Kyrkvallen och Kyrkallén

Kyrkallén är en historiskt betydelsefull mötesplats i Leksandsbygden. Platsen berättar om det sociala livet i Leksandbygden i bondesamhället och hur människor från de många byarna samlades inför kyrkliga händelser och till handel.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Kyrkvallen och Kyrkallén

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Kyrkvallen sträcker sig mellan Leksands kyrka och Gästis. Kyrkallén sträcker sig från Kyrkvallen till Kulturhuset i öster.

Historik

Kyrkvallen var långt in på 1800–talet en omtyckt handelsplats. Varje söndag ägde livlig handel rum där med lök, päron från Siljansnäs, kringlor och karameller, skebergsliar med mera.

Antingen före 1850 eller senast kring år 1850 planterades tre rader av björkar på Kyrkvallen. I slutet av 1800–talet utökades björkallén till fyra rader.

Möjligen är kyrkvägen i samma sträckning som nuvarande Kyrkallén inte äldre än vid tiden för storskiftet i början av 1800–talet. Dessförinnan kan det ha varit så man österifrån fick ta sig upp längs nuvarande Fiskgatan och vika av i västlig riktning efter nuvarande Rättviksvägen. Själva Kyrkallén, allén av björkar, planterades första gången våren 1861 med två rader av björkar. Enligt uppgift var det en av prästerna som ville skapa ett minne av sin förlovning och engagerade de pojkar som gick och läste våren 1861 att sätta björkplantorna. Efter andra världskriget var björkarna mycket gamla och det var hög tid att fundera hur en förnyelse av allén skulle gå till. Arkitekt Holger Blom, stadsträdgårdsmästare i Stockholm och sommarboende i Tibble, anlitades för att göra upp en plan. Förnyelsen enligt planen skulle precis påbörjas då stormen den 4 juli 1953 ryckte upp mängder av björkar i allén. En del mycket gamla träd klarade sig, framför allt öster om församlingshemmet. Våren 1954 påbörjades nyplantering, nu i tre rader med björkar, och pågick intensivt till och med 1959. Samtidigt sänktes promenadstråket och omgivande mark till i nivå med vägen.

Björken blev kring sekelskiftet år 1900 ett slags symbolträd för Leksands-, och Siljansbygden. År 1909 bildades Leksands Planteringssällskap och en systematisk plantering av björkar påbörjades på ömse sidor av många gator och vägar. Så planterades delar av Norsgatan, Rättviksvägen utanför Gamla Apoteket, Fiskgatan, Hantverkaregatan, Strandvägen och Villagatan i Noret. På Åkerö planterades Gamla Siljansnäsvägen med en björkallé den varma sommaren 1914.

Värdebeskrivning

Kyrkallén är en historiskt betydelsefull mötesplats i Leksandsbygden och har därför särskilt kulturvärde. Platsen berättar om det sociala livet i Leksandbygden i bondesamhället och hur människor från de många byarna samlades till möten, inför högmässor, bröllop och andra kyrkliga händelser och till handel. Härifrån (Kyrkvallen) utgick Leksands kompani till övningar och krig och här samlades man vid oroliga tider såsom Klockupproret 1527, Näftåget 1598 och Dalupproret 1743. Från och med 1800–talet och industrisamhället blev platsen betydelsefull för turismen och återkom i många skildringar av Sverige.

Värden/var varsam med:

• Kyrkvallen och Kyrkallén i sina respektive helheter.
  
• Grusade ytor.
  
• De fyra raderna med björkar på Kyrkvallen.
  
• De tre raderna med björkar i Kyrkallén.
  
• Diskreta övergångar mellan asfalt och gräsytor.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.