Leksandshallen, Noret 58:1

Leksandshallen har särskilt kulturvärde och berättar om den strävan som under 1960–talet alltmer tog form om att göra sportutövning, bad och simning mer tillgängligt för allmänheten året runt.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Leksandshallen, Noret 58:1

Byggherre: Leksands kommun, skolförvaltningen

Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Arkitekt: Byggnadsingenjör Benny Agnas ritkontor

Byggår: 1968–69

Placering och översiktlig beskrivning

Leksandshallens sim– och sporthall består av två större byggnadskroppar. Den höga byggnadskroppen har ett flackt sadeltak. Den lägre är simhallen med 25–metersbassäng med läktare, barnbassäng, omklädningsutrymmen, duschar och bastu. Ursprungligen fanns en kombinerad cafeteria och skolbespisning i övre planet. Den högre byggnadskroppen är sporthallen och bestod från början av en större A–hall med läktare, en mindre B–hall i källarplan samt omklädningsrum. Golven i hallarna bestod ursprungligen av en matta av skumburen PVC. A–hallen förbereddes för ett stort antal olika sporter, även för tennis, vilket den dock egentligen aldrig kom att nyttjas för. Interiören i hela anläggningen präglades även av många olika nivåer och vertikala förflyttningar, något som var vanligt förekommande på 1960–talet då inte tillgänglighetsperspektivet var framträdande vid utformningen av offentliga byggnader. Numera inryms gym– och styrketräningslokaler i den gamla B–hallen. A–hallens omklädningsavdelning var med en gångtunnel förbunden med Isstadion. Värmecentralen speglar en senare tillkommen utbyggnad med panna och skorsten för eldning med flis. Det rundade skärmtaket över entrén till källarplanet har tillkommit senare. Fönstren har vita bågar utom vid huvudentrén. Sockeln är ljusputsad.

Arkitekturstil

Byggnaden är uppförd i en förhållandevis stilren modernism huvudsakligen i två stora volymer. De mörka och strama byggnadskropparna samspelade vid tillkomsten med det omgivande landskapet som i olika riktningar omväxlande präglades av öppenhet, rader av ståtliga björkar, äldre tallskog och anlagd parkmiljö. Genomgående har byggnaden hög materialkvalité med tegel och kopparplåt. Fasaderna består av Helsingborgstegel i munkförband. Helsingborgstegel var särskilt vanligt på 1920–talet i offentlig byggnadskonst. Den högre byggnadskroppen gör ett solitt intryck där det mörka och hårdbrända väggteglet dominerar i resliga murverk och fönsteröppningarna är förhållandevis få till antalet och mot söder begränsade till ytan. Mot norr har sporthallen ett band av höga och smala fönster indelade vertikalt i två lufter. Den lägre byggnadskroppen har ett flackare tak och väggarna upptas till större del av stora fönsteröppningar i två band, varav det övre bandet numera är blindfönster, vilket inneburit en förändring av ursprungligt utseende. Takfoten är smäckert utformad i kopparplåt.

Historik

Kring 1960 tog alltmer konkreta planer form på en ny gymnastikbyggnad i Noret, framför allt för skolornas behov. De nöjesanläggningar i form av dansbana, scen, servering med mera som sedan sekelskiftet kring år 1900 funnits på Paradplatsen planerades att under 1960–talet flyttas till ny plats. Paradplatsen skulle renodlas för idrottsändamål och som parkanläggning. Drivande i frågan var särskilt skolstyrelsen och dess byggnadskommitté samt idrottsplatskommittén. Vid diskussionerna i byggnadsnämnden lades särskilt stor vikt vid att de tilltänkta byggnaderna inte skulle komma att skärma av utblickarna över området västerut mot Österviken och horisontbergen och inverka negativt på trivseln för de bosatta i området eller för turismen. Byggnadernas storlek, placering och höjd prövades noga och övervägandena kom att påverka den slutliga placeringen och utformning av den anläggning som sedan byggdes. Paradplatsens nöjesanläggning revs i slutet av 1960–talet men kom inte att återuppbyggas på annan plats.

Till planerna på en ny gymnastikbyggnad lades efterhand även en simhall. Dåvarande skolförvaltningen i Leksands kommun stod därmed inför det dittills största kommunala byggprojektet i Leksand, en sim– och en gymnastikhall, den senare allt oftare under planeringen benämnd som sporthall. Det slutliga namnet på anläggningen blev Leksandshallen. Ingen kommun kring Siljan hade gett sig på ett liknande företag.

Studieresor till motsvarande anläggningar gjordes bland annat till Ludvika och Hofors. Förslag till inredning av sporthallen med gymnastikredskap upprättades av gymnastikdirektör Nils–Olof Sundin i Falun. Bygget av sporthallen fick igångsättas som så kallat statskommunalt beredskapsarbete och statsbidrag beviljades med 33 % av den beräknade kostnaden. I simhallen byggdes en 25–meters bassäng med djupare del, tävlingsbanor, startpallar och trampolin. År 1969 stod Leksandshallen klar för invigning. De totala byggkostnaderna för hela anläggningen summerades 1970 till 5,5 miljoner kronor. På 1990–talet byggdes det till så kallad relaxavdelning med bland annat bubbelpool samt ett större gym för styrketräning. Caféterian och skolbespisningen i byggnaden upphörde. Under 2000–talet byggdes simhallen med omklädnings– och duschutrymmen om varvid bland annat taket i simhallen sänktes, den övre fönsterraden gjordes om till blindfönster och bassängens utförande ändrades.

Värdebeskrivning

Leksandshallen har särskilt kulturvärde och berättar om den strävan som under 1960–talet alltmer tog form om att göra sportutövning, bad och simning mer tillgängligt för allmänheten året runt. Anläggandet av kombinerade sim– och sportanläggningar var stora offentliga satsningar som stöttades av staten och kombinerades med omsorg om arkitektur och utformning. Liknande projekt genomfördes bland annat under 1960–talet i Ludvika och Borlänge och på 1970–talet i Falun och Mora. Leksandshallen har hög kvalité gällande arkitektur och material.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning av taktäckning och takfot.
  
• Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadkomposition med dörrar och fönstersättning.
  
• Befintligt fasadmaterial med Helsingborgstegel, entréernas ursprungliga skärmtak och befintlig kopparplåt i skärmtak, takfot med mera.
  
• Befintliga fönster och fönsteromfattning i förekommande fall.
  
• Befintlig vit färgsättning på fönsterbågar i förekommande fall och befintlig färgsättning på sockelputs.
  

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.