Kvarteret Domaren, Domaren 2

På 1980–talet förvärvade Leksandsbostäder fastigheterna i området för att uppföra ny bostadsbebyggelse. En arkitekttävling utlystes 1986 och det vinnande förslaget blev »Hamn i sikte« av White arkitektkontor.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Kvarteret Domaren, Domaren 2

Byggherre: Leksandsbostäder

Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Arkitekt: White Arkitektkontor AB, Falun/arkitekterna Jean–Francois Richard, Ann–Birgit Andersson, Hans Leonhard Grau

Byggår: 1986–89

Placering och översiktlig beskrivning

Området består av 11 flerbostadshus om sammanlagt 59 hyreslägenheter. Husen bildar två gårdar, en övre vid Norsgatan samt en nedre på älvens strandplan. Den övre gården är kringbyggd med sex putsade hus varav fyra hus i tre våningar och gul puts respektive två gulgråputsade tvåvåningshus. På strandplanen ligger fem tvåvåningshus med vitmålad locklistpanel varav tre med gaveln mot Strandvägen och de två andra med långsidan längs vägen. Mellan gårdarna finns bland annat en länga med carportar. Den gamla Bryggarbacken väster om området finns kvar som gång– och cykelväg.

Arkitekturstil

En diskret, lågmäld och välbalanserad postmodernism som saknar vissa av postmodernsism mest typiska uttryck.

Historik

I början av 1800–talet låg på platsen Aronsgården. Efter branden 1902 fanns här rättarbostad åt häradshövding Claëson. Mot Norsgatan uppfördes efter branden 1902–03 det så kallade Nattsonska huset åt Carl Nattson, som återvänt från Amerika. På den platsen låg 1826 en kringbyggd gård som ägdes av Mattses Erik Jönsson. Denna gård kallades vid sekelskiftet Nybergs. Möjligen låg här Norets första handelsbod. Nyberg var kopparslagare och när F.A. Samuelsson kom till Leksand på 1850–talet fick han anställning hos en handlare Nyberg. Vägen ned mot älven kallades även Nybergs gata, senare Bryggarbacken. Gården brann ned 1902. Nattsons nya gård byggdes av byggmästare Anders Lindgren. Nattsson uppförde också bageri 1902. År 1906 flyttade Nattson till Rättvik. Fastigheten köptes av Arvid Lindholm som här drev handelsrörelse. I byggnaden huserade flera olika rörelser under 1900–talet, bland annat bröderna Vinges cykelreparationsverkstad som flera led senare övertogs av Allan Bergqvist och blev Allans Cykel & Sport.

Längre ned på älvstranden uppförde ett konsortium år 1899 Leksands Åkdonsfabrik, som tillverkade vagnar och trillor. Åkdonsfabriken var en komplex verksamhet och tillverkningen av hjul, hjulupphängningar, vagnsunderreden och överbyggnader krävde olika specialistkompetenser såsom smeder och snickare. Åkdonsfabriken fick en kort historia då den blev lågornas rov i branden och specialistkompetensen skingrades. Snickarna Jönses Olof Andersson och Anders Norman som varit inblandade i driften av åkdonsfabriken gick samman och uppförde Andersson & Normans möbelsnickeri på platsen. Rörelsen blev den första som i större skala tillverkade möbler efter gamla allmogeförebilder i renässansstil, ofta rosmålade, men även i gustaviansk stil och andra stilar. I formgivningen fick man hjälp av bland andra Gustaf Ankarcrona och Georges von Dardel och man hade samverkan både med Föreningen för Svensk hemslöjd och Leksands hemslöjdsförening. Försäljningen gick mycket bra men påskafton 1915 brann fabriken ned och verksamheten flyttade därefter till Norsbro där man övertog J. Bergs snickerifabrik. I början av 1930–talet upphörde företaget. Efter fabriksbranden 1915 uppförde järnhandlare Anders Danielsson ett bostadshus på platsen. Huset revs på 1980–talet. En annan av åkdonsfabrikens medarbetare var smeden Carl Johan Grönlund som efter 1902 startade egen rörelse kring Norsgatan med smidestillverkning, maskinaffär och småningom bilverkstad. Längre österut på strandplanen drev skomakare Johan Zetterlund, född i Åls socken 1851, ett bryggeri på 1880–talet. Denna verksamhet var bortglömd till 1991 då ett fotografi på bryggeriet taget före 1888 anlände till Leksand från Californien i USA. Bryggeriet lär ha varit mindre lönsamt varför familjen utvandrade till Amerika.

Ett nytt bryggeri byggdes, oklart av vem, lite längre upp i sluttningen där Göstas Elof Erssons gård låg år 1826. Den nyuppförda bryggeribyggnaden förstördes i branden 1902. Tomten med rester av muren inköptes av Johannes Melander och byggmästare Anders Lindgren för 11 000 kr. I december 1902 var bryggeriet nästan återuppfört. Fastigheten och rörelsen såldes omkring 1910 och drevs vidare av Mora Ångbryggeri. Bryggeribyggnaden var en större industrilokal i tre våningar inklusive källarplan och hade drag av funkis. I början fanns också stall för bryggeriets kampar Hurtig, Tre och Flora, det vill säga hästarna som användes för utkörning av svagdricka, öl och läskedrycker. Verksamheten upphörde på 1970–talet och byggnaden revs 1987.

På 1980–talet förvärvade Leksandsbostäder fastigheterna i området för att uppföra ny bostadsbebyggelse. Lindholmska huset, bryggeriet och rättarens bostad vid Claësons minne revs. En arkitekttävling utlystes 1986 och det vinnande förslaget blev »Hamn i sikte« av White arkitektkontor.

Värdebeskrivning

Kvarteret Domaren har kulturvärde och berättar om hur Leksand förändrades under 1980–talet från de tidigare låga tvåvånings, rödfärgade flerbostadshusen, vilka väl samspelade med Leksandbygdens traditionella byggnadskultur, mot en mer stadsliknande bebyggelse som på ett nytt sätt också vände sig till älvrummet och slöt sig mot Norsgatan. Området var delvis ett närmast unikt avsteg från den traditionella principen om att bygga högst två våningar och kännetecknades också av högre exploateringsgrad än tidigare bebyggelse i Noret. Med den föregående saneringen av delvis affärs– och småindustribebyggelse som ersattes av bostäder med nya former speglar området även ett slags stadsförnyelsehistoria i litet format.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupiga betongpannor.
  
• Befintlig utformning rörande putsfasader, träpaneler och locklistpaneler samt befintlig fasadkomposition och fönstersättning.
  
• Befintlig gul respektive gulgrå färgsättning på putsfasader samt grå färgsättning på vit eller grå färgsättning på träpaneler samt vit, grön, gul eller grå färgsättning beträffande fönster, fönsterfoder, vindskivor, balkongfronter med flera detaljer.
  
• Befintliga typiska arkitektoniska detaljer såsom älvdalskvartsit i portomfattning, horisontella och vertikala band i putsfasaderna, omväxlande putsstruktur i olika fasadfält, med mera.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.