksands Åkdonsfabrik nere vid älvstranden 1899. I Templet fanns Norets första biografsalong. Efter logen flyttat hyrdes lokalerna av Nyléns accidenstryckeri, det vill säga ett tryckeri som tryckte reklamblad, visitkort och liknande men inte böcker. Dock drev man även bokbinderi. Nylén som var handlande från Siljansnäs sålde även »Qvarfordts Tall– och Barrörtsbalsam« som tillblandades i lokalerna. Tryckeriet övertogs senare av A. G. Thunstedt.

Före 1910 köptes gården av »Lind Fredrik«, egentligen Fredrik Berg, c:a 1869–1921, född i Husberg, vilken kom till Leksand c:a 1890. År 1910 lät han bygga på det södra huset med en våning i timmer. Lind Fredrik var under en tid styrelseledamot i Norsbro Sågverksägares AB och bedrev även för egen del betydande skogsaffärer inom och utom Leksand.

Den norra byggnaden uppfördes 1898. Här fanns kring år 1900 ett café som kallades »Livet« och drevs av fru Lindberg. Namnet var en motpol till »Kafé Döden«, som drevs av Bleck Saras snett över gatan.

År 1898 hyrde Nils Söderlind här. Han var den siste arrendatorn av kyrkans jordbruk vilket upphörde vid den tiden.

Bröderna Johan och Fredrik Sterner startade en skofabrik i Häradsbygden 1926 som flyttade hit på 1930–talet. Förutom skor bedrev företaget handel med skinn och hudar. Under andra världskriget tillverkade man skor till krigsmakten. År 1949 flyttade rörelsen till den nya skofabriken på Hagagatan. Personalstyrkan bestod vid den tiden av 130 anställda.
Under flera decennier mot slutet av 1900–talet fanns Långs El i lokalerna.Ett gårdshus stod kvar till slutet av 1900–talet.

Värdebeskrivning

Byggnaderna har kulturvärde. Den södra byggnaden berättar om folkrörelsernas framväxt, storlek och samhälleliga betydelse under industrisamhällets framväxt i Leksands–Noret kring sekelskiftet år 1900. Den norra byggnaden berättar vid samma tid om den omfattande etableringen av affärs– och bostadshus, i synnerhet längs Hantverkaregatan, i samband med den relativt snabba tätortsomvandlingen i Leksands–Noret.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel. Befintliga skorstenar.
  
• Befintliga fasader. Befintlig utformning rörande träpaneler, midjelister, gesimser med mera samt befintlig fasadkomposition och fönstersättning.
  
• Befintlig gul färgsättning samt röd färgsättning eller umbra beträffande fönster, fönsterfoder, vindskivor och listverk.
  
• Befintlig utformning rörande fönster och fönsteromfattningar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.