Kvarteret Vinkeln 1 med flera

Nio flerbostadshus i två våningar med sadeltak täckt av lertegel. Samtliga hus har fasader av murtegel i löpförband.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Kvarteret Vinkeln, Vinkeln 1, 2, 7, 8 och 14

Byggherre: Stiftelsen Hyreshus, nuvarande Leksandsbostäder

Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Arkitekt: Vinkeln 14 – arkitekt Erik Wåhlin. Vinkeln, 1, 7, 8, 2 – Byggnadsingenjör Benny Agnas ritkontor

Byggår: Vinkeln 14 – 1958–60, Vinkeln 1, 7, 8 – 1973 och Vinkeln 2 – 1985

Placering och översiktlig beskrivning

Nio flerbostadshus i två våningar med sadeltak täckt av lertegel. Samtliga hus har fasader av murtegel i löpförband.

De fem södra och äldsta husen har fasader av Insjöns röda sandade fasadtegel, burspråk och balkongfronter av vitmålat trä, franska fönster med vitmålade bröstningar, vitmålade asymmetriska tvåluftsfönster med smalare båge för vädring, köksfönstren är mindre enluftsfönster, takkupor, skorstensmurar, portomfattningar av glimmerskiffer, entréer med mindre skärmtak av plåt, tak täckt av enkupigt lertegel, företrädesvis låga gråmålade socklar med betongglasfönster eller enlufts källarfönster där källare förekommer, ytterdörrar av bruneloxerad aluminium och i förekommande fall vitmålade garageportar. En eller flera skorstensmurar finns på taken.

De tre husen från 1973 skiljer sig genom ytterdörrar av trä med sidoljus, bruna garageportar, indragna balkonger med fronter av brunt trävirke, större perspektivfönster mot gårdssidan, vita källarfönster, avsaknad av takkupor.

Huset från 1985 är det mest avvikande med två rejäla takkupor, souterrängvåning, uteplatser och balkonger med vitmålade träfronter och grovputsad sockel på souterrängvåningen.

Husen från 1973 respektive 1985 saknar murade skorstenar utan har endast huvar i rödfärgad plåt.

Arkitekturstil

En lågmäld modernism i lamellhusform med tegelfasad och sadeltak. De flesta husen har något högre sockel än föregångarna i kvarteren Olshans respektive Prinsen men idén var att hålla sockelnivån så låg som möjligt och ansluta marken mot husen med slänter för att få variation i områdets marknivå i syfte att skapa omväxlande gårdsmiljö.

Historik

Platsen var vid storskiftet 1819–1826 en del av Pigåkern.

Mitt emot kvarteret Prinsen i kvarteret Vinkeln uppförde Stiftelsen Hyreshus den tredje omgången med flerbostadshus. Med trafikseparering var de nya husen mer utvecklade för barnfamiljernas behov än tidigare. Husen hade också inplanerade barnvagnsförråd. För att göra husen billigare bestod vardagsrumsgolven ursprungligen av linoleummatta, som möjligen ansågs vara mindre utsatt för barnfamiljens slitage än ekparkett. Med rött sandat fasadtegel från Insjöns tegelbruk och burspråk kläddes husen i Vinkeln i en annan dräkt och fick delvis annat formspråk än de tidigare projekten. Husen var dock inte högre än två våningar och flera saknade källarvåning men hade treglasfönster. De första fem husen byggdes 1958–1960 och ritades också de av arkitekt Erik Wåhlin, som nu flyttat från Leksand. Till sin hjälp hade han byggnadsingenjör Erik Liljas. När byggnadsnämnden i juni 1958 synade de utstakade husen var man mycket nöjd med gårdsbildningarna och att koncentreringen av bilar till särskilda vägar möjliggjorde utrymme för lekplatser. Konstnären Dagmar Lodén konsulterades för att ge förslag till färgsättning av vindskivor, takutsprång och hängrännor.

År 1973 uppfördes ytterligare tre hus i området och 1985 ännu ett vilka alla påminde om de första husen. De senare husen ritades av Byggnadsingenjör Benny Agnas ritkontor. Entreprenör för hela området har genom åren varit Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB. Totalt finns 74 lägenheter i området. De äldsta husen har något förvanskats med utbytta portar och balkongfronter. De ursprungliga balkongfronterna var dock av polerad asbestcement. Uppförandet av det sista huset på Vinkeln 2 föregicks av rivningen av en på platsen äldre villa uppförd av Fritz Bergman.

Värdebeskrivning

Flerbostadshusen i kvarteret Vinkeln är välbevarade och har kulturvärde. De berättar om byggandet av nya flerbostadshus i anpassad stil med låga huskroppar under 1950–talet. Den nya bebyggelsen var uppförda efter en idé om hur Leksands–Noret skulle utvecklas och moderniseras utan att man bröt mot landskapets kulturvärden. Idén blev en framgångsfaktor för utvecklingen av Leksand. Flerbostadshusen i kvarteret Vinkeln berättar också om de särskilda anpassningar som gjordes för barnfamiljer rörande utformning av hus och av vägar. Vidare berättar fasaderna om den lokala produktionen av lertegel, som under mitten av 1900–talet var betydande.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning av taktäckning med enkupigt respektive tvåkupigt lertegel.
  
• Befintliga utformning rörande fasader med murtegel i löpförband, befintlig fasadkomposition med burspråk, franska fönster, indragna balkonger samt befintlig fönstersättning. Befintlig utformning av förekommande skorstensmurar.
  
• Befintlig utformning rörande fönster, franska fönster och förekommande ursprungliga dörrar och garageportar.
  
• Befintlig vit färgsättning rörande fönster, franska fönster, balkongfronter och vindskivor, socklar i grå färgsättning, garageportar i vit färgsättning, förekommande balkongfronter i brun färgsättning.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.