Jonsbacken 5
Ett gulputsat hus i en och en halv våning med brant sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Huset uppfördes 1929 åt Axel Stenback. Byggnaden ritades av byggmästare Hallmans Per Karlsson som också byggde huset.
.JPG)
Jonsbacken 5 uppfördes för folkskolläraren Axel Stenback och är ett välbevarat exempel på 1920–talets expansion med egnahem på Noret. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Jonsbacken 5
Byggherre: Axel Stenback
Entreprenör: Byggmästare Hallmans Per Karlsson
Arkitekt: Byggmästare Hallmans Per Karlsson
Byggår: 1929
Placering och översiktlig beskrivning
Ett gulputsat hus i en och en halv våning med brant sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Byggnaden har vita slätputsade pilastrar. På östra gaveln en ingång i ett mindre utbyggt vindfång av vitmålad locklistpanel. Dörren är en rombmönstrad trädörr. Grunden förefaller murad med stenar av huggen granit. Källarfönstren är gråmålade med småspröjsade rutor. Fönstren är tvåluftsfönster med tre spröjsade rutor per båge. Dessa fönster har grönmålade fönsterluckor med rombmönster. På östra gavelns övervåning finns ett treluftsfönster med blyspröjsade smårutor. Den västra delen av huset har underjordiskt garage och mot söder ett brett treluftsfönster med bredare mittbåge och smalare sidobågar. Alla fönster är vitmålade. En murad skorsten vid nock på östra halvan av huset.
Arkitekturstil
1920–talsklassicism.
Historik
Huset uppfördes 1929 åt Axel Stenback. Byggnaden ritades av byggmästare Hallmans Per Karlsson som också byggde huset. Huset har senare, troligen omkring år 1950, förlängts åt väster med en tredjedel och med garage i källarplan. Den från början öppna farstukvisten på gaveln har senare i tiden byggts igen.
Värdebeskrivning
Jonsbacken 5 har särskilt kulturvärde och är välbevarat exempel på ett egnahem i 1920–talsklassicism.
Värden/var varsam med:
- Byggnadens befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
- Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt lertegel.
- Befintlig utformning rörande skorsten.
- Befintlig utformning av grunden och den putsade fasaden med arkitektoniska detaljer såsom slätputsade pilastrar och takfot samt fönsterluckor. Befintlig utformning rörande fasadkomposition och fönstersättning.
- Befintlig ljusgul färgsättning rörande putsen, vit färgsättning rörande arkitektoniska fasaddetaljer och fönster, grön färgsättning rörande fönsterluckor, brunlaserad färgsättning rörande ytterdörr, grå färgsättning rörande grunden och källarfönster.
Karta över kulturmiljöer
I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.
- I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
- Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
- Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
- I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.
Teckenförklaring till kartan
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.
Viktigt om bedömningar
Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.
De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.
Plan och bygglagen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidan uppdaterad: