Kyrkudden

Kyrkudden har under mer än tusen år varit en betydelsefull plats för människor. Platsen och landskapet kring älvens utlopp ur Siljan har också gett upphov till namnet Leksand.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Kyrkan 1 och 2; Kaplanen 1 och 2; Prosten 1, 2 och 3; Klockaren 13, 14 och 15; Sockenstugan 2 och 3; Noret 62:1

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö).

Kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt bestämmelser i Kulturmiljölagens fjärde kapitel.

Placering och översiktlig beskrivning

Kyrkan med S:t Petri kapell (ett före detta bårhus), kyrkogårdsmuren och klockstapel dominerar miljön. Omgivande kyrkogård sträcker ut sig österut, söderut, västerut och norrut i olika utbyggnadsetapper. Öster om kyrkobyggnaden finns prostgården med trädgård och tidigare flygelbyggnad (idag pastorsexpedition), bryggstuga, förråd och två stolpbodar. Den ena stolp­boden, Tiondehärbret, står invid klockstapeln. Fägårdens norra del utgörs av »prostladan«. I söder finns komministergården med ett antal ålderdomliga timmerbyggnader. Klockargården är en integrerad del av helhetsmiljön liksom den närliggande kyrkogårdsexpeditionen med kompaniboden, ett härbre och ett tidigare kyrkstall inom gårdsmiljön. Kyrkvallen med björkalléer och vid sidan står Sockenstugan samt ett minnesmärke över Leksands kompani.

Historik

Kyrkudden har under mer än tusen år varit en betydelsefull plats för människor. Platsen och landskapet kring älvens utlopp ur Siljan har också gett upphov till namnet Leksand. I området har hittats rester av förkristna brandgravar men också rester av vikingatida järnframställning samt en järnpilspets.

De äldsta delarna av den nuvarande kyrkobyggnaden bedöms vara från sent 1200–tal eller tiden omkring år 1300. Under golvet har gjorts fynd av en eller två tidigare föregående kyrkobyggnader av trä. I samband med arkeologiska utgrävningar har mängder av tidiga kristna begravningar påträffats från tiden c:a 1050–1200. Många personer har begravts med gravgåvor vilket är särskilt intressant.

Den första medeltida kyrkan var en mycket stor kyrka och omfattar de nuvarande tre mittersta skeppen. I mitten av 1400–talet byggdes ett torn och i slutet av 1400–talet slogs valven. På 1500–talet byggdes ett vapenhus i sydöst. Tornspiran vräktes ned i en kraftig storm 1573. År 1627 slog blixten ned i tornspiran och kyrkklockorna förstördes. De nya klockorna placerades i en klockstapel 1630. Den nya spiran var den högsta i Dalarna, 83 meter, men träffades även den av blixten, i juni 1709 varvid taket brändes av. Kyrkan byggdes om något med ett nytt kor, två nya valv och ett nytt tak med en takryttare i form av lökkupol. Därefter har förändringarna i huvudsak skett inne i kyrkan. Dock byggdes kyrkan ut 2008 med en mindre tillbyggnad ritad av arkitekt Gunnar Mattsson.

Värdebeskrivning

Kyrkudden har som helhet med avseende på såväl historia, landskap och bebyggelse särskilt kulturvärde. Platsen har under mycket lång tid varit betydelsefull som en social och ekonomisk knutpunkt i Leksandsbygden, och var sedan medeltiden sockencentrum i Leksands socken. Den långa kontinuiteten syns bland annat genom den medeltida sockenkyrkan, de mycket ålderdomliga timmerhusen tillhörande kyrkoväsendet samt genom den väl utbredda kyrkogården som innefattar gravar från åtminstone 1000–talet och framåt.

Kyrkan är en av få femskeppiga kyrkor i Sverige och hör till de största landsortskyrkorna i landet. Den är en av de mest säregna kyrkorna i Sverige och har stora interiöra värden. På taket ligger stavspån från tidigt 1700–tal och takstolarna spänner fritt över c:a 30 meter, vilket är anmärkningsvärt.

Värden/var varsam med:

• Kyrkobyggnaden i sin helhet samt närbelägna byggnader anknutna till kyrkoväsendet så som den ålderdomliga timrade klockstapeln, kyrkhärbren och bodar.
  
• Kyrkogården och dess mångfald av gravvårdar och områden från olika tider, som tydligt kan berätta om Leksandsbygdens invånare och deras företaganden genom tiden. Förutom de äldsta delarna som är belägna kring kyrkobyggnaden innefattar kyrkogården även en mängd områden i form av bland annat allmänna varv som är ovanligt välbevarade och har mycket höga kulturvärden.
  
• Boställen så som Prostgården, Komministergården och Klockargården, som tillsammans med ekonomibyggnader och det omgivande före detta odlingslandskapet på den före detta Härbresåkern (i öster) och Barkdalsåkrarna (i norr) kan berätta om bland annat prästerskapets liv och förutsättningar i äldre tider.
  
• Att bebyggelsen på Kyrkudden är mer påkostad och storskalig än i de omkringliggande byarna. Platsen var sockencentrum och jämfört med byarna har byggnaderna där haft en mer exklusiv och påkostad karaktär och arkitektur. Den stora sockenkyrkan med rum för flera tusen personer och den ovanlig stora kyrkogården antyder även hur ovanligt utbredd och folkrik Leksands socken var i äldre tider, så pass att anläggningen utmärker sig även på ett nationellt plan.
  
• Kyrkuddens allmänt tillgängliga karaktär där allt från sandstränderna vid Österviken och Österdalälven till den rika naturen på Kyrkuddarna nyttjats av Leksandsborna som en slags allmän eller offentlig plats för samling under mycket lång tid. Kyrkvallen har varit särskilt betydelsefull i detta hänseende, men behandlas i en egen rapport.
  
• Omgivningarna har även sedan åtminstone 1800–talet varit en mycket betydelsefull plats för rekreation, och bygdens första anordnade parkanläggning fanns på uddarna söder om Härbresåkern.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.