Korstäppan, Korstäppan 1

Korstäppan har särskilt kulturvärde och berättar om den rekreations– och hälsofrämjande verksamhet som kring sekelskiftet år 1900 började bedrivas i flera anläggningar i Lugnets barrskog.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Korstäppan, Korstäppan 1

Byggherre: Majorskan J. Heijkensköld

Entreprenör: Byggmästare Hallmans Per Karlsson

Arkitekt: Byggmästare Hallmans Per Karlsson

Byggår: 1905–06

Placering och översiktlig beskrivning

En större två– och enhalvplansbyggnad i trä med fasader av gulmålad liggande spontpanel och halvvalmat mansardtak täckt med tvåkupigt lertegel. I taket finns flera takkupor och på gårdssidan dessutom en större frontespis eller takkupa över en veranda. Mot respektive gavlar finns utbyggnader i en våning med matsals– respektive konferensfunktioner. Entrén är skyddad av en öppen veranda med vitmålat räcke och vitmålade trästolpar som bär upp ett flackt plåttak. Fönstren är till övervägande del korspostfönster med småspröjsade övre bågar. En del av fönstren på bottenvåningen saknar spröjs i övre bågarna. Två skorstensmurar är placerade i vardera änden av nocken. Fönster, fönsterfoder, knutbrädor och pilastrar är vitmålade. På gården finns två gulmålade flygelbyggnader. Den södra har halvvalmat tak täckt av tvåkupigt lertegel, fasader av liggande spontpanel och på framsidan låga småspröjsade fönster. I övrigt finns tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Den norra flygeln har fasader av locklistpanel, tvåluftsfönster och nyare pivothängda fönster som ska efterlikna äldre fönster med spröjs. Den södra byggnaden har en klassicistiskt inramad entré med grönmålade pardörrar medan den norra har en farstukvist med vitmålade svarvade stolpar och vitmålat räcke. På framsidan av gården finns också ett härbre med frambyggd svale och en långt frambyggd balkong på stolpar. Mot Hjortnäsvägen löper ett vitmålat spjälstaket mellan granitstolpar. På baksidan mot de före detta Barkdalsåkrarna, numera sportfält, finns en lägre kallmur.

Arkitekturstil

Jugendstil.

Historik

Egendomen tillhörde längre tillbaka kyrkan som på 1800–talet sålde den. Marken lär sedan ha brukats en tid av en Kors Erik från Siljansnäs varifrån namnet Korstäppan lär härröra. Denne Kors Erik rodde även med posten mellan Leksand och Siljansnäs före ångbåtarnas tid. Enligt en artikel i Falu–Kuriren från 1939 lär denne Kors Erik även vid ett flertal tillfällen trillat i sjön men alltid klarat sig. Han fick därmed ett rykte av att vara en »näck«, det vill säga en som inte kunde sjunka. Efter honom uppkallades även »Näckens hage« en bit längre ned mot sjön.

Majorskan J. Heijkensköld lät uppföra byggnaden med 30 rum, hallar, kök med mera. Till gården hörde också en ekonomibyggnad uppförd samtidigt med huvudbyggnaden. På tomten anlades prydnads– och köksträdgård. Från gården som stod klar 1906 drev fröken Ester Hanngren Korstäppans Vilo– och rekreationshem, som föreståndarinna, ända till 1939 då Uppsala Hemsysterskola övertog Korstäppan. Fröken Hanngren, prästdotter från Leksand, hade varit sjuksköterska och uppmanades av personer som vårdats av henne att starta vilohemmet i den friska barrskogsluften på platsen. Fröken Hanngren menade själv att alla var välkomna: »Allt slags folk från en kronprinsessa till fabriksarbeterskor ha varit gäster här.«

Hemsysterskolan fortsatte att driva rörelsen under namnet Gästhemmet Korstäppan, men de startade också en hemsysterskola. Fröken Hanngren bodde kvar i en flygelbyggnad. Efter hemsysterskolan har anläggningen fortsatt att drivas som hotell– och konferensanläggning. Norra delen av egendomen exploaterades med radhus på 2000–talet.

Värdebeskrivning

Korstäppan har särskilt kulturvärde och berättar om den rekreations– och hälsofrämjande verksamhet som kring sekelskiftet år 1900 började bedrivas i flera anläggningar i Lugnets barrskog. Korstäppan var en av dessa anläggningar och har också en intressant personhistorisk historia med Ester Hanngren som byggde upp verksamheten efter tidens idéer om betydelsen av vila i särskilt lämpade miljöer med tillgång på frisk barrskogsluft.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt lertegel. Befintlig utformning rörande skorstenar.
  
• Befintlig utformning av fasader med spontpanel eller locklistpanel samt befintlig utformning rörande fasadkomposition, fönstersättning, entrépartier med förekommande veranda, farstukvist. Vidare befintlig utformning av huvudbyggnadens frontespis, balkong och veranda.
  
• Befintlig utformning rörande fönster och fönsteromfattningar.
  
• Befintlig utformning av gul färgsättning på fasader och vit färgsättning på pilastrar, knutbrädor och fönsteromfattningar.
  
• Befintlig utformning av spjälstaket och staketstolpar av granit.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.