Kronloftet, Länsmannen 1

Nordost om korsningen Norsgatan-Fiskgatan och väster om gamla Sparbankshuset finns en påkostad modernistisk villa i en våning med källare som idag nyttjas som kontorsbyggnad.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Kronloftet, Länsmannen 5

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Leksands Sparbank

Arkitekt: Arkitekt Åke Sjöman

Byggår: 1957

Placering och översiktlig beskrivning

Nordöst om korsningen Norsgatan–Fiskgatan och väster om gamla Sparbankshuset finns ett påkostad modernistiskt hus i en våning med källare som idag nyttjas som kontorsbyggnad. Byggnaden har en långsmal form med brant och framträdande sadeltak som täcks av svartglaserat enkupigt taktegel. Liknande taktegel finns även på gamla och nya Sparbankshusen, och har tidigare funnits på Kommunhuset. På det västra takfallet finns en mycket stor och framträdande putsad rektangulär skorsten samt en plåtinklädd ventilationshuv eller skorsten. Byggnaden vilar på en »funkisgrön« betonggrund med källare som syns från två pariserblå liggande rektangulära fönster mot Fiskgatan.

Byggnadens fasad är slätputsad vit. Samtliga fönster är perspektivfönster eller en eller tvåluftsfönster med högsmala bågar utan spröjs. Byggnaden har två huvudsakliga entrépartier, i norr och väster. Det norra entrépartiet består av en nytillkommen ekdörr i en profilerad dörromfattning, också i ek. Dörren nås via en dubbel betongtrappa med trappsteg i röd sandsten. Trappan har ett nätt smidesräcke av typiskt 1950–tals snitt. Den västra entrén är i sin helhet mycket välbevarad från när byggnaden först uppfördes. En betongtrappa med röd sandstenstäckning leder upp till en avsats i betong med sandstenstäckning som hänger fritt i luften, med en del av byggnadens tak som skärm ovan. Ett smidesräcke lika det som beskrivs ovan fungerar som balkongräcke på sidorna av trappan. Väggen mot huset är täckt i fasadsten gjord av röd sandsten, vilket är mycket karaktäristiskt. Även dörromfattningen kring ytterdörren är i sandsten. Ytterdörren är i ek och mönstrad med rombformade träbitar. Byggnaden är sammanbyggd med en röd affärsbyggnad i söder.

Arkitekturstil

Modernism, 1950–tal. Kännetecknande stildrag är byggnadens form. Takutsprång som agerar skärmtak över farstukvistar och uteplatser, den stora och framträdande skorstenen, entrépartierna och särskilt det västra entrépartiet som är på en nätt utstickande betongplatta som ger intryck av att sväva i luften.

Utmärkande detaljer

Byggnadens svartglaserade enkupiga taktegel, vilket är ett påkostat och ovanligt karaktärsdrag. Befintliga entrépartier i norr och söder och det utpräglade bruket av röd sandsten bland annat som trapptäckning och fasadmaterial.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är i sin helhet tillsynes välbevarad.

Historik

På 1950–talet var det uppenbart att Sparbanken var trångbodd i det gamla Sparbankshuset. Samhällsutvecklingen ledde till att verksamheten och kontoret expanderade. Arkitekt Åke Sjöman fick i uppdrag att rita en ny byggnad mot Fiskgatan, på platsen där den gamla hemslöjdsbutiken och Söderlunds gamla magasin fortfarande stod kvar. Den nya byggnaden blev vaktmästarbostad och inrymde även samlingslokal, arkivutrymme, lokaler för revisorer och siffergranskare för Sparbanken. Byggnaden fick namnet Kronloftet. Den rödfärgade träbyggnaden mot södra gaveln kom till 1959 och byggdes ut 1970. Byggherre var sparbanken som hyrde ut lokalerna till turistbyrå.

Värdebeskrivning

Kronloftet har särskilt kulturvärde. Byggnaden uppfördes kring 1900–talets mitt och i exklusiv men lågmäld modernistisk stil och har mycket höga utformningsmässiga, arkitektoniska och materialmässiga kvaliteter. Byggnaden är ett gott exempel på mer stiltypisk modernism i Leksand men är samtidigt väl anpassad till platsen genom exempelvis skala, storlek och form. Byggnaden har historiskt hängt samman med de två sparbanksbyggnaderna i kvarteret Länsmannen och berättar om bankens ökade verksamhet och lokalbehov under närmaste efterkrigstiden. Sambandet med både den äldre och med den yngre sparbanksbyggnaden är visuellt märkbart genom att byggnadens tak är belagt med svartglaserat enkupigt taktegel i likhet med ovannämnda byggnader.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintligt takmaterial i form av svartglaserade enkupiga taktegelpannor samt befintliga skorstenar.
  
• Befintlig utformning beträffande fasadkomposition, fasadmaterial och färgsättning i form av gröna grundmurar och slätputsade vita fasadfält.
  
• Befintlig fönstersättning samt befintliga fönster, fönsterkarmar och fönsterbågar.
  
• Befintliga entrépartier med befintliga dörrar, dörromfattningar, trappor, sandstensdetaljer och smidesräcken.
  

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.