Kvarteret Grewesmühl, Grewesmühl 16

Åtta flerbostadshus i två våningar med 72 lägenheter. Husen är byggda i en särskild lokal variant av modernism som anpassats till traditionellt byggnadsskick.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Kvarteret Grewesmühl, Grewesmühl 16

Byggherre: Leksandsbostäder

Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Arkitekt: Byggnadsingenjör Benny Agnas ritkontor

Byggår: 1978–82

Placering och översiktlig beskrivning

Åtta flerbostadshus i två våningar med 72 lägenheter, en envåningsbyggnad med kontorsutrymmen som förenar två av husen i vinkel, en före detta panncentral med garage.

Arkitekturstil

Husen är byggda i en särskild lokal variant av modernism som anpassats till traditionellt byggnadsskick. Byggnaderna är uppförda endast i två våningar vilket ansluter till en idé som i början av 1950–talet formulerades i Leksand om att anpassa och samspela ny bebyggelse med befintlig äldre bebyggelse och med kulturlandskapet. Husen ansluter så till flerbostadshusen i kvarteret Prinsen och kvarteret Vinkeln. De föregående husen har fasader av puts respektive tegel medan husen i kvarteret Grewesmühl fick fasad av rödfärgad lockpanel i trä vilket var en ny idé i mitten av 1970–talet. Husen ansluter därför genom träpanelen och rödfärgen till det traditionella byggnadsskicket i Leksand. Inspirationen till fönsterfodren kom enligt uppgift från Leksands stationshus som låg i blickfånget från ritkontoret. Husen ansluter i övrigt till den etablerade idén om »hus–i–park« så att gårdar bildas mellan husen.

Historik

Vid storskiftet var större delen av området del av Byåkern. Mot nuvarande Norsgatan låg två kringbyggda gårdar tillhörande Elofs Olof Andersson. Väster om Elofsgårdarna fanns en kringbyggd gård tillhörande Jons Mats Jönsson. Mitt i området låg omkring sekelskiftet år 1900 Åjsgården, uppförd eller återuppförd efter branden 1902. Åjs Anders Larsson, »Åjs Anton«, var en av de sista som drev jordbruk i Noret och körde hästskjuts i yrkesmässig trafik åtminstone fram på 1960–talet. Gården revs i mitten av 1970–talet för att lämna plats för de nya husen i kvarteret. Öster om Åjsgården fanns Elofsgården, som också återuppfördes efter branden 1902. På delar av gården lokaliserade smeden Carl Johan Grönlund med hjälp av svensk–amerikanen Carl Nattson en smidesverkstad efter branden 1902. Så småningom utvecklades anläggningen med en bilverkstad.

Senast 1931 etablerades även en BP–bensinstation med bensinpumpar och utskjutande tak över pumparna. BP bensin­macks– och verkstadsrörelse drevs på 1960–talet av Grönlunds efterträdare, som flyttade hela rörelsen till nya lokaler vid Moskogen. I ett större hus mot Norsgatan, uppfört av Hallmans Karl Karlsson från Tibble, fanns från 1937 Café Rasta. Det drevs av systrarna Stina Modig och Ingeborg Backman som flyttat från Jämtland 1928 och övertagit kaféet som då låg på Villagatan. Stina Modig hade också varit anställd på Högloftet på Skansen i Stockholm. Huset revs 1974. Ytterligare västerut längs Norsgatan byggdes efter branden en gård upp av Pers Per Olsson. Från 1940 ägdes gården av Juvas Olof Carlsson (»Juvas–Olle«) som 1949 sålde gården till Viktor Olsson. Även denna gård revs i mitten av 1970–talet för att lämna plats för den nya bebyggelsen i kvarteret.

Värdebeskrivning

Kvarteret Grewesmühl 16 har särskilt kulturvärde och berättar om den största saneringen av gammal bebyggelse i Noret under efterkrigstiden och byggandet av nya flerbostadshus i anpassad stil med låga huskroppar och rödfärgad träpanel. Den nya bebyggelsen var ett led i en etablerad idé om hur Leksands–Noret skulle utvecklas och moderniseras utan att man bröt mot landskapets kulturvärden. Idén blev en framgångsfaktor för utvecklingen av Leksand.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Ursprungliga betongtakpannor överkragade vindskivan.
  
• Befintliga utformning rörande fasader med stående lockpanel horisontellt delad av midjelistverk, i huvudsak låg nästan obefintlig sockel, befintlig fasadkomposition med indragna balkonger och uteplatser samt fönstersättning.
  
• Befintlig utformning rörande fönster med foder och bågar, entrépartier med glasade trädörrar med sidoljus och skyddande sadeltak utan stolpar.
  
• Befintlig färgsättning av fasader i faluröd slamfärg, vita fönsterfoder, vindskivor, balkongfronter och förekommande höga socklar samt brun färgsättning rörande ytterdörrar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.